Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet. Inga emotionsspecifika skillnader såväl som skillnader i igenkänningsprecision kunde påvisas mellan grupperna. Orsakerna till diskrepansen i responshastighet diskuterades utifrån fyra tänkbara förklaringsområden: ansiktsperceptuell funktion, visuell uppmärksamhet, självfokuserad uppmärksamhet samt noggrannhet/oro. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att utforska dessa områden närmare.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är slutskedet av en lång process som börjar med stress och stressrelaterade symtom. Patienter drabbade av utmattningssyndrom är svårbehandlade i avsaknad av tydliga råd och evidensbaserad kunskap kring återhämtning. Otaliga behandlingsprinciper har växt fram främst som bygger på stressyndromets uppkomst. Samhället står inför en problematik där allt fler individer insjuknar i syndromet med följdsjukdomar som depression och ångest, samtidigt som ingen renodlad metod garanterar tillfrisknande för dessa patienter. Detta gör det intressant och viktigt att undersöka vad som upplevs vara av vikt för att återta hälsan för dessa individer. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av betydande faktorer vid återhämtning av utmattningssyndrom. Metod: Litteraturöversikten grundas sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med forskning inom medicin och omvårdnad. Tio vårdvetenskapliga artiklar inkluderades för resultatet, vilka var publicerade mellan 2005 och 2015, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod.”Middle Range” teoretikern Phil Barkers Tidvattensmodell har använts som referensram till att föra en diskussion avseende vårt resultat. Sökord som burnout, recovery, rehabilitation, stress och MeSH termer kombinerades i sökningsprocessen. Resultat: Tre huvudteman framkom efter data hade analyserats. I det första huvudtemat Insikt och reflektion skapar självkännedom så visar resultatet att med ett nytt fokus från vara andra till lags, till att istället reflektera och värdesätta sig mer än tidigare skapar förutsättning för att patienten skulle må bättre och ta hand om sig själv. I det andra huvudtemat Att bli sedd som människa och inte bli ignorerad i sitt lidande som utmattad patient sågs minska skuld och skamkänslor. Patientens återhämtning i naturen gav perspektiv till något utanför smärta och lidande. Tredje temat Att ta kontroll över sitt liv” innebar att erhålla en känsla av meningsfullhet, i samband med lära sig strategier att hantera stressiga situationer, som gav ökat självförtroendet samt gav möjlighet att återta kontroll över sin vardag. Diskussion: Återhämtning från utmattningssyndrom är en förändringsprocess som kan stärka patientens egenmakt, empowerment. Patientens delaktighet i vårdandet bidrar till en förstärkt läkningsprocess genom en medvetenhet om vad som fungerar som återhämtning. Patientens lidande kan utgöra en plattform för att hitta en ny livsförståelse, en mening, där patienten i vårdarens hjälp kan bidra till att förstå varför hon blivit utmattad. Vila och återhämtning skapar avbrott i lidandet med mottaglighet för nya perspektiv. Att bli accepterad i andras närvaro gynnar återhämtningen, eftersom självkänslan bibehålls eller stärks i en sådan miljö. / Background: Burnout is the final stage of a long process that begins with stress and stressrelated disorders. Patients suffering from burnout are difficult to treat, in the absence of clear advice and evidence-based knowledge about recovery. Countless treatment principles have been put forward mainly based on the emergence of the stress syndrome. Society is facing problems since this syndrome causes more and more people to fall ill with sequel diseases such as depression and anxiety in a situation where there is no straightforward method guaranteeing recovery for these patients. This makes it interesting and important to explore what patients suffering from burnout consider to be of importance to regain health. Aim: To illuminate patients’ experiences of significant factors in the burnout recovery process. Method: The literature review is based on searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, including research in the fields of medicine and nursing. Ten articles about nursing science were included in the results. They were published between 2005 and 2015, eight of them using a qualitative method and two a mixed method. The "Middle Range" theoretician Phil Barker’s Tide Model was used as a frame of reference for a discussion concerning our results. Keywords such as burnout, recovery, rehabilitation, stress and MeSH terms were combined in the search process. Results: Three main themes emerged after data had been analyzed. In the first main theme Insight and reflection created self-awareness the result shows that a shift of the patients’ focus, from pleasing others to instead reflecting and valuing themselves more than before. It created conditions for them to feel better and to take care of themselves. In the second main theme To be seen as a person the feeling of not being ignored when suffering from exhaustion was found to reduce guilt and shame. The patients’ recovery when spending time in nature gave them a perspective of a life without pain and suffering. The third theme Taking control of your life involved obtaining a sense of meaningfulness in connection with learning strategies to manage stressful situations, thus increasing the patients’ self-confidence, making it possible for them to regain control of their lives. Discussion: Recovery from burnout is a process of change that can enhance patient empowerment. Patient involvement in the care contributes to an improved healing process through awareness of useful recovery. The patients’ suffering can be a platform for finding a new understanding of life, a meaningfulness, where the help given by the patients’ carers can contribute to their understanding why their earlier lifestyle resulted in burnout. Rest and recovery create an interruption in their suffering that makes them receptive to new perspectives. Acceptance of others people's presence favors recovery since self-esteem is maintained or strengthened in such environment.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler långtidssjukskrivningar. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhället. Stress som kvarstår under längre tid påverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvär, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer är även i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar. Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom i en storstads-region. Metod: Data samlades in genom ett tvärsnittsurval bland kvinnor och män i arbetsför ålder boende i en storstadsregion. Mätinstrumentet som användes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26). Korrelationsanalyser gjordes för att sedan jämföras med en tidigare studie där patienter diagnostiserade med utmattningssyndrom ingick i urvalet. Resultat: Respondenterna uppgav att symtom på fatigue och sömnsvårigheter var mest utbredda följt av irritabilitet. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan kvinnor och män, ensam- eller sammanboende i urvalsgruppen. Studien påvisar en statistisk signifikant skillnad mellan studiens urvalsgrupp och en patientgrupp från en tidigare studie. Detta indikerar sämre stressrelaterad hälsa bland patientgruppen. Slutsats: Studiens resultat visar fatigue och sömnsvårigheter var mest förekommande av symtomen på stressrelaterad ohälsa i urvalsgruppen. Någon slutsats om skillnader mellan kön, ensamboende och sammanboende inom urvalsgruppen har inte kunnat konstateras. Stor signifikant skillnad kunde påvisas mellan urvalsgruppen och patientgruppen från en tidigare studie. Klinisk betydelse: Sammanställd data från studien kommer att användas för vidare forskning. / Background: Stress related illness and burnout are increasing which contributes to further long term sick leaves in Sweden. This causes great suffer for the individual and high expenses to the society. Being a subject to long term stress will have a negative impact on the body and may lead to cognitive exhaustion, disturbed sleep, excessive fatigue, somatic symptoms, irritability and negative affectivity. Exposed people are also at risk for other severe somatic illness. Aim: To describe the presence of stress related illness and burnout in a conurbation. Method: Data was gathered from cross-sectional samples consisting of women and men in a working age living in a conurbation. The study’s instrument was the Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26). Correlation analyses were employed to compare with a sample from a previous study with patients diagnosed with burnout. Result: The findings show that individuals in the