No description available.

<p> </p><p><strong>Introduktion:</strong> Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat?</p><p>Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat?</p><p><strong>Metod: </strong>Studien är en systematisk litteraturstudie.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi. Typiska hårdvävnadskomplikationer som upptäcktes var benförlust och apikal peri-implantit. Tidigare parodontiterfarenhet visade sig vara den viktigaste orsaken till komplikationer vid dentala implantat.</p><p><strong>Konklusion: </strong>Dental implantatbehandling är inte riskfri. Studien visade att komplikationer är vanliga efter dental implantatbehandling samt att det fanns riskfaktorer som påverkar dental implantatbehandling på ett negativt sätt.<strong></strong></p>

Introduktion: Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka. Syfte: Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa. Frågeställningar: Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat? Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie. Resultat: Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi. Typiska hårdvävnadskomplikationer som upptäcktes var benförlust och apikal peri-implantit. Tidigare parodontiterfarenhet visade sig vara den viktigaste orsaken till komplikationer vid dentala implantat. Konklusion: Dental implantatbehandling är inte riskfri. Studien visade att komplikationer är vanliga efter dental implantatbehandling samt att det fanns riskfaktorer som påverkar dental implantatbehandling på ett negativt sätt.

Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka hur personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin upplever arbetet kring föräldrars involvering i sitt barns behandling. Vi ville också se vilka svårigheter och möjligheter det finns med föräldrars medverkan. För att svara på vår problemformulering använde vi en hermeneutisk utgångspunkt där vi fick utrymme att tolka vårt material. Vi genomförde studien med semistrukturerade intervjuer vilket gav oss ett öppet och relevant resultat. Resultatet visar att intervjupersonerna finner föräldrarnas involvering viktig och att det sällan förekommer föräldrar som inte vill vara involverade. Resultatet visar också att det finns många möjligheter när föräldrarna medverkar i behandlingen och det som ses som svårigheter är oftast hanterbart och går att arbeta med. Möjligheterna och svårigheterna med föräldrarna i behandlingen är att de både kan ses som risk- och skyddsfaktorer, vilket stämmer överens med vår teori. Föräldrar kan enligt intervjupersonerna också ses som skyddsfaktorer ur ett salutogent perspektiv.

Bakgrund: Psykiatriska diagnoser har ökat sedan 2010 i Sverige och detta främst inom service- och omsorgsyrket. Utmattningssyndrom kan leda till att sjuksköterskor har svårare att utföra omvårdnad med god kvalité. Syftet: var att belysa faktorer som orsakar utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Metoden som har används är en litteraturöversikt av kvantitativa artiklar på ämnet. Dessa har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Kategorierna som framkom var: Personliga faktorer, arbetsmiljöfaktorer och socio-demografiska faktorer. Den mest dominerande faktorn var för hög arbetsbelastning. Diskussion: Resultaten kopplades till Karasek och Theorells krav/kontroll/stöd modell. Slutsats: Det gäller att det finns en god balans mellan de krav arbetet ställer i förhållande till de resurser som finns. En god arbetsmiljö och att ta hänsyn till individens egenskaper utgör en god grund för välbefinnande hos sjuksköterskor.

För att klara sig i vårt samhälle behövs goda kunskaper i att läsa och skriva. Detta kan innebärasvårigheter för personer med dyslexi och deras läs- och skrivsvårigheter kan även få emotionellakonsekvenser. Studiens syfte var att utveckla kunskapen kring några föräldrars erfarenheter avhur dyslexi påverkar deras barn emotionellt. Utformningen av studien var av kvalitativ design.Den grundade sig på tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 14–19 årmed dyslexidiagnos. I studien uppdagades att de dyslektiska svårigheterna i skolan lett till attrespondenternas barn påverkats negativt ur ett emotionellt perspektiv. Det framkom även attbarnens läs- och skrivsvårigheter upptäcktes sent i de flesta fall, vilket ofta resulterade i uteblivetstöd under de tidigare skolåren. Vidare blev det tydligt att föräldrarna behöver vara drivande föratt skolan ska ta barnens svårigheter på allvar. I studien lyfte föräldrarna även flera möjligaframgångsfaktorer som exempelvis tidig upptäckt och proaktiva insatser, positivt bemötande ochklassrumsklimat. Dessutom lyftes ett gott samarbete och goda relationer mellan elev, hem ochskola, lärarkompetens och tillgänglig undervisning som viktiga för dessa elever. En slutsats somkan dras är att skolan, och i synnerhet högstadiet, har mycket att utveckla. Därför är denna studieav betydelse för personal inom skolan som undervisar elever med dyslexi. Detta för att ge dessaelever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan med bibehållen självkänsla.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats. Data analyserades och granskades av två oberoende granskare, enligt en granskningsmall. Slutligen inkluderades och granskades 10 studier. Resultat av denna studie visar att aseptiska hygienrutiner vid inläggning av perifer venkateter, valet av instickstället och storleken på perifer venkateter samt information till patienten är grundläggande preventiva åtgärder mot tromboflebit. Risken för utveckling av tromboflebit ökar ju längre tid perifer venkateter ligger inne i kärlen, vid infusionen av läkemedel och lösningar och vid försummad omvårdnad. Kunskap, erfarenhet och professionella rutiner minskar däremot utvecklingen av tromboflebit. / From the nurse perspective it’s important to think that the claims of health and medical attendance become higher in a time when resources decrease. It is important to take advantage of all resources in the optimal way. The aim of this study is to investigate scientific literature with the purpose to increase knowledge about which nursing actions are effective for nurses to practice to prevent phlebitis among adults patient with need for peripheral venous catheterization. In this study literature searches were conducted in PubMed, CINAHL and Elin. Inclussion of studies were made with the help of criterias established beforehand and prospective quantitative studies were preferred. Data were analysed and reviewed by two independent reviewers, using a protocol. Finally 10 studies were included. The results show that aseptic hand routines, choice of insertion area, size of peripheral venous catheter and information to the patient are fundamental arrangements to prevent phlebitis. The risk for development of phlebitis increases with time in situ of catheterization, with administration of drugs and solutions and with neglected nursing care. However knowledge, experience and professional routines decrease development of phlebitis.