Denna studie har som syfte att analysera och redogöra för pedagogers beskrivningar av hur de upplever rastverksamheten på sin arbetsplats. Den metod som använts är kvantitativ som har inslag av kvalitativa data. En enkät riktat mot ämnet genomfördes och skickades ut till utvalda grupper på Facebook. Det empiriska material som tagits emot har granskats och analyserats med deskriptiv statistik och tematisk analys. Forskningsprocessen har vägletts av fyra frågeställningar; Hur beskriver pedagogerna upplägget av rastens planering, organisering och genomförande? Hur beskriver pedagogerna att ett utlåningssystem är organiserat? Vad uppfattar pedagogerna det vara som möjliggör respektive begränsar organiserade aktiviteter under rasten? Vad upplever pedagogerna att det finns för komponenter som främjar ökad rörelseaktivitet på rasten? Resultatet tyder på att rasten är viktig för eleverna och har många fördelar; kognitiva, akademiska, sociala och fysiska, det som dock kan sätta käpparna i hjulet är den bristfällande planeringstiden. Den tyder också på att planering av aktiviteter under rasterna utförs till största del av pedagogerna på fritidshemmet. Slutligen tyder den på att ett rikt utbud av aktiviteter och material på rasten bidrar till en ökad rörelse samt att organiserade aktiviteter och utlåningssystem ses som något positivt, men alla har inte de förutsättningar som krävs för att göra dem möjliga. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

The aim of this thesis is to analyse the debate surrounding the implementation of specific library issue systems (the Browne issue system and the Gothenburg issue system) in early twentieth century Sweden. Utilising discourse analysis as a theoretical basis, several articles published in the trade magazine Folkbiblioteksbladet between 1903 and 1911 have been analysed. The articles contain argumentation in favour of either of the two issue systems, through which it is possible to analyse larger ideas regarding the nature of the emerging public libraries in Sweden. Through close reading of these articles, four main discourses as well as a fifth overarching discourse have been identified: efficiency, statistics, guiding, uniformity, and finally control. These discursive discussions both inform and reveal the shape that the debate takes, as well as reveal an understanding of the ideals existing surrounding the formation of the new public libraries in Sweden. The study shows that the influence of the Anglo-American library sphere, as well as a strong interest in technological development and a modernisation of society at large contributed to the issue system debate and subsequently to the formation of the modern Swedish public libraries. Regarding the issue system specifically it was the Browne issue system which became the more widely implemented one in Sweden.  This is a two-year master’s thesis in library and information science.