study had most difficulties with symptoms referring to fatigue and disturbed sleep, followed by irritability. No conclusion was made referring to differences between men and women or between those living alone and the cohabitants as no significant difference could be proven. There was a significant difference between the sample of the study and the sample from patients of the previous study. Conclusion: The findings of the study shows that of all the symptoms of stress related illness fatigue and disturbed sleep had the highest prevalence among the sample. Conclusions referring to differences between gender, individuals living alone and the cohabitants could not be proven. High significance level was found when comparing the sample of the study with a sample from a previous study with patients diagnosed with burnout. Clinical implication: Gathered data from the study will be used for further research. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2014</p>

The aim of the study was to explore the methods used in horticultural therapy gardens in rehabilitating people suffering from fatigue syndrome. Nine horticultural therapy gardens were contacted of wich three chose to participate. Using case study as method e-mail interviews was carried out with the participants about their establishment and what kind of theories they based their methods upon. The material collected from the interviews was complemented with additional data from the establishments web pages and information pamphlets. Collected data was processed trough content analysis and then formed as background for the development of a program theory for horticultural therapy. The results show some variations in how the different establishments practice horticultural therapy and how they assess and follow up their work. The program theory of horticultural therapy contains gardening and residing in the garden, conversational therapy, autogenic exercise and stress managment. These activities are expected to lead to a higher degree of self perception, a reevaluation of one´s conceptions and higher self esteem. Through these activities the participants are given an increased ability to handle their lives, which in turn is thought to make it possible for them to return to work or studies. The abcense of clearly defined goals with the rehabilitation makes it difficult to determine how effective it is in bringing people with fatigue syndrome back to work. / Syftet med studien var att undersöka hur trädgårdsrehabilitering tillämpas av några verksamheter för att göra en jämförelse i syfte att påvisa likheter och skillnader. Nio verksamheter kontaktades varav tre valde att delta. En fallstudie utfördes där de tre verksamhetsansvariga intervjuades via e-post om sina verksamheters organisation och grundfilosofi samt hur verksamheten utväderades och följdes upp. Som komplement till intervjuerna granskades även verksamheternas presentationer av sig själva på hemsidor och i broschyrer. Resultatet ger en bild av hur tre verksamheter som bedriver trädgårdsrehabilitering för utmattningsdrabbade är utformade, samt i vilken utsträckning de gör utvärderinga och uppföljningar. Gemensamma inslag i rehabiliteringen var trädgårdsvistelse/aktiviteter, hantverksaktiviteter, samtal, stresshantering och avslappningsövningar. Utvärderingar och uppföljningar skedde i varierande grad och med olika mätinstrument. Som en del i att försöka tydliggöra de tänkta verkningsmekanismerna i trädgårdsrehabiliteringen och ge en översiktlig bild av metoden, utformades även en programteori. Den utgår från verksamheternas metoder samt vetenskaplig evidens inom området. Programteorin visar hur de tänkta aktiviteterna förväntas leda fram till slutresultatet. Den, för trädgårdsrehabilitering, utformade programteorin innehåller vistelse i trädgård och trädgårdsarbete, samtalsterapi, avslappningsövningar och stresshantering. Aktiviteterna förväntas leda till en ökad självinsikt, ett ändrat förhållningssätt och en bättre självkänsla, och genom det en ökad förmåga att hantera sin livssituation. Detta antas ge de förutsättningar som behövs för att kunna återgå till arbetsliv eller studier, alternativt fortsätta rehabiliteringen med arbetsträning. Avsaknaden av tydliga, mätbara mål med rehabiliteringen gör det svårt att värdera hur effektiv rehabiliteringsformen egentligen är på att återinföra utmattningsdrabbade i arbetslivet.

