Under de sista decennierna har den psykiska ohälsan i Sverige ökat dramatiskt och orsakat en omfattande sjukfrånvaro med en hög belastning på samhällets socialförsäkringssystem som följd. Utmattningssyndrom är en av de vanligaste diagnoserna som leder till sjukfrånvaro, som följd av både psykiska och fysiska symtom. Chefen har stort ansvar och en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, där det sociala stödet från hens sida tycks vara betydelsefullt. Emellertid är det mindre känt vad personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få för socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång, vilket undersöks och beskrivs närmare i den här studien. En kvalitativ tvärsnittsdesign tillämpades och fem individer som alla var sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom inkluderades. De genomgick en semistrukturerad intervjuprocess, där innehållet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång. Det är framförallt ansvar och trygghet som utgör det sociala stödet, vilket yttrar sig genom olika variationer av känslomässig inlevelse, praktiska åtaganden och kommunikation. Ett strukturerat, lyhört och engagerat ledarskap där relativt långtgående, individfokuserade arbetsmiljöanpassningar erbjuds i samverkan med andra aktörer beskrivs av informanterna som viktigt inför arbetsåtergång. Studien förstärker inte bara den tidigare bilden av det sociala stödets betydelse i sammanhanget, utan diskuterar även mer ingående vilka förväntningar av socialt stöd som upplevs väsentliga. / In this research study, the role of social support from the supervisor in a return to work context was examined and analysed. Five individuals on sick leave due to burnout were asked to participate in the study. Informed consent was obtained from each individual and they were then subjected to a standardised interview, which was evaluated using qualitative content analysis. The result shows that individuals with burnout have expectations of social support from the supervisor, in particular with regard to taking responsibility and established a sense safety. The supervisor is expected to structure the rehabilitation and return to work, but also display emotional commitment such as trust, sensitivity and empathy. The communication between the supervisor and the individual during sick leave and the experience of social support from the supervisor may indeed be crucial to mediate a successful recovery. This study emphasized the importance of social support from the supervisor during sick leave from burnout to optimize return to work.

I ett försök att identifiera hur social förändring kan ske i ett samhälle så har den här uppsatsen undersökt fenomenet utbrändhet, dess förändringsprocess i svensk massmedia och de faktorer som skapar dess plats i en social struktur. Den här uppsatsen argumenterar för att (1) Det i massmedia sker en aktiv och passiv förhandling kring vad utbrändhet är/bör vara och vad det betyder för samhället, och (2) Den förhandlingen kan förstås genom att se diskursen kring utbrändhet i massmedia som ett emergent fenomen vars egenskaper aktivt och kontinuerligt förändras i en process som drivs av individers reaktioner på avvikanden och överträdelser i deras sociala system. Detta har åstadkommits genom att med ett kvalitativt arbetssätt identifiera, tematisera och analysera artiklar i populära svenska dagstidningar där ”utbrändhet” samt liknande nyckelord använts över en period på 10 år. Materialet har sedan analyserats ur ett strukturalistiskt perspektiv med fokus på en modern och sekulär tolkning av Mary Douglas’ koncept kring smuts vilket i uppsatsen benämnts avvikelser. Genom att göra detta vill uppsatsen öppna för att renhetsperspektiv kan vara ett relevant perspektiv att använda för att förstå både moderna samhällen och förändringsprocesser. Uppsatsen argumenterar utöver detta även att det förstå förändringsprocesser är relevant för antropologin.

