Previous research suggests that healthcare managers can experience stress ofconscience, which has a relationship with burnout syndrome. The aim of this studywas to examine the perceived degree of stress of conscience of first-line managersand middle managers within the healthcare in Dalarna and if the degree of stress ofconscience were reduced the further away from the core business the manager isworking. A cross-sectional survey was conducted with comparative andcorrelation-design to enable an independent t-test and to compare the mean valuefor first- and middle managers. The results showed that first-line managers rated amean value of 57 points for stress of conscience and demands and expectation ofothers caused the most troubled conscience. The results for middle managersshowed a mean value of 35,7 points for stress of conscience and the cause fortroubled conscience was others' expectations. The perceived degree of stress ofconscience was higher for first-line managers than for middle managers but notsignificant and therefore is the closeness to the core business not a sufficient factorto draw any conclusions. / Forskning indikerar på att chefer inom vård och omsorg kan upplevasamvetsstress, vilket har ett samband med utmattningssyndrom. Syftet med studienvar att undersöka den upplevda graden av samvetsstress hos första och andralinjens chefer inom vård och omsorg i Dalarnas län samt om graden avsamvetsstress minskar desto längre bort från den operativa verksamheten chefenarbetar. En tvärsnittsstudie genomfördes med enkätutskick, där designen var enkombination mellan komparativ design och korrelationsdesign för att möjliggöraett independent t-test och jämföra medelvärdet av samvetsstress hos första ochandra linjens chefer. Resultatet av denna studie visar medelvärde 57 poäng församvetsstress hos första linjens chefer där krav och andras förväntningar orsakadehögst grad av dåligt samvete. Resultatet för andra linjens chefer visar medelvärdet35,7 poäng för samvetsstress där orsaken till dåligt samvete främst var andrasförväntningar. Graden av samvetsstress är högre hos första linjens chefer än andralinjens chefer men skillnaden är inte signifikant och därmed utgör inte denoperativa närheten tillräcklig påverkan på graden av samvetsstress hos chefer inomvård och omsorg i Dalarnas län för att dra en slutsats.

Den här uppsatsen utvecklar kunskapen om chefernas föreställningar om personals arbetsmiljö inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Eftersom en dålig arbetsmiljön kan leda till arbetsrelaterad ohälsa är problemområdet relevant för det sociala arbetet. Utifrån tidigare forskning identifieras i uppsatsen arbetssätt, medarbetarnas kompetens, relationer samt livspussel som viktiga områden i relation till personals arbetsmiljö. Som en teoretisk utgångspunkt använder sig uppsatsen av organisationsteori med två olika perspektiv: ett strukturellt perspektiv och ett HR-perspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa metoder och datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade mejlintervjuer. Nio respondenter deltog i studien, fem från äldreomsorgen respektive fyra från funktionshinderomsorgen. Respondenterna arbetade som chefer inom äldre- och funktionshinderomsorgen i sex olika västsvenska kommuner. Datan från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Bland resultaten framkommer att enligt chefers föreställningar kan medarbetarnas arbetsmiljö påverkas av deras arbetssätt och påverkansmöjligheter, medarbetarnas kompetens, kommunikation, relationer samt av medarbetarnas livspussel. Dessa områden, som alltså speglar chefernas föreställningar, stämmer relativt väl överens med de områden som framhävts i tidigare forskning. / This essay develops the knowledge of managers’ perception of the work environment of staff in elderly care and disability care. Because a poor work environment can cause work-related ill health, the problem area is relevant to social work. In previous research, the essay identifies way of working, the competence of the staff, relations, and work-life balance as important areas in relation to the staff’s work environment. As a theoretical basis, the essay uses organisation theory with two different perspectives: a structural perspective and an HR perspective. The essay is