Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända. Syftet med denna studie är att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003. Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå. Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003  är att ”Fatta viktiga beslut”. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna.

Grön rehabilitering innebär att naturen används som ett läkande element tillsammans med den traditionella vita vården. Studien är baserad på intervjuer med både personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter där grön rehabilitering bedrivs. Målgruppen är långtidssjukskrivna och fokus ligger på deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder på att naturen har en positiv inverkan på deltagarnas psykiska och fysiska läkeprocess; de får möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrån teorierna empowerment och känsla av sammanhang - KASAM. I rehabiliteringen finner deltagarna verktyg till att ta kontroll över sina liv samt att göra sina liv begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor med diagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieoch yrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på detta så genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnen som anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som de här människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de där emot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- och yrkesvägledare kan erbjuda. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledning i det här läget inte hade förhindrat en lång sjukskrivningsperiod, men väl kunnat mildra effekterna av den. Studieoch yrkesvägledning borde synliggöras mer och finnas som en naturlig del i ett förebyggande arbete i arbetslivet. / The purpose of this study is to elucidate whether and how a group of people diagnosed with fatigue syndrome/fatigue depression have been in contact with the career counselling just before and a few months into their sick leave period. In order to answer this, six interviews were conducted as a qualitative study. The conclusion of the study is based on the analysis of the interviews, various guidance theories and on previous research in the field. The results show that career counselling was not something that these people came into contact with during their sick leave period. Instead, the results point out that there was a great need for such knowledge and tools as the career counsellors can offer. Also, the study’s conclusion shows that career counselling in these specific circumstances would not have prevented a long period of sickness, but it would have mitigated the implication of the sick leave. We therefore believe that career counselling should be made more visible and appear as a natural part of a preventive measure at work.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är ett växande problem som kommer av långvarig stress och är en bidragande orsak till sjukskrivningar. Sjukdomen innefattar en bred symtombild med somatiska och psykiska symtom, och riskerar att förbises på grund av somatiska symtom. Utmattningssyndrom har en stor påverkan på de drabbades liv och identitet. Syfte: Att belysa upplevelsen av att drabbas av och leva med utmattningssyndrom. Metod: Studien grundades på en kvalitativ metod baserad på fem självbiografiska bloggar. Forsberg och Wengström (2016) manifesta innehållsanalys användes för att finna sammanhang i resultatet. Resultat: Resultatet visar att insjuknandet i utmattningssyndrom är en livsomvälvande händelse. Drabbade upplever en förlust av sin tidigare identitet. Sjukdomen kantas av flera negativa känslor och kroppslig påverkan, däribland ångest, skam, brist på ork, värk och minnessvårigheter. Sjukdomen är begränsande och innebär ett ökat behov att stöd och förståelse för att kunna hantera vardagen och sjukdomen. När detta uteblir uppstår känslor av att vara misstrodd och förnedring. Slutsats: Utmattningssyndrom kommer av stress, krav, prestation och bristfällig återhämtning. Utfallet skulle kunna minskas genom att prioritera arbetsmiljön. Sjukdomen leder till en existentiell kris, där meningen i livet och välbefinnandet påverkas. Ett gott bemötande, där patienten tas på allvar och hjälps till reflektion kan underlätta bearbetningen.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är en diagnos där insjuknandet ofta sker plötsligt och sjukdomsförloppet är långt. Det orsakas av långvarig stresspåverkan och ger både fysiska och psykiska symtom, men när personen med utmattningssyndrom söker vård känner de sig ofta inte hörda. För att kunna återhämta sig behövs det olika åtgärder och sjuksköterskan kan finnas som ett stöd för att identifiera åtgärder för individen. Exempel på åtgärder kan vara fysisk aktivitet, vila och identifiering av mönster som gav upphov till symtomen, men för att hitta andra och fler betydande åtgärder krävs det ytterligare forskning.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av åtgärder som har betydelse för återhämtning från utmattningssyndrom. Metod: I studien gjordes en kvalitativ analys av patografier och den genomfördes med en induktiv ansats. Analysen gjordes som en innehållsanalys med hjälp av Lundman och Graneheims modell, där meningsbärande enheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier används.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med två tillhörande underkategorier per kategori. De resulterande kategorierna, Mental återhämtning, Åtgärder för att bryta vardagliga mönster och Ett nytt tankesätt. Tillsammans beskriver kategorier och underkategorier upplevelsen av betydande åtgärder vid återhämtning från utmattningssyndrom.  Slutsats: Flera åtgärder upplevdes ha betydelse för de olika personerna, det rörde sig om åtgärder som fysisk aktivitet, vila, förändringar i strukturen på vardagen och även förändring hos sig själv och den egna attityden. Många åtgärder var gemensamma för alla men en uttryckte att sjuksköterskan haft en betydelse. Med hjälp av Roys adaptionsmodell gick det att se vilken roll sjuksköterskan kan spela för att identifiera och främja dessa åtgärder.