Bakgrund: Sjuktalen har ökat till följd av psykisk ohälsa världen över. En av de främsta orsakerna till detta har varit den ökade förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. En grupp som har varit extra utsatt är personer i inom yrken i hälso- och sjukvården. Idag fokuseras det huvudsakligen på behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom i forskning och praxis och det finns begränsad kunskap och initiativ kring primär- och sekundärprevention för utmattningssyndrom. Det är dock viktigt ur både ett individ- och samhällsperspektiv att förebygga utmattningssyndrom då utmattningssyndrom är ett allvarligt tillstånd som kan leda till stort lidande för individen och lång sjukfrånvaro från arbetslivet, vilket även är kostsamt för samhällsekonomin. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka skyddsfaktorer mot utmattningssyndrom hos personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar uppfyllde inklusion- och exklusionskriterierna och matchade forskningsfrågorna. Dessa lästes igenom. En tematisk analys av studiernas resultat genomfördes och resulterade i ett övergripande tema och fem underteman. Resultat: Resultatet beskriver faktorer som skyddar mot utmattningssyndrom för personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Exempel på dessa faktorer var vikten av autentisk och god arbetsmiljö, känsla av egenmakt och kontroll, deltagande i meningsfulla aktiviteter, återhämtning och praktiska tekniker som exempelvis mindfulness, yoga och bildterapi. Att få socialt stöd från närstående, kollegor och exempelvis kuratorer och präster var även en viktig faktor för att skydda mot utmattningssyndrom. Slutsats: Skyddande faktorer för utmattningssyndrom finns på både individ-, organisations- och samhällsnivå och bör beaktas i utvecklingen av förebyggande insatser för utmattningssyndrom.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrarollen och familjesituationen påverkades av utmattningssyndrom. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning och datainsamlingen har bestått av åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har analyserats med hjälp av rollteorin och valda analytiska begrepp samt med stöd av modeller och tidigare forskning. Studiens resultat visar att föräldrarnas utmattningssyndrom påverkar föräldrarollen och familjesituationen på olika sätt. De fick svårt att leva upp till förväntningar och grundläggande uppgifter inom föräldrarollen, såsom att organisera vardagslivet och att orka finnas där för barnen. Den dysfunktion som de upplevde i sin föräldraroll ledde till att de kände otillräcklighet vilket gav upphov till skuld- och skamkänslor. Empirin visar att rollerna i familjen ofta kastas om och att föräldrarna upplever någon form av rollförlust. För de som var ensamstående var det särskilt svårt då de både hade familjeansvar och var ekonomiskt begränsade på grund av sjukskrivningen. Föräldrarnas försämrade förmågor gjorde att barnen fick ta mer ansvar, vilket inte bara var negativt utan också positivt eftersom de lärde sig att ta ansvar och i större utsträckning förlita sig på hjälp från den andra föräldern. De omständigheter som bidrog till föräldrarnas utmattningssyndrom var flerdimensionella och det var svårt att skilja den ena från den andra, att det är flera olika källor till stress som orsakar utmattning. Men resultatet visar att omständigheter såsom särskilda påfrestningar, dubbla lojaliteter och höga prestationskrav i kombination med en dålig självkänsla ökade sårbarheten för att drabbas. Studiens resultat pekar även på att det görs en distinktion mellan familj och arbete trots att forskning visar att en sjukskrivning orsakad av stress rymmer många olika dimensioner. / The purpose of the study was to investigate how parenting and family situations were affected by fatigue syndrome. The study has a qualitative approach with an inductive orientation. The data collection contained eight semi-structured interviews. The empirical data has been analysed with the role theory, analytical concepts, models and with previous science. The results of the study showed that the parents' fatigue syndrome influenced the parenting and family situation in different ways. They were struggling to perform basic duties in the parenting role, such as organizing everyday life and having the energy to be with the children. The result shows that the roles in the family often reversed and the parents experienced some form of role loss. For those who were single, it was particularly difficult when they both had family responsibilities and were financially limited due the sick leave. Parents' impaired abilities made the children take more responsibility, which was not only negative but also positive because they learned to take responsibility and to rely more on the help of the other parent. The circumstances that contributed to the fatigue syndrome of the parents were multi- dimensional and it was difficult to distinguish one from the other, there are several different sources of stress. But the results show that special circumstances like specific stresses, double loyalty and high performance requirements combined with poor self-esteem, increased vulnerability to suffering. The results of the study also indicate that a distinction is made between family and work, although research shows that sick leave due to stress can accommodate many different dimensions.