based on qualitative methods and the data was collected by use of semi-structured email interviews. Nine respondents participated in the study, five from the elderly care and four from the disability care. The respondents worked as managers within the elderly care and disability care in six different municipalities in western Sweden. The data from the interviews was analysed according to a thematic analysis. A result is that according to the managers’ perceptions, the staff’s work environment can be affected by their way of working and their chance to make an impact, the competency of the staff, communication, relations, and by the work-life balance. These areas, which then mirror the managers’ perceptions, match the areas emphasised in previous research relatively well.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett utsatt yrke där stress är vanligt förekommande. Om sjuksköterskan utsätts för långvarig stress kan det leda till utbrändhet och sjukskrivningar enligt Socialstyrelsen (2017). Det är väsentligt att undersöka vilka bakomliggande orsaker sjuksköterskor upplever vara anledningen till deras psykiska ohälsa och vilka konsekvenser det kan leda till både för sjuksköterskorna och omgivningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad egenrapporterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes med Popenoe m.fl. dataanalysmetod. Resultat: Resultatet som framkommer är att sjuksköterskorna är utsatta för hög arbetsbelastning, underbemanning och organisatoriska problem. Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudkategorier som bakomliggande orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade psykiska ohälsa. Dessa bakomliggande faktorer presenteras i följande huvudkategorier: Brister i organisationen, Höga förväntningar på sjuksköterskor och Svåra situationer i arbetet. Utifrån dessa uppkom även följande underkategorier: Bristande ledarskap, Hög arbetsbelastning, Stress på arbetsplatsen, Underbemanning, Traumatiska och komplexa patientfall samt Utanförskap på arbetsplatsen. Konklusion: Sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa främst på grund av organisatoriska faktorer, traumatiska patientfall samt kollegiala problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan påverka sjuksköterskors kvalitet på arbetet. Sjuksköterskor upplevde även höga krav från omgivningen, vilket skapade en upplevelse av negativ stress både i arbetet och privat. / Background: Being a nurse is a vulnerable profession where stress is common. If a nurse is exposed to prolonged stress, it can lead to burnout and sick leave for nurses, according to the National Board of Health and Welfare (2017). It is essential to investigate the underlying causes that nurses perceive as reasons for their mental health problems and the consequences it can have for both nurses and their surroundings. Objective: The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of work-related self-reported mental illness. Method: The literature study is based on ten qualitative articles. The databases used were CINAHL and PubMed. All articles were quality assessed using the Swedish Agency for Health Technology Assessment, and Assessment of Social Services (SBU) quality assessment tool. Data analysis was conducted using Popenoe et al.'s data analysis method. Results: The results reveal that nurses are exposed to high workloads, understaffing, and organizational problems. The compilation of the articles yielded three main categories as underlying causes of nurses' work-related mental health problems. These underlying factors are presented in the following main categories: Organizational deficiencies, High expectations on nurses and Difficult situations at work. Based on these, the following subcategories also emerged: Deficient leadership, High workloads, Workplace stress, Understaffing, Traumatic and complex patient cases and Workplace exclusion. Conclusion: Nurses primarily experience work-related mental health problems due to organizational factors, traumatic patient cases, and collegial issues in the workplace. Work- related mental health problems can affect nurses' work quality. Nurses also experience high demands from their environment, which creates a perception of negative stress both at work and in their personal lives.

Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna i västvärlden. I Sverige diagnostiseras vanligen långvarig stressrelaterad ohälsa som utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom är kognitiva besvär ett framträdande symptom som kan vara långvarigt.  Kognitiv nedsättning vid utmattningssyndrom har tidigare fastställts utifrån en normativ ansats, vilket innebär att jämförelse görs med en icke-klinisk normgrupp. En annan metod är att använda en ideografisk ansats, vilket innebär att jämförelse görs med personens premorbida kognitiva nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur stor andel av patienter med utmattningssyndrom som uppvisar kognitiv nedsättning, utifrån en normativ respektive ideografisk ansats, samt hur kognitiv funktion relaterar till arbetsförmåga i patientgruppen. Data i denna studie utgörs av pretestmätningen från RECO-studien i Västerbotten. Patientgruppen bestod av 127 deltagare med utmattningssyndrom och normgruppen av 60 friska deltagare. Samtliga genomförde ett kognitivt testbatteri. Data analyserades med hjälp av olika gränsvärden för att undersöka frekvensen och andelen procent kognitivt nedsatta. Resultatet visade att andelen som uppvisade kognitiv nedsättning ökade då ideografisk ansats användes, men att majoriteten, oavsett ansats, var kognitivt intakta. Vidare sågs signifikanta samband mellan självskattad arbetsförmåga och kognitiv funktion utifrån ideografisk ansats, men inte utifrån normativ ansats. Dessa resultat tyder på att premorbid kognitiv nivå kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömning av kognitiv funktion vid utmattningssyndrom. Vidare forskning inom området behövs, exempelvis där en större normgrupp används. / Stress-related illness is one of the most common sick leave causes in the Western world. In Sweden long term stress-related illness is usually diagnosed as exhaustion disorder. In exhaustion disorder, cognitive deficits are a prominent symptom that can be long-lasting. Cognitive impairment in exhaustion disorder has previously been determined based on a normative approach, which means that comparison is made with a non-clinical norm group. Another method is to use an idiographic approach, which means that comparison is made with the person's premorbid cognitive level. The aim of this study was to investigate the proportion of patients with exhaustion disorder who display cognitive impairment, based on both normative and idiographic approaches, and how cognitive function relates to work ability in the patient group. The data in this study consists of the pretest measurement from the RECO study in Västerbotten. The patient group consisted of 127 participants with exhaustion disorder and the norm group of 60 healthy participants. All participants completed a cognitive test battery. The data were analysed using different cut-offs ​​to examine the frequency and percentage of cognitively impaired. The results showed that the proportion who showed cognitive impairment increased when the idiographic approach was used, but that the majority, regardless of the approach, were cognitively intact. Furthermore, significant relationships were seen between self-estimated work ability and cognitive function based on an idiographic approach, but not based on a normative approach. These results suggest that premorbid cognitive level may be important to consider when assessing cognitive function in exhaustion disorder. Further research in the area is needed, for example where a larger norm group is used.

No description available.

The purpose of this study was a deeper understanding of how people with former exhaustion disorder deal with stress later in life, what they consider helped and helps them, and their current stress-related challenges. Seven people who considered themselves recovered were interviewed 3-25 years after illness. The semi-structured interviews were transcribed verbatim and analyzed with inductive content analysis. The result was multifaceted, complex and provides a level of detail that favors understanding and practical application. Five main themes described the participants current stress management: Symptoms of stress, Lessons learned, Challenges, Handling and External perspectives. It emerged among other things, that exhaustion disorder changes the whole life forever. That many symptoms, handling and challenges remain even 3-25 years later. That the afterlife means a constant conscious balancing that when it succeeds means well-being but when it fails brings different degrees of increasing problems. A type of relapse where the body and psyche react faster than before, but the person, through self-development and life design, has acquired a better foundation than before for handling stress and uses different strategies and tools to halt and recover. Strategies and tools that might also help other people. / Studiens mål var en djupare förståelse av hur personer med tidigare utmattningssyndrom senare i livet hanterar stress, vad de anser hjälpt och hjälper samt deras nuvarande stressrelaterade utmaningar. Sju personer som ansåg sig återhämtade intervjuades 3-25 år efter sjukdom. De semistrukturerade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med induktiv innehållsanalys.  Resultatet var mångfacetterat, komplext och ger en detaljnivå som gynnar förståelse och praktisk tillämpning. Fem huvudteman beskrev deltagarnas nuvarande stresshantering: Symtom vid stress, Lärdomar, Utmaningar, Hantering och Externa perspektiv. Det framkom bland annat att utmattningssyndrom förändrar hela livet för alltid. Att många symtom, hantering och utmaningar finns kvar även 3-25 år efter. Att livet efter till stor del handlar om en konstant medveten balansering som när den lyckas innebär välmående men då den fallerar ger olika grader av stigande problem. Ett typ av återinsjuknande där kropp och psyke reagerar betydligt snabbare än tidigare men där personen genom egenutveckling och livsdesign skaffat en bättre grund än tidigare för att hantera stressen, samt nyttjar olika strategier och verktyg för att bryta och återhämta sig. Strategier och verktyg som kanske även skulle kunna hjälpa andra människor.