Bakgrund Utmattningssyndrom drabbar ofta personer inom människovårdande yrken, det vill säga personer inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor med en stor ledarskapsroll löper större risk att drabbas av utmattningssyndrom. En ökning av sjukskrivningar under de senaste åren har skett och orsaken är till största del arbets- eller familjerelaterat. Syfte Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, omvårdnaden och patientsäkerheten kan påverkas av sjuksköterskans utmattningssyndrom och vilka hanteringsstrategier som kan tillämpas för att hämma dessa. Metod Litteraturöversikt med sökningar i databaserna: PubMed, CINAHL, PsykInfo. Detta resulterade i 15 stycken vetenskapliga artiklar. Dessa bedömdes och analyserades enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Resultatet i de vetenskapliga artiklarna redovisas i tre teman: Påverkan på omvårdnad, påverkan på patientsäkerhet och hanteringsstrategier. Inställning, erfarenhet, kön, ålder, arbetsmiljö är faktorer som påverkar utmattningssyndrom och dess påverkan på omvårdnad och patientsäkerhet. Slutsats Omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt när sjuksköterskan lider utmattningssyndrom. Det finns hanteringsstrategier att tillämpa för att hantera utmattningssyndrom. Arbetsmiljö och arbetsbelastningen kan förbättrats för att hindra förekomsten av utmattningssyndrom hos sjuksköterskor.

Bakgrund     Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Stress är numera bland de ledande orsakerna till en ökad sjukdomsbörda i världen, enligt World Health Organization. Detta får negativa konsekvenser över hela världen då det ställer höga krav på sociala skyddssystem och näringslivet i form av arbetstidsbortfall och utbetalningar. På individnivå finns det för personer som blir långtidssjukskrivna även en överhängande risk att deras privatekonomi påverkas till följd av minskade inkomster.  Syfte  Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd vid utmattningssyndrom. Metod   Den valda metoden för studien var litteraturöversikt. Genom sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycInfo hittades 14 artiklar.  Ytterligare två artiklar hittades senare genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys och presenterades i en matris. Resultat  Resultatet i flertalet studier visade på en bättre stresshantering samt kognitiva förbättringar vid införandet av fysisk aktivitet i en intervention. Det självupplevda välbefinnandet samt sömnkvaliteten förbättrades bland personer med utmattningssyndrom. De kognitiva förbättringar som påvisades var förbättrad episodiskt minne samt en förbättring av exekutiva funktioner, där ibland förbättrat arbetsminne. Bäst resultat uppmättes där fysisk aktivitet ingick i en multimodal intervention som inbegrep ett individanpassat förhållningssätt, kognitiv beteende terapi samt avslappning och undervisning om stresshantering.   Slutsats  Studien visar att fysisk aktivitet som oftast förekommer tillsammans med annan behandling, är en lovande metod avseende stresshantering och kognitiva funktioner vid utmattning. Fler studier skulle behövas som belyser den specifika effekten av fysisk aktivitet i jämförelse med traditionell behandling.

