Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier. Detta gör jag genom en kvalitativ studie med tre reflexiva intervjuer med vardera gruppen. Jag har även valt att studera detta fenomenografiskt och utgå från de två gruppernas uppfattningar av utlandsstudier. Mina slutsatser av dessa sex intervjuer är att båda grupperna ser utlandsstudier som en merit men i olika hög grad. De tidigare studenterna är mer övertygade om att det är en merit än vad de intervjuade avnämarna generellt är. Det kan dock konstateras att ett väl underbyggt val och tankar kring vad terminen med utlandsstudier är bra för underlättar för studenten vid en anställningsintervju. Det samma gäller om du läser samma termin på ditt universitet i Sverige. Med andra ord är utlandsstudier en fördel som kan ge dig andra perspektiv på livet, men är inte avgörande vid en anställning inom biblioteksyrket.

Purpose: To create an understanding of how foreign students perceive the communication they receive from universities and colleges before and during exchanges with regard to cultural differences. Theory: The theoretical framework of this study is based on three different theories and prior research. The three theories are Shannon & Weaver’s (1963) The Linear Communication Model, Duncan & Moriarty’s (1998) The Scope of Marketing Communications and Hofstede et als (2011) cultural theories. Scientific articles on culture and communication were used to see how university communication is applied in practice. Method: The research has been conducted with a qualitative research with a deductive approach. Two focus groups took place in order to carry through with the research. These groups equally consisted of four participants each. The topics of the discussion amongst them were culture and communication. The participants are foreign students studying at Södertörn University College in Stockholm during the spring semester of 2016. The selection of participants was made with a convenience sample where contact was made through email invitations of participation in a focus group. Conclusion: The study has shown that all of the participating foreign students perceived the communication they had with the Swedish university as effective and informative. It was also clearly for them whom they could go to when help was needed in certain matters. Additionally, it was also shown that cultural differences have a moderate effect on the perception of the communication in the organizational culture of higher education. / Syfte: Att skapa förståelse för hur utländska studenter uppfattar den kommunikation de får från universiteten och högskolorna inför och under utlandsstudier med hänsyn till olika kulturella skillnader. Teori: Den teoretiska referensramen i denna studie bygger på tre olika teorier och tidigare forskning. De tre teorierna är Shannon & Weavers (1963) Linjära kommunikationsmodell, Duncan & Moriartys (1998) Omfattningen av marknads- kommunikation samt Hofstede et als (2011) kulturteorier. Vetenskapliga artiklar inom kultur och kommunikation användes för att se hur universitetskommunikation ser ut i praktiken. Metod: Forskningen har bedrivits med en kvalitativ forskningsmetod som har en deduktiv ansats. För att få fram studiens resultat har två fokusgrupper genomförts med fyra deltagare i varje grupp, där en diskussion kring teman kultur och kommunikation fördes. Deltagarna är utländska studenter som studerar vid Södertörns Högskola i Stockholm under vårterminen 2016. Urvalet av deltagarna gjordes med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs genom utskick av mail med inbjudan om deltagande i fokusgrupp. Slutsats: Studien har visat att samtliga utländska studenter uppfattar den kommunikation som de får från svenska universitet som effektiv, informativ samt att det är tydligt vem de ska ta kontakt med beroende på vad för sorts hjälp de behöver. Det har även visats att kulturella skillnader har måttlig påverkan på hur de uppfattar kommunikationen vid högskolan som organisation vilka alla är en del av.

The purpose of this study is to investigate the primary motivation for studying abroad among students at Södertörn University, and also examine how the time studying abroad will affect the students on a personal level. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with students who have already completed an exchange program. With the help of the theoretical concepts of push and pull factors, motivation categories, human capital and previous research, the results and analysis showed a coherent pattern. It turns out that the majorities of students are primarily motivated by the opportunity to enjoy a nice nature, new environment and get to know new people. The time studying abroad mostly contributed to the student’s personal development and also gave an understanding of other people and different cultures. Therefore it became clear that it was only a couple of students that based their choice of studying abroad on motivation grounded in wanting to learn something, in terms of knowledge, which also had an accordance with the few students who indicated that they had gained knowledge-related experiences. Hence there appeared an unexpected social perspective, of which the motives are placed in a vast opportunity to participate in a unique experience, in a new country with new people and where experiences in form of personal development took place. / Syftet med denna studie är att undersöka primära motiv för utlandsstudier bland studenter på Södertörns högskola samt hur studietiden utomlands påverkar studenterna på ett personligt plan. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med studenter som redan har genomfört en utlandsstudie. Med hjälp av de teoretiska begreppen push samt pull faktorer, motivationskategorier, humankapital och även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Det visar sig att majoriteten av studenterna främst har motiverats av möjligheten att få uppleva en fin natur, ny miljö och lära känna nya människor. Studietiden utomlands påverkade främst studenternas personliga utveckling och gav en förståelse för andra människor och nya kulturer. Det var endast ett par studenter som framförde kunskapsmässiga motiv för utlandsstudier och kunskapsmässiga erfarenheter som resultat av utlandsstudierna. Därav framträdde ett oväntat socialt perspektiv, vars motiv och effekter är placerade i en övervägande möjlighet att delta i en unik upplevelse i ett nytt land med nya människor, där erfarenheter i form av personlig utveckling blivit aktuellt.

Fler och fler barn flyttar utomlands på grund av föräldrars arbete. Många av de flyttar med sina föräldrar i tidigt ålder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosåren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar på svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter på den svenska skolan bortom Sveriges gränser. Under denna undersökning befann jag mig på plats vid en skandinavisk skola i Europa. Den metod som användes under studien var halvstrukturerad intervjuguide med den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt intervjuades fem elever med olika skolbakgrunder. Utgångspunkten för resultat och analys har utgått från att dela in materialet i olika kategorier för att beskriva fenomenet som ter sig på olika sätt för varje individ. Dessa beskrivnings kategoriner innehåller underordnade kategorier som presenteras under kapitlett resultat och analys. De skilda överordnade beskrivningskategorierna är elevers upplevda motiv till att läsa vid skandinavisk skolan, elevers erfarenheter vid att läsa vid en skandinavisk skola, elevers erfarenheter samt attityder till livet som utlandssvenk och integration. Diskussionen innehåller material från empirin som framställs med tidigare forskning.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling. Jag diskuterar också vikten av att vara en del av ett tryggt socialt sammanhang och hur mitt sociala liv påverkade min inlärning. / The study focuses on how I as a student in a certain cultural and social structure am affected both learning and expression wise in the music education by entering a musical environment where other cultural and social structures are normative. The study is ethnographically inspired and based on a static-dynamic analysis technique where video recordings and reading logs is the underlying material. The result shows the activities that have played a major role, both negatively and positively, in my musical, social and personal development and also describes how these activities change during the time of the study. The activities that have played a big role during my studies abroad are primarily my trumpet lessons, with communication, technique and musical expressions as subheads, the social life in and outside of school and my musical journey outside of school. In the discussion I describe and discuss the confusion and frustration that my trumpet lessons created and how my initial feelings of loneliness was the base of my personal development. I also discuss the importance of a secure social context and how my social life affected my learning.