Fuengirola är en stad som är belägen på den spanska solkusten. Sedan 60-talet har staden lockat till sig utlandssvenskar och med åren har allt fler utlandssvenskar valt att bosätta sig i området. Bland de bosatta utlandssvenskarna benämns Fuengirola som svenskkolonin och senare år har även allt fler svenskdrivna organisationer anslutit sig till området för att driva sina verksamheter. Det är ett uppmärksammat fenomen att staden blivit ett centrum för svenskar och svenskdrivna organisationer. Denna uppsats ämnar till att undersöka fenomenet i Fuengirola utifrån ett klusterperspektiv. En fallstudie har genomförts där intervjuer med sex stycken svenskdrivna organisationer samt tolv stycken bosatta utlandssvenskar gjorts. Studien visar att särskiljande karaktärsdrag från de fyra olika klustertyperna näringslivskluster, teknikkluster, etniskt kluster och turismkluster återfinns i Fuengirola. Det kan således även konstateras att det är ett klusterliknande fenomen i Fuengirola.

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna S<i>venskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikane</i>r och <i>Svenskar i Amerika</i>.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.</p><p>I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.</p><p>I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan.</p><p>I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna Svenskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikaner och Svenskar i Amerika.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet. I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen. I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan. I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.