Introduktion: Idag står utmattningssyndrom och stressrelaterade diagnoser för 66% av alla psykiatriska sjukskrivningar. Diagnosen skapar stort lidande för individen med aktivitetsbegränsningar som följd och leder till långa sjukskrivningar och stora kostnader för samhället. Det finns oklarheter gällande behandlingsmetoder vid utmattningssyndrom och det är av värde att finna verksamma metoder att möta den ökande patientgruppen.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa fysioterapeuters erfarenheter av Basal Kroppskännedom (BK) som behandling för patienter med utmattningssyndrom.  Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med fysioterapeuter som behandlar patienter med utmattningssyndrom med BK. Den insamlade datan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i 11 underteman och fyra teman: Ett levande verktyg möjliggör kroppslig resa, Tolkande av kroppsliga uttryck genomsyrar utvecklingsprocessen, Att möta och bli bemött skapar utrymme för att läka samt Fysioterapeutens självutveckling en tillgång. Huvudtemat Kroppen som redskap mot självkännedom -  belyser informanternas erfarenheter av hur den kroppsorienterade behandlingsmetoden BK kan vara vägen mot självkännedom för patienter med utmattningssyndrom. Konklusion: BK blir ett levande verktyg för patienten som lär sig tyda kroppsliga signaler, blir bättre på gränssättning och hittar inre stabilitet där framsteg blir tydliga genom kroppen. Fysioterapeuten ser sig som en guide i den process där patienterna erövrar sig själva och kroppen blir till en trygghet. Gruppverksamhet ses som verksamt för att skapa igenkänning, normalisera upplevelser och effektivisera behandlingen. Metoden BK beskrivs genomsyras av ett tillåtande samt en respekt för patientens vilja att utvecklas och förmedlar en självmedkänsla genom att människan ses som en helhet.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Inom forskning är det vanligt att fokus läggs på riskfaktorer när det gäller stress. Därför finns det ett kunskapsbehov angående friskfaktorer vid återhämtning från stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att beskriva hur aktiviteter bidrar till välbefinnandet för personer med stressrelaterad ohälsa och även belysa aktiviteternas betydelse i livet. Sex personer med stressrelaterad ohälsa intervjuades och för att analysera det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier ‘Egenskaper i aktivitet som bidrar till välbefinnande’, ‘Olika sinnestillstånd som uppnås i aktivitet’, ‘Olika värden av aktivitet som bidrar till välbefinnandet’ samt ‘Att välja aktiviteter som leder till välbefinnande’. Resultatet visade att vilka aktiviteter som bidrar till välbefinnandet är individuellt och kan inte generaliseras men ett samband mellan vissa inneboende egenskaper som aktiviteterna består av kunde ses. Studien synliggjorde att aktivitet kan bidra till välbefinnande och kan användas för att minska stressrelaterad ohälsa. Utifrån resultatet i studien anser vi att det finns flertalet friskfaktorer i aktivitet som kan vara till stöd för arbetsterapeuter i mötet med personer med stressrelaterad ohälsa.

No description available.

Bakgrund Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt. Resultat Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande. Slutsats Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

Bakgrund: Vid långvarig stress utan chans till återhämtning ökar risken att drabbas av utmattningssyndrom. Hög arbetsbelastning, personalbrist och arbetsrelaterad stress är prediktorer för utmattningssyndrom vilket påverkar kvaliteten på omvårdnaden negativt. Psykisk ohälsa är orsaken till hälften av all sjukfrånvaro i Sverige där den största andelen sjukskrivningar är inom hälso- och sjukvården och den största orsaken till sjukskrivning är stressrelaterade diagnoser. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad som vilar på en vårdvetenskaplig och evidensbaserad grund. Det är viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa prioriteras, för att i förlängningen kunna erbjuda en god vård som främjar patienternas hälsa.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som bidrar till stressrelaterat utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård.  Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför utmaningar och svårigheter under sin övergångsperiod till sin nya yrkesroll. Det framkom en övergångschock då verkligheten inte stämde överens med deras förväntningar. Klinisk kompetens och erfarenhet, kollegialt stöd, arbetsmiljö och sjuksköterskans egen roll var bidragande faktorer som påverkade nivån av stressrelaterat utmattningssyndrom.  Slutsats: Stressrelaterat utmattningssyndrom påverkade kvaliteten på omvårdnaden negativt vilket kunde leda till bristande patientsäkerhet. Vidare ökade också omsättningsintentionen vid utmattning. Det krävs mer forskning för att förstå och förebygga utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt för att minska deras intention att lämna yrket.