Bakgrund  Utmattningssyndrom är ett tillstånd som uppstår efter minimum av sex månaders stress utan återhämtning. Stress, lidande och arbetsmiljö anses enligt tidigare forskning påverka insjuknandet av utmattningssyndrom generellt. Sjuksköterskor uppfattas vara mer benägna att utveckla utmattningssyndrom än individer inom andra yrkesområden.  Syfte  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som bidrar till att sjuksköterskan utvecklar utmattningssyndrom.  Metod  En litteraturöversikt baserad på sökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 vetenskapliga artiklar, 15 kvantitativa och en kvalitativ. Artiklarna granskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitet granskning och analyserades enligt en tematisk analys.  Resultat  Artiklarnas resultat utkristalliserades i ett övergripande tema, riskfaktorer vid utvecklandet av utmattningssyndrom samt tre underkategorier; Hälsans bestämningsfaktorer i relation till utmattningssyndrom, psykologiska faktorer av vikt för sjuksköterskan och jobbtillfredställelse en viktig aspekt som bidrar till utmattningssyndrom. Faktorer såsom ålder, kön, arbetsmiljö, personlighetsdrag samt psykisk ohälsa identifierades som faktorer vid utvecklandet av utmattningssyndrom.  Slutsats  Goda möjligheter att påverka utfallet av sjuksköterskors utvecklande av utmattningssyndrom identifierades. Reducering av de negativa faktorerna i arbetsmiljön, skapande av copingstrategier och förståelse för yrket var komponenter som kunde minska risken för utvecklandet av utmattningssyndrom.

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet. Samtidigt dyker nya terapiformer upp varav några är mindre beprövade. Syfte: Syftet var att undersöka och belysa icke farmakologisk behandling för personer med utmattningssyndrom. Metod: En litteraturbaserad studie användes för att besvara syftet. Artikelsökning skedde i databaser samt manuellt och resulterade i 15 inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat: KBT, MBSR, Art-therapy, RMM, ljusterapi, spa-terapi, Qigong och fysisk aktivitet med avslappningsövningar var de icke-farmakologiska behandlingsmetoder som fanns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Samtliga behandlingar visade på en effekt på symtom vid utmattningssyndrom, men endast tre behandlingar visade ett bättre resultat än respektive kontrollgrupp på något symtom. Dessa var ljusterapi, en KBT-behandling och en MBSR-behandling. Slutsats: Det gick inte att dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt på utmattningssyndrom. Föreliggande studie kunde fastställa att ovan nämnda behandlingsmetoder är de som finns undersökta samt att ytterligare forskning inom området behövs för att kunna dra vidare slutsatser och för att komma med rekommendationer. Nyckelord: Utmattningssyndrom, behandling, effekt, stress.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ansvar för och leder omvårdnadsarbetet självständigt, i team och i partnerskap med patient och närstående. Ett arbete som kräver stor kompetens med ett ansvar som lyder under flera lagar, däribland patientsäkerhetlagen. För en sjuksköterska är arbetsstress vanlig förekommande. Kronisk stress utan återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom kopplas till påfrestande arbetsförhållanden där de utmärkande arbetsplatserna främst är inom vård och skola. Utmattningens symptom kan leda till försämrat arbete, hög frånvaro och ökad personalomsättning vilket påverkar patientsäkerheten negativt i och med att patienten inte får den vård de behöver. Syfte: Syftet var att undersöka stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i relation till patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie baserad på sökningar gjorda i två vetenskapliga databaser PubMed och Cinahl. I litteraturstudien ingick 13 kvantitativa artiklar som analyserades utifrån en analysmetod av Kristensson (2014). Resultat: Analysen utgick från syftet och fann fem relevanta kategorier; Arbetsmiljö, Arbetsstress, Organisatoriskt stöd, Depersonalisation och Samband mellan utmattningssyndrom hos sjuksköterskan och vårdskador.  Slutsats: Arbetsstress, personalbrist, obalans mellan arbete och fritid samt organisatorisk stöttning kan vara avgörande faktorer för att sjuksköterskan utvecklar utmattningssyndrom och att patientsäkerheten påverkas.