Today's social climate and working environments expose us to excessive expectations and demands and more and more people are diagnosed with stress-related illnesses. My degree project is an investigation of poetic design, healing spaces and fatigue syndrome and the importance of adapted health care environments that strengthen treatment and recovery. My mother has fatigue syndrome, she has been ill for over six years, and she still has severe symptoms that probably never fully will go way. So, the purpose of this project is, on the one hand an attempt to get a deeper understanding of her situation, and on the other, to shed some light on this illness that is getting more and more common, especially amongst women. Research shows that spending time in nature has healing effects for those with mental illness. Using my definition of poetic design as a method, I have transposed qualities of nature into an indoor environment that reconnects to humans deep and genetic relationship to nature. I am proposing a new type of health care space with a much-needed holistic approach. Focus is on treatments such as mindfulness, basal body awareness and yin yoga as well as different kinds of therapy and activities in a space close to nature. A holistic space including a garden, an indoor space and a piece of furniture that are designed to respond to the non-measurable and invisible symptoms of fatigue syndrome.

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom. Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna. Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök. / Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder. Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed. Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories. Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.

The purpose of this study was to investigate perceptions and experiences of compassion fatigue that exist among social workers who work with the investigative work of unaccompanied children and adolescents. The study further investigated their experiences of preventive and counteracting actions. In this qualitative study, interviews were conducted with six social workers who worked with unaccompanied children and adolescents. The results show that social workers have experiences of compassion fatigue. There are many descriptions of burnout syndrome, and a few descriptions of secondary traumatic stress. The results also show that social workers have many ideas about how to prevent or counteract compassion fatigue, both with ideas in the form of self-care or ideas about organizational changes. / Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue som finns bland socialsekreterare som arbetar med utredningsarbete av ensamkommande barn och ungdomar. I studien undersöktes också deras upplevelser av förebyggande eller motverkande åtgärder. Studien är kvalitativ och sex socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar intervjuades. Resultatet visar att socialsekreterarna har upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue. Det finns många beskrivningar av utmattningssyndrom, och ett fåtal beskrivningar av sekundär traumatisk stress. Resultatet visar också att socialsekreterarna har många tankar om hur man förebygger eller motverkar compassion fatigue, både i form av egenvård eller idéer om organisatoriska förändringar.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem hos den svenska befolkningen och sjukskrivningarna för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren. Forskning har visat på att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgått grön rehabilitering har haft goda resultat. De har fått minskade symptom som ångest, depression och utbrändhet. Grön rehabilitering bygger på delarna miljöpsykologi, landskapsarkitektur och arbetsterapi. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om miljöns betydelse för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering. Examensarbetet var en scoping review där 19 artiklar inkluderades. Inklusionskriterierna var att studien innehöll personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering, arbetsterapeut som medverkat i studien, arbetsterapeutiska interventioner eller författande arbetsterapeut, deltagare som var över 18 år, samt att de blivit publicerade mellan 2008–2019 och skrivna på svenska eller engelska. Exklusionskriterier var personer som tidigare haft psykiatriska diagnoser som inte ingår i ICD10-SE klassifikationen för stressrelaterad psykisk ohälsa och personer med alkohol- och drogproblematik. Resultatet visade att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa kan ha stor nytta av att genomgå grön rehabilitering och deltagarna upplevde att den stödjande miljön var en bidragande faktor till minskade stressnivåer, återgång i arbete och att få struktur på vardagslivet.