Denna studie syftar till att genom ett pedagogiskt perspektiv undersöka människors berättelser om tillfrisknande från utmattningssyndrom med fokus på förändringsprocesser, lärande och utveckling. För att kunna uppnå studiens syfte har två frågeställningar använts. Den ena är, på vilket sätt uppfattar informanterna att det har skett en förändring från dagen de fick sjukdomsdiagnosen fram tills idag? Den andra frågeställningen är, på vilket sätt har vägen ur ett utmattningssyndrom utvecklat informanterna? För att läsaren skulle få en tydligare bild av vad begreppet utmattningsdiagnos innebar redogjordes det kort för begreppet. En bakgrundsdel presenterades även för att läsaren skulle få en tydligare bild av varför personer drabbas av utmattningssyndrom. Efter bakgrundsdelen redogjordes det för den tidigare forskning som studerats när det gäller faktorer som kan främja och hindra ett eventuellt tillfrisknande från utmattningssyndrom.   För att uppnå studiens syfte och undersöka människors berättelser om tillfrisknandet från utmattningssyndrom användes intervjumetoden semistrukturerad intervju som metodansats. Efter att intervjuerna genomförts bearbetades materialet genom att det sorterades, reducerades och till sist analyserades. Resultatet visade, om personerna skulle kunna ta sig ur utmattningssyndromet var det viktigt att dem reflekterade över situationen och genomförde konkreta förändringar i arbetsliv samt vardag. Det kunde exempelvis handla om att sätta gränser, ta kontroll över situationen och hitta en balans mellan privatliv samt arbetsliv. När personer som drabbats av utmattningssyndrom genomför denna förändringsprocess är risken mindre att de återigen hamnar i ett utmattningssyndrom. Anledningen till detta är för att de har lärt sig mer om sig själva och att de har utvecklats som personer. / This study aims to investigate people’s stories of recovery from burnout with focus on the changing process, learning and development thru an educational perspective. To accomplish the reason for the study two questions have been used. The first question is, in what way does the informants perceive that an alteration has been made from the day that they were diagnosed with burnout until today? The second question is, in what way have the road to recovery from burnout developed the informants? To give the reader a clearer image of what the term burnout means a short explanation was made about the meaning of the term. A background was also presented to clarify why people get this diagnosis. Thereafter an explanation of the previous research that has been conducted regarding burnout syndrome and what factors that can aid and prevent a recovery was presented.   To achieve the purpose of the study and investigate people’s stories about recovery from burnout a semi structured interview was used as the method. After the interviews were done the data was sorted, reduced and analyzed. The result showed that for a person to be able to get out of a state of burnout it is paramount for him/her to reflect over the situation and perform concrete alterations in their work life and everyday living. It could for example be putting up boundaries, take control over the situation and finding a balance between private life and work life. When the persons have gone through this alteration process the risk of once again ending up in a stadium of burnout is smaller. The reason for this is the person have learned more about themselves and developed as a person.

In a world where every inch of work and every bit of performance is measured by the quantity rather than the quality there is a stress factor for humans. In social work where woman are overrepresented burnout or stress syndromes are over representative in diagnosis from sick leave. When these people can’t get the work-life balance together it sometimes ends up in exhausting decease, this mental decease effects people different but all of them use strategies, good or bad, to try and live with and overcome it. This candidate paper reaches out to investigated the strategies used by these woman to overcome and deal with the workload they are experiencing, both off and on work.