Vi har under 2023 sett flertalet av våra kollegor kämpa med utmattningsproblem. Vid ett av Skaraborgs regementes utbildningskompanier har en tredjedel av officerarna uppvisat stressymptom. Syftet med den här uppsatsen är att förstå vad som orsakar långvarig stress hos officerare vid Skaraborgs regemente. Då vi försökt förstå individers upplevelser har vi valt en hermeneutisk positionering och en induktiv, kvalitativ ansats. Vi har samtalat med sju officerare som har eller har haft utmattningsproblem. Samtalen har sedan analyserats genom Informed grounded theory. Vi har även samtalat med några befattningshavare för att få en karta över utmattningsproblem inom Försvarsmakten. Dessa samtal har genomgått en enklare innehållsanalys. Den bild som efter detta växt fram bygger på fem teman som till del går i varandra och ger ett sjätte tema som är stressens konsekvens. Förutsättningar är de förutsättningar officeren har med sig och får av arbetsgivaren att göra sitt jobb och möjligheter att återhämta. Krav som visar hur kraven från arbete, privatliv och inte minst de krav individen skapar själv påverkar. Ambition som handlar om officerens egna krav och förväntningar på sig själv. Kunskap om problemet innefattar officerens kunskap om långvarig stress, utmattningsproblem och hur återhämtning fungerar. Struktur som belyser hur god struktur fördröjer problem och är nödvändigt för att komma tillbaka efter utmattningsproblem. Dessa ledde till Konsekvenser som innefattar de symptom och reaktioner som skapat det lidande våra respondenter öppet beskriver. Konsekvenserna är det som är själva anledningen till vårt syfte. Vi har i vårt arbete kommit fram till följande slutsatser: •Utmattningsproblem hos officeren skapas i spänningen mellan bristande förutsättningar och för hög egen ambition. •Avsaknad av stöd när officeren får bristande förutsättningar och har hög ambition accelererar utmattningsprocessen. •En otillräcklig struktur i arbete och privatliv ökar effekten av komplexitet och hög belastning, minskar känslan av kompetens och påskyndar på så vis utmattningsprocessen. •Hela livet, både arbetslivet och privatlivet samverkar till att fylla bägaren. •Bristande kunskap om utmattningsproblem och återhämtning eller att inte ta ansvar för återhämtning ger mindre motståndskraft och allvarligare konsekvenser. •Det saknas en karta över utmattningsproblem i Försvarsmakten. / During 2023 we have seen several of our colleagues struggle with exhaustion problems. At one of the training companies at the Skaraborg regiment of the Swedish army one third off the Officers and Noncommissioned officers (NCOs) exhibit clear symptoms of stress. The purpose of this thesis is to understand what causes cumulative stress in officers and NCOs at the Skaraborg regiment. We have tried to understand the experience of individuals. Therefore, we have chosen a hermeneutic paradigm and an inductive qualitative approach. We have elected to converse with seven officers and NCOs who have or have had exhaustion problems. The conversations have been analyzed through Informed grounded theory. The emerging picture rests on five themes who partially intersect and consequently produce a sixth. Conditions are the conditions the individual bring with them and the conditions they get from the employer to do their job and recover. Demands which demonstrates how the demands from work, their personal life and not least the demands the individual creates for themselves. Ambition which describes the demands and expectations the individual imposes on themselves. Knowledge of the problem contains the individual’s knowledge of cumulative stress, problems of exhaustion and how recovery works. Structure which illuminates how a good structure in work and personal life delay stress related problems. How structure is necessary to recover after exhaustion problems. These themes all lead to Consequences which comprises of those symptoms and reactions to stress which creates the suffering our respondents have so openly described. The consequences which are the reason of our purpose. We have reached the following conclusions: •Exhaustion problems in officers and NCOs are created in the tension between deficient conditions and individual ambition. •The lack of support when individuals have deficient conditions, and a high ambition accelerates the exhaustion process. •A deficient structure in work life and personal life increases the effect of complexity and high task load. It reduces the feeling of accomplishment and so doing hastens the exhaustion process. •Life as a whole, both work life and personal life conspire to create exhaustion problems. •Lack of knowledge of exhaustion problems and recovery or not applying existing knowledge reduces resistance and aggravates consequences. •There is no map of exhaustion problems in the Swedish armed forces.