I denna studie har ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom analyserats i syfte att bidra med ny kunskap om identitetsskapande i interaktion, mellan individer med egen erfarenhet av utmatningssyndrom. Studien har utgått från en diskurspsykologisk inramning och sökt svar på frågeställningarna; I) vilka föreställningar om sjukdomsidentiteter förhandlas fram på ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom? och II) hur konstrueras normalitet inom ramen för de sjukdomsidentiteter som produceras? Analys av medlemskategoriseringar har använts som huvudsakligt analytiskt verktyg vilket syftat till att synliggöra vilka kategorier som gjorts relevanta av forumdeltagarna. Analysen visar fem identitetspositioner vilka uttryckts som att vara: sjuk, utmattad, kunnig, inte ensam och snart bättre. På forumet görs försäkringskassan till en utanför- grupp vilket stärker gemenskapen av sjukdom bland forumdeltagarna. Denna gemenskap legitimerar att dela med sig av egna erfarenheter av utmattningssyndrom och att positionera sig som kunniga gentemot vårdapparaten. Samtidigt synliggör analysen hur forumdeltagarna konstruerar samsyn kring normalitet i utmattningen och vad som anses som normal sjukskrivningsperiod med anledning av utmattningssyndrom. I sin tur möjliggörs också identitetspositionen av att vara på bättringsvägen.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att delta i en förrehabiliterande insats. Frågeställningen var; Hur upplever patienter att deras deltagande i en förrehabiliterande insats påverkat rehabiliteringsprocessen? Förhoppningen var att förstå något om vad som underlättar för patienterna att bli redo för arbetslivsinriktad rehabilitering samt om den förrehabiliterande insatsen upplevdes vara till nytta i rehabiliteringsprocessen. Förhoppningen var också att kunna bidra till fortsatt diskussion kring hur man inom vården kan arbeta för att underlätta arbetsåtergång vid utmattningssyndrom. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod använts. Fyra av de fem patienter som deltog i insatsen intervjuades. Öppen kodning användes utifrån Grundad Teori. Resultatet har analyserats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen samt KASAM-teorin. Empirin tyder på att insatsen upplevdes värdefull i patienternas rehabiliteringsprocess. Stödet i kombination med inflytande över aktivitetsnivån samt praktiskt övande angavs vara de viktigaste faktorerna för att patienterna skulle uppleva projektet som både hanterbart och meningsfullt. Aspekter kring insikter och en ökad förmåga att hantera utmaningar har lyfts fram som betydelsefulla effekter för individen. Patienterna har lagt stort värde i att träffa andra som förstår och normaliserar de erfarenheter man bär på. Att reflektera tillsammans verkar ha bidragit till en ökad känsla av samhörighet och större acceptans för de egna begränsningarna. Projektets längd, eller kanske snarare brist på längd, har försvårat för patienterna att uppnå den aktivitetsnivå som krävs vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.

Sammanfattning Stressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen.   Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv.   Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor. Sju respondenter med utmattningssyndrom och närbesläktade stressrelaterade diagnoser deltog.   Resultatet visar att utlösande faktorer kopplade till bland annat arbetet är en orsak i utmatt-ningsprocessen, Studiens resultat visar också att bakomliggande faktorer är om möjligt ännu viktigare och som presenteras i Bohlin-Hogen-Henner modellen. Bakomliggande orsaker menar vi kan vara påfrestande och belastande livshändelser i uppväxten, vilka kan bidra till oförmåga att tillgodose egna behov och en prestationsbaserad självkänsla. Genomgående mönster har visat sig vara problematik med gränssättningen, det vill säga, dysfunktionell gränssättning som är en konsekvens av de olika bakomliggande faktorerna och har en avgörande betydelse för utmattningsprocessen. / Abstract Stress related psychological health-problems such as burn-out syndrome are complex issues which have been much debated. Much have been published on this topic but only a handful of studies have been conducted where individuals diagnosed with burn-out syndrome have been given the opportunity to describe the cause-effect of their condition. Different explanations and perspectives are described in the literature concerning this topic but the current view as to why people are afflicted by burn-out syndrome is based on a work-related perspective. We wanted to explore if the current view on the topic is in accordance with the diagnosed individuals view on the causes of their symptoms. Our intention was also to investigate into the possibility that there could be more or other causality behind the burn-out process.     The purpose of this study is twofold. First, to investigate how individuals with burn-out syndrome rate different causes in terms of importance to their process of burning out. Second, to try to describe and analyze these statements in a wider context.   For this study, we chose to use a qualitative methodology. Data were collected from interviews where adapted research questions were asked. Seven respondents diagnosed with burn-out syndrome or other stress related disorders participated.   The results show that work-related factors often are the triggers for the process of burning out, but hidden factors, such as conditions in the childhood and traumatic life events which can contribute to performance-based self-esteem, are even more significant. Overall patterns for burn-out syndrome show an inability to create personal boundaries, “dysfunctional personal boundaries”. This dysfunction is, in our opinion, the consequence of the hidden factors and in itself plays a crucial role in the burn-out process.