Sammanfattning Bakgrund: Om en människa länge utsätts för långvarig stress utan tid för återhämtning kan utmattningssyndrom utvecklas. Diagnosen utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos i Sverige, diagnosen accepterades formellt år 2005. Syfte: Med denna litteraturstudie avses att belysa utmattningssyndrom från patientens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes och sökningar med noga utvalda sökord utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sökningarna i denna litteraturstudie resulterade i att tio resultatartiklar inkluderades, genom innehållsanalys strukturerades och analyserades resultatartiklarna. Resultat: Resultaten presenteras under fem teman: Att släppa taget, insikt balans och självbild, upplevelser av varningssignaler och symtom, stöd och support samt tillfrisknande. Resultatet av litteraturstudien lyfter fram vikten av patienters upplevelse att komma till insikt om orsaken till varför de drabbats av utmattningssyndrom, inte förrän då kunde patienterna påbörja sin resa mot tillfrisknande. Tydligt var även att patienterna genom att arbeta med sitt beteendemönster fick sin självkänsla och självrespekt tillbaka. Genom att lära sig strategier för att hantera stress lärde sig patienterna att känna igen kroppens signaler. Vidare forskning om patienters upplevelser är av vikt då effekter av rehabiliteringsmetoder för utmattningssyndrom är bristfällig. / Abstract If you are exposed during a certain period of time to prolonged stress without time to recover, you may develop exhaustion disorder. The diagnosis of exhaustion disorder is a relatively new diagnosis in Sweden; the diagnosis was formally accepted in year 2005. Aim: This study referred to lighten exhaustion disorder from the patient's perspective. Method:  A literature review was performed; the search was made by using selected keywords and were conducted in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The searches in this study included ten articles. Through content analysis the articles was structured and analysed. Results: Results are presented under five topics: Letting go, insight balance and self-image, perceptions of the warning signs and symptoms, assistance and support and recovery. The results of the literature study highlights the importance of patients' experience to come to the knowledge of the reason why they suffered exhaustion disorder, not until then could they begin their journey towards recovery. Evidence shows that patients working with their behavior patterns had their self-esteem and self-respect back. By learning strategies to manage stress patients learned to recognize the body's signals. Further research of patients’ experiences is important when the effects of rehabilitation methods for exhaustion disorders is deficient.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

Bakgrund: Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens anpassningsbarhet och en kraftig ökning av stressrelaterad ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom, ses idag. Kvinnor drabbas i högre utsträckning och yrken inom vård och omsorg ses som en riskgrupp. Sjukdomen medför en ökad ohälsa och innebär ett lidande för individen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vad som förändras i det dagliga livet vid utmattningssyndrom. Metod: En induktiv ansats valdes. Sju självbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier, Svårt att hantera vardagen, Annorlunda samspel med de närmaste och Välja nya levnadsvanor med tio underkategorier. Konklusion: Studien visar att utmattningssyndrom ökar ohälsan, minskar livskvaliteten och medför ett lidande för individen. Det är därför av stor vikt att arbeta för att minska stress och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja individen för att främja hälsa. / Background: Today’s society is having increasing demands on individual adaptability. With a significant increase in stress-related illness and increased prevalence of burnout being seen today. Women are affected more often and professions in health care are seen as a risk category. The disease entails an increased illness and suffering for the individual. Aim: The aim was to describe women’s experiences of what has been changed in their daily life at burnout. Method: An inductive approach was chosen. Seven autobiographies were analysed using qualitative content analysis. Results: From the analysis four categories emerged, Difficult to deal with everyday life, Different interaction with the next and select new habits with ten subcategories. Conclusion: The study shows that burnout is increasing illness, decreases quality of life and cause a hardship for the individual. It is therefore of great importance to make an effort to reduce stress and prevent the onset of mental illness. The nurse has an important role in supporting the individual to promote health.