Abstract Background Occupational Burnout is one of the greatest challenges affecting the labour markets today. It is mainly caused by prolonged stress exposure due to the psychosocial work environment and is nowadays the fastest growing cause of long-term sick leave in Sweden. It therefor affects both the society, organisation and individual. It is thus a managerial concern to manage and structure the organisations in a sustainable way that maximises the use of human resources, rather than burning them out.    Purpose The aim of the thesis is to investigate the high level of sick-leave or burnout due to organisational and managerial factors in the Swedish educational sector, by focusing on the role leadership, organisational and psychosocial work environment plays in preventing/causing employees’ burnout. The authors attempt to contribute knowledge on why theory may not match reality in this case, as statistics of sickleave due to stressrelated illness remains high. Methods In this qualitative study principals, administrators, and teachers of four public compulsory schools in Jönköping and Öckerö are interviewed. Using semi-structured interviews, data is gathered, coded and analysed in relation to modern research literature on the topic of burnout as well as Swedish Work Environment Authority guidelines, to spot key elements of positive and negative factors which have affected the stress situations of the schools’ employees. Several factors from organizational and leadership perspective are examined to assist organizations to avoid or prevent burnout.   Results Prevalence of high burnout rates in schools in the cases studied, was associated with recent large reorganization of employees and administration; weak and inefficient leadership which did not strive to build relationships and open communication with teachers; low integration between sectors and working groups; lack of support and monitoring of stressed employees; low ability of employees to contribute to their workplace environments; the shortage of budgets issued by municipality.   Conclusions 1.The reason sick leave related to stress and burnout is high in the cases studied, is that implementation of research and policy guidelines is lacking behind in schools which suffer from employee stress related issues. As well as the current management model of the public sector may not benefit to prevent employee burnout.   2. It is possible to avoid employee burnout through adjusting the management and organizational structure, as adaptations toward dealing with employees’ stress are showing a positive sign on preventing the development of burnout.

Hälso- och sjukvården befinner sig under ett allt större tryck av patienter som söker hjälp på grund av utmattningssyndrom. Kognitiva nedsättningar är en kärnkomponent i utmattningssyndrom och effektiva och korta screeninginstrument för att upptäcka dessa behövs för identifiera tillståndet tidigt. Syftet med föreliggande studie var att utveckla ett modifierat Symbol Digit Modalities Test. De totalt 90 deltagarna bestående av studenter delades in i två grupper efter självskattad utmattning. Tjugofyra individer identifierades i gruppen med låg utmattning och trettiofyra i gruppen med hög utmattning. De två grupperna jämfördes med prestation på testet. Testet bestod av tre block bestående av symboler, neutrala ord och hotfulla ord och vardera blocks testtid var 90 sekunder. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan låg och hög utmattningsgrupp och prestation på testet. Däremot fanns signifikanta skillnader mellan blocken när samtliga deltagares prestation jämfördes. Det modifierade testet lyckas inte att differentiera mellan deltagare med låg och hög utmattning. Resultatet som visade att det fanns skillnader mellan blocken är intressant och visar på att det kan finnas en effekt av uppmärksamhetsvridning som framtida forskning kan bygga vidare på. / The Swedish healthcare system is under increasing pressure from patients seeking help due to fatigue syndrome. Cognitive impairments are a core symptom of the syndrome; effective screening tools to detect cognitive impairment related to fatigue are warranted to identify the condition. The aim of the present study was to develop a modified Symbol Digit Modalities. A total of 90 participants consisting of undergraduate students were divided into two groups after self-assessed fatigue. Twenty-four individuals were identified in the low fatigue group and thirty-four in the high fatigue group. The two groups’ test performance were compared. The test consisted of three blocks consisting of symbols, neutral words, and threat words; the duration of each test block was 90 seconds. The results showed no significant differences between low and high fatigue in terms of performance on the tests. However, there were significant differences across the blocks when comparing all participants' performance. The modified test failed to differentiate between low and high fatigue participants. The result indicating significant differences across the blocks is interesting and shows that there may be an effect of attentional bias that future research can build upon.

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.