Bakgrund Stress och liknande känslotillstånd hos nyutexaminerade sjuksköterskor är ett vanligt problem. Syfte Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde tiden före sin första anställning och under första året i yrkeslivet. Fokus lades på känslor av oförbereddhet och stress och huruvida det påverkade omvårdnaden, samt hur detta hade kunnat avhjälpas. Metodbeskrivning Sju semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Insamlat material analyserades genom en modifierad version av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska kunde innebära psykiska och fysiska påfrestningar och leda till symptom på utmattningssyndrom. Faktorer för att undvika skadlig stress var att det sociala arbetet ansågs givande, god inskolning och handledning, samt stöd genom yrkesförlagd utbildning på arbetsplatsen. Positiv feedback under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ökade tron egenförmågan. Faktorer som påverkade övergången negativt var press från kollegor, brist på kunskap och rutin, höga förväntningar på sig själv och för lite undervisning i farmakologi, medicinsktekniska moment och medicinsk teori. Basal- och specialiserad omvårdnad, läkemedel- och medicintekniska moment blev lidande på grund av stress. Slutsats Första året inom sjuksköterskeyrket innebär ett stort ansvar med påföljande stress och liknande tillstånd. En trygg sjuksköterska riskerar mindre av dessa problem vilket leder till förbättrad omvårdnad och patientsäkerhet. För att få en trygg inskolning och kompensera för bristande erfarenhet i yrkesrollen krävs från arbetsgivarens sida en individanpassad handledning med mentor, god arbetsmiljö och handledning efter introduktionsperiodens slut och reflektionsgrupper. Utbildningen förser studenterna med trygghet genom VFU och omvårdnadsteori samtidigt som en större bredd inom medicin och farmakologi efterfrågas. En tuff inledande period kan delvis kompenseras av det sociala arbetet / Background Stress and similar feelings are common problems among newly graduated nursing students which can be caused by lack of skill while adjusting to work. Purpose The purpose of this study was to examine how newly graduated nurses experienced the time before their first employment as well the first year into the profession, focusing on whether feeling unprepared and/or stressed had any effect on patient-related care, and in that case unfold how this could have been prevented in any fashion. Method Seven semi-structured qualitative interviews with registered nurses were conducted. Data was analyzed through a modified version of qualitative content analysis. Results The transition phase from being a nursing student to becoming a certified nurse could cause both mental and physical stress, which in turn might lead to experiencing symptoms of fatigue. Factors that had a positive effect on coping were: a sense of fulfillment from social work, a positive acclimatization and tutoring, and receiving support throughout the entire trainee period. Positive feedback during this trainee period increased self-efficacy. Factors that had a negative effect on coping were; pressure from colleagues, a lack of competence and routine, high self-expectations and a lack of education regarding pharmacology, basic and specialized nursing, medicine and health technology. Conclusion The first year in the nursing profession includes great responsibility, stress and stress related conditions. The feeling of being confident in work related situations reduces the risk of developing stress related issues, and leads to improved care and patient safety. To compensate for the lack of experience in the professional role, the employers need to offer a good working environment with access to a mentor and participation in reflection groups during and after the introductory period. The nursing education provides a sufficient part of internship and nursing theory, but more training and theory in medicine and pharmacology is requested. Stress and related conditions during the first year in the nursing profession is partly compensated by feelings of joy perceived in the social work.

Den psykiska ohälsan har ökat i vårt samhälle under de senaste åren och diagnosen utmattningssyndrom har blivit ett utmanande tillstånd inom primärvården. Det finns inga etablerade evidensbaserade behandlingsmöjligheter. De existerande behandlingarna i form av psykologiskt stöd och stresshantering är begränsade och saknar individualisering och evidens. Musikterapi har visat sig vara effektiv för vissa psykiska sjukdomar. I form av en experimentell pilotstudie undersöktes användning av musikterapi med KBT-inriktning (musikterapigrupp) hos 3 primärvårdspatienter med utmattningssyndrom under en tidsperiod av 10 veckor (7-10 sessioner) med syfte att påskynda återhämtning och förbättra det psykiska måendet. Musikterapigruppen (vårdcentral i Stockholm) jämfördes med fyra utmattningspatienter (vårdcentral i Sundsvall) som hade tillgång till kurator- eller psykologkontakt under dessa 10 veckors observationstid. Med hjälp av standardiserade frågeformulär undersöktes förloppet av stressnivån (SCI93), livskvaliteten (BBQ) samt symtomen på depression (MADRS-S) och utmattning (KEDS). I båda grupperna noterades en minskning av depressionssymtom, minskade symtom på utmattning samt lägre stressnivå och förbättrad livskvalitet. I kontrollgruppen noterades delvis större förändringar än i musikgruppen. Avsaknad av sjukskrivning samt mer långdragen sjukdomsprocess i musikterapigruppen diskuterades som orsaker. God sömn och vila är basen i återhämtningsprocessen hos patienter med utmattningssyndrom. Musikterapi anses som en enkel, billig och biverkningsfri behandlingsmöjlighet för patienter med utmattningssyndrom inom primärvården. Det önskas fler randomiserade större studier i området musikterapi och utmattning för att kunna etablera nya behandlingsrekommendationer för behandling av utmattningssyndrom och för att förankra musikterapin i ett multimodalt rehabiliteringskoncept på vårdcentralen.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.