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är en allt vanligare sjukskrivningsorsak. Framför allt inom kvinnodominerade yrken. Individerna som blir utsatta för stress i yrkeslivet och privatlivet har därmed sämre tillgång till återhämtning. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av återhämtning från ett utmattningssyndrom inom riskyrken.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier som har en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudkategorier: Tankar och upplevelser om återhämtningen, Socialt stöd från vården och omgivningen och Positiva förändringar och nya tankesätt. Dessa kategorier delades i sin tur upp i nio subkategorier. Slutsats: Utmattningssyndromet har, trots smärtsamma erfarenheter, givit dem drabbade ett mer meningsfullt liv. Stöd och förståelse från omgivningen är mycket betydelsefullt för personen och återhämtningen. Att ge tid till återhämtningen är en nödvändighet för att kunna bli frisk.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande vilket kan påverka arbetsförmågan och leda till en försämring i omvårdandskvalitén. Arbetsklimatet gör att sjuksköterskor oavsett arbetslängd funderar över att lämna yrket alternativt valt att lämna. Samtidigt är det brist på sjuksköterskor i Sverige och majoriteten av arbetsgivare är i behov av att anställa sjuksköterskor på grund- och specialistnivå. Syftet med studien var att beskriva stresshanteringsmetoder för att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Studien var en systematisk litteraturöversikt som inkluderat 24 studier som publicerats på engelska mellan 2010–2018 med hög och medel vetenskaplig kvalité. Resultatet identifierade tio stresshanteringsmetoder som kunde minska arbetsrelaterad stress och tre tillvägagångssätt påvisades. Reducera stressorer på arbetsplatsen; Organisationförändringar och utbildning i vård av äldre. Hitta metoder för att anpassa sig till stressfulla miljöer; Coping strategier. Interventioner med stresshanteringsmetoder; Avslappningsövningar, BREATHE, Mindfulness, PAR, Resilience training program, Self-help through mobile phone och Stressmanagement program. Sjuksköterskor kan möjligtvis stärka sitt empowerment med välvalda coping strategier där sjuksköterskan tar kontroll över sina handlingar och känslor. Förstärkning av begriplighet och hanterbarhet enligt Antonovskys teori om KASAM kan eventuellt stärkas med sex av stresshanteringsmetoder från resultatet. I syfte att stärka sjuksköterskors meningsfullhet bör gemensamma värderingar stärkas bland sjuksköterskor i olika arbetsgrupper. Meningsfullhet bidrar till motivation och engagemang samt gör att stress tolkas som utmaningar värda att investera energi i.

The purpose of this study is to examine how supervisors within individual and family care handle the area for burnout among social workers. The study also examined supervisors view on the psychosocial environment and its significance for burn-out. In this qualitative study, interviews were conducted with 7 professionals supervisor. The result show that supervisors within individual and family care have experience of burn-out among social workers. All informants point out that the occurrence of burn-out looks different for different individuals who are affected. The result also show, based on the informant’s responses, that the psychosocial work environment in the workplace has a connection with the mental illness of the employee and that in combination with each other, affect the individual's well-being. The majority of informants illustrate various challenges regarding these areas, including privacy life versus professional life in the occurrence of burn-out. The result of the study show that there is a need for more research on the subject. / Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom individ- och familjeomsorg hanterar området för utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Studien undersökte även chefers syn på den psykosociala arbetsmiljön och dess betydelse för utmattningssyndrom på arbetsplatsen. Till studien valdes en kvalitativ ansats där sju stycken yrkesverksamma chefer intervjuades. Resultatet visar att chefer inom individ-och familjeomsorg har erfarenheter av utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Samtliga informanter pekar på att uppkomsten av utmattningssyndrom ser olika ut för olika individer som drabbas. Resultatet visar också, utifrån informanternas upplevelser, att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen har ett samband med psykisk ohälsa hos medarbetaren och att dessa i kombination med varandra påverkar individens mående. Majoriteten av informanterna belyser olika utmaningar gällande dessa områden, däribland privatliv kontra yrkesliv i uppkomsten av utmattningssyndrom. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av mer forskning kring ämnet.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.

Introduktion: Stress och utmattning är ett stort folkhälsoproblem inom hälso- och sjukvårdsyrken generellt och särskilt drabbade är de inom sjuksköterskeyrket. Detta problem har ökat markant de senaste åren och lett till långtidssjukskrivningar. Stress och arbetsbelastningen anses enligt forskning orsaka utmattningssyndrom. Sjuksköterskor anses vara mer utsatta för att insjukna i utmattningssyndrom än individer inom andra yrken. Trots denna arbetsbelastning, har sjuksköterskor utvecklat motståndskraft för att minska utmattning och höga stressnivåer. Att använda olika strategier och skyddsfaktorer kan gynna sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva skyddsfaktorer för att hindra utmattningssyndrom relaterat till sjuksköterskornas arbetsmiljö. Metod: Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar, sökningar i databasen PubMed och CINAHL som resulterar i 11 artiklar. Dessa artiklar har validerats med hjälp av checklistan CASP och uppfyller inklusions- och exklusionskriterier samt matchar forskningsfrågorna. Denna studie analyseras med tematisk innehållsanalys som är metod som identifierar, analyserar och rapporterar teman inom data. Resultat: I resultat framkommer tre olika teman med sex olika underteman som var:Hantering av stressig arbetsmiljö: arbetskrav/arbetsmiljö, balans i hälsostatus. Motståndskraft: rutiner i arbetslivet, återhämtning.Bemästra stress: samhörighet, tillfredställelse. Samtliga vetenskapliga artiklar rapporterade utmattningssyndrom relaterad till arbetsmiljö och motståndskraft hos sjuksköterskor. Utmattningssyndrom refereras till stress på arbetsplatsen där arbetsbelastning blir för hög och personlig prestation minskar. Motståndskraft är svar på denna utmattning där sjuksköterska hittar olika strategier för att bemästra dessa stressiga arbetssituationer. Slutsats: Flera olika faktorer bidrar till utmattningssyndrom på grund av ohälsosam arbetsmiljö. Studien har påvisat vikten av att använda motståndskraft för att minska utmattning bland sjuksköterskor. / Introduction: Stress and fatigue are today's major problems in the healthcare profession. This problem has increased markedly in recent years and is mainly due to long-term sick leave. According to research, stress and workload are considered to cause fatigue syndrome. Nurses are considered to be more likely to develop fatigue syndrome than individuals in other professions. Despite this workload, nurses have developed resilience to reduce burnout and high stress levels. Using different strategies and protective factors can benefit nurses health and well-being. Aim: Aim of this literature study is to describe risk and protective factors related to the work environment of the nurses. Methods: A literature review based on 11 scientifis atricles, searches in the PubMed and CINAHL database that resulted in 11 articles. These articles were validated using the PRIS checklist and met inclusion and exclusion criteria and matched the research questions. This study is analyzed with thematic content analysis wich is method that identifies, analyzes and reports themes within data. Results: Results reveal three different themes with six different sub-themes which included: Management of stressful work envirovment: work requirement/work environment, balans in health status. Resistance: routines in work life, recovery. Master stress: togetherness, satisfaction. All scientific papers reported burnout syndrome related to work environment and resilience in nurses Burnout syndrome refers to stress in the workplace where workload becomes too high and personal performance decreases. Resilience is response to this exhaustion where nurse finds different strategies to master these stressful work situations. Conclusion: Several different factors contribute to fatigue syndrome due to unhealthy work environment. The study has demonstrated the importance of using resilience to reduce burnout among nurses.

Psykisk ohälsa är ett problem som ständigt ökar i samhället. Begreppet psykisk ohälsa innefattar en mängd olika psykiska och psykiatriska problem, däribland utmattningssyndromet, vilket är denna studies fokus. Syftet med studien var att undersöka de egna upplevelserna hos personer som själva drabbats av utmattningssyndrom gällande; insjuknandet, symtom, riskfaktorer och konsekvenser till följd av syndromet, samt friskfaktorer. Studien innefattar sex kvalitativa intervjuer med personer som har varit drabbade av utmattningssyndrom, samt kvalitativ data från en enkät som sedan tidigare var utformad tillsammans med en kvantitativ pilotstudie. Resultatet visar att personerna upplevde att vardagen förändrades avsevärt till följd av syndromet, och att en kognitiv och fysisk trötthet upplevdes av samtliga. Resultatet påvisar även att många av intervjupersonerna och enkätdeltagarna upplevde att självuppfattningen förändrades under tiden som sjuk och att bilden över hur en vill vara krockade med den faktiska bilden. Det framkom även att vissa risk- och friskfaktorer bara upplevdes av enskilda eller ett fåtal deltagare, vilket tyder på att syndromet uppkomst och hur det artar sig är en komplex process med en individuell prägel på samtliga aspekter. / Mental illness is a problem that is constantly increasing in society, and burnout syndrome is a relevant part of the mental illness that the society is struggling with. Burnout syndrome is the type of mental illness that this study is focused on. The purpose of this study was to examine people's experience regarding the sickening and diagnostic of burnout syndrome, factors that affect the syndrome negatively and positively but also social and personal consequences that can occur. This study presents six qualitative interviews with people who have been sick with burnout syndrome, together with qualitative survey data that was collected previously. The result of the study shows that the subjects experienced a drastic change of everyday life because of the burnout syndrome. A cognitive and physical fatigue was experienced by all studied subjects. The result also shows that both the interview and survey subjects reported negative changes in the self-perception that affected their mental picture of themselves. The result does also report some affecting factors that are both positive and negative, and a big part of these factors differ between the subjects. This suggests that the burnout syndrome is a complex process that is highly affected by personal and individual factors.