I föreliggande självstudie undersöker jag memorering på flöjt. Arbetet tar hänsyn till och jämför de passiva memoreringsmöjligheterna mellan flöjt och andra instrument. Infallsvinkeln är den från mig som flöjtist, och människa som genomgått en utmattningsdepression. Jag finner det mer sällsynt att se flöjtister framföra konserter utan notställ än andra musiker och detta arbete ämnar besvara möjliga orsaker till detta. Arbetet berör ytligt varför ett framförande gjort utan noter kan uppfattas som bättre. Olika strategier för memorering och inlärning används, samt bedöms utifrån vilka som gav bättre respektive sämre resultat. De verk som tas med i detta arbete är Kassouga av Makoto Shinohara, första satsen ur Sonata Op.25 av Philippe Gaubert samt första satsen ur Solosonat för flöjt i a-moll av Carl Philip Emanuel Bach. Strategier för memorering finner jag i litteratur som rör både memorering och inlärning samt intervjuer med andra musiker. Arbetet visar på effektiviteten av ett kinestetiskt inriktat lärande för memorering på flöjt, och hur minnesträning kan påverka den musikaliska förmågan, samt effekten av minnesträning för återhämtning från en utmattningsdepression. / This thesis will cover memorising music on flute, comparing passive memorisation tools between flute and other instruments. The angle of this thesis is based on my skills and experiences as a flutist, notably as someone who has endured burnout. In my experience, it is rare to see flutists perform without a score, compared to other musicians – I propose some reasons as to why this could be. The thesis suggests why a performance made without a score can be perceived as superior. Different strategies for memorization and learning are discussed and ranked based on how well they performed. These strategies are observed from literature that revolves around memorization and learning, including interviews with other musicians. This thesis demonstrates the effectiveness of the kinaesthetic learning style for memorization, how memory training affects musical ability and the effect of memory training for recovery from burnout. Works referenced in this thesis: Kassouga by Makoto Shinohara The first movement of sonata Op. 25 by Philippe Gaubert The first movement of the Solo Sonata for Flute in A-minor by Carl Philip Emanuel Bach

Bakgrund: Psykiatriska diagnoser har ökat sedan 2010 i Sverige och detta främst inom service- och omsorgsyrket. Utmattningssyndrom kan leda till att sjuksköterskor har svårare att utföra omvårdnad med god kvalité. Syftet: var att belysa faktorer som orsakar utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Metoden som har används är en litteraturöversikt av kvantitativa artiklar på ämnet. Dessa har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Kategorierna som framkom var: Personliga faktorer, arbetsmiljöfaktorer och socio-demografiska faktorer. Den mest dominerande faktorn var för hög arbetsbelastning. Diskussion: Resultaten kopplades till Karasek och Theorells krav/kontroll/stöd modell. Slutsats: Det gäller att det finns en god balans mellan de krav arbetet ställer i förhållande till de resurser som finns. En god arbetsmiljö och att ta hänsyn till individens egenskaper utgör en god grund för välbefinnande hos sjuksköterskor.

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet