Syfte: Studiens syfte är att identifiera ledares förhållningssätt till utmattningssyndrom samt hur det påverkar deras agerande på arbetsplatsen.  Metod: En deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser: Under arbetets gång har ledares inställning kunnat tolkas och deras inställning beror bland annat på hur de ser på krav, ansvar och kommunikation. Ett antal gemensamma aspekter har kunnat urskiljas och de främsta är att problemet är hemskt, svårt att förhålla sig till och komplext. Ledares förhållningssätt till utmattningssyndrom påverkar deras agerande i det avseendet att de strävar efter att arbeta förebyggande i stor utsträckning. Deras inställning kring förebyggande arbete blir således att det är viktigt och bör genomsyra alla delar av organisationen.

Studien syftar till att undersöka hur kvinnor, som fått diagnosen utmattningssyndrom, upplever vilka faktorer som kan ha bidragit till deras utmattning. Studiens frågeställningar är: Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att förväntningarna på dem på och utanför arbetet bidragit till utmattning? Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att självbild bidragit till deras utmattning? Varför kan kvinnor som varit med om utmattningssyndrom hamna i utanförskap? För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med kvinnor som varit med om utmattningssyndrom och som är tillbaka på arbetet igen sedan minst ett halvår tillbaka. Mycket av den tidigare forskningen belyser svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv. Forskarna har bland annat kommit fram till att arbetskraven påverkar familjelivet negativt och att dåligt stöd i familjelivet kan påverka arbetslivet negativt. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Goffmans dramaturgiska teori och stigmateori. Resultatet bygger på de tre huvudteman som dök upp under samtliga intervjuer: svårigheten att balansera arbete med privatliv, känslan av utanförskap samt hur den drabbades självbild påverkas negativt på grund av utmattningssyndromet. Studien visar att kvinnornas identitet starkt är knuten till samhällets och andra individers förväntningar över hur en kvinna skall vara. Detta har lett till att samtliga kvinnor har utsatts för stor stress och känsla av otillräcklighet vilket i sin tur bidragit till deras utmattning. Att ständigt vilja vara andra till lags, och få andras bekräftelse, visar hur dessa kvinnors självkänsla är prestationsbaserad och att de tycks vara beroende av att nå framgång, samt att få ett erkännande från andra, för att upprätthålla sitt egenvärde. Slutligen visar studien att ett bristande samspel mellan Försäkringskassa, läkare och den drabbade skapar en ekonomisk oro vilket ökar svårigheten att ta sig tillbaka till arbete igen.

Syftet med vår studie var att belysa problematiken med utmattningssyndrom bland behandlingspersonal på HVB-hem i Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex behandlare i olika åldrar, olika utbildning, olika bakgrund, olika erfarenheter och olika kön. I studien har vi utgått från Lipskys teori Gräsrotsbryåkrati och Human Service Organizations. Studiens resultat visade att behandlare upplever hög stress, stor diskrepans i arbetsroller och arbetsuppgifter och låg chefsnärvaro. Respondenternas utsagor anger att fler anställda, kortare arbetstider och högre utbildningskrav vid anställning kan vara några steg i rätt riktning för att minska utmattningssyndrom bland behandlingspersonal. Resultatet visar även att bättre struktur på institutionerna och bättre samarbete med andra viktiga aktörer inom behandlingsvärlden minskar stress och därmed utmattningssyndrom bland behandlarna.

Introduktion: Utmattningssyndrom drabbar allt fler individer. Socialstyrelsens riktlinjer som utgavs år 2003 har inte uppdaterats sedan de utgavs. Enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för den största anledningen till sjukskrivning bland både män och kvinnor. Ungefär 30 % av Sveriges befolkning har varit eller är sjukskrivna för psykisk ohälsa som är stressrelaterad. Det här examensarbetet syftar till att ta reda på om det finns fler behandlingsformer som hjälper individer som är drabbade av utmattningssyndrom än de behandlingsformer som finns med i Socialsyrelens riktlinjer. Som klassificering används ICF. Metod: Som metod används scoping review i enlighet med Arksey och O’Malley utifrån fem olika steg, som innebär att kartlägga befintlig litteratur. I den här typen av scoping review används både vetenskaplig litteratur men även så kallad grå litteratur vilket innebär icke vetenskapliga artiklar, examensarbeten, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar till exempel. Resultat: Resultatet visar att följande behandlingsformer inte är med i Socialstyrelsens riktlinjer; grön terapi, musikterapi, ljusterapi, livsstilsförändringar och aromaterapi hjälper individer med utmattningssyndrom. Diskussion: Det finns inget nationellt register för att säkerställa att individer med utmattningssyndrom får information om flera olika behandlingsformer och tillsammans med behandlande läkare kommer fram till den behandlingsform som är mest lämplig för individen utifrån individens unika förutsättningar. Det finns inget nationellt register som påvisar vilka behandlingsformer mot utmattningssyndrom som finns att tillgå. Konklusion: Det behöver skapas ett nationellt register som kvalitetssäkrar att individer som är drabbade verkligen får rätt information och att individen tillsammans med behandlande läkare får välja den behandlingsform som individen anser passar bäst. Det behöver forskas mer på de behandlingsformer som visade sig hjälpa individer med utmattningssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras.

Diagnosen utmattningssyndrom är numera det begrepp som används för att beskriva följderna av långvarig och svår stress. Stress är en psyko-fysiologisk mekanism som finns hos alla levande varelser och om den blir långvarig kan den ge upphov till skador i kroppen.  Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest och sjuksköterskor är en grupp där psykisk ohälsa är en stor anledning till långtidssjukskrivningar. Med påverkan på de kognitiva förmågor som följs av utmattningssyndrom kan detta försämra sjuksköterskans möjligheter att utöva sitt arbete. Syfte: Att belysa riskfaktorer som kan orsaka utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: De riskfaktorer som framkom var motsägelsefulla mål, krav på självkontroll, upplevelse av otillräcklighet, att känna sig ansvarig för andras yrkesutövande, att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar samt avsaknad av stöd. Diskussion: Sjuksköterskor ställs ofta inför motsägelsefulla mål där organisationen kräver något av dem samtidigt som patienterna behöver något annat. När kommunikationen brister mellan yrkeskategorierna kan sjuksköterskor känna sig ansvariga för att täcka upp för andra yrkeskategorier. Vikten av stöd visar sig vara viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på sin arbetsplats. / Background: Fatigue syndrome is nowadays a concept that is used to describe the impact of long-lived stress. Stress is a psycho physiological mechanism that all living beings have. If you live with stress for a long time, it can cause damage on the body. Severe stress is one of the reasons that contribute to absence from work and nurses is a group where mental illness is a reason for long-term absence.   Aim: To illuminate risk factors that may contribute to fatigue syndrome for registered nurses in municipal health care.   Method: A literary study where qualitative and quantitative studies were used.   Results: The themes that emerged were contradictory goals, requirement for self-control, and experience of inadequacy, to feel responsible for other professions pursuance, to not be able to live up to others and your own expectations as well as lack of support.   Discussion: Registered nurses are faced with contradictory demands where the organisation requires something from them at the same time as the patients` needs something else. When communication fails with other professions, registered nurses feel responsible to cover up. It is of importance to support registered nurses so they do not develop a fatigue syndrome good at work.

SAMMANFATTNING Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att komma närmare i begrepp, diagnos och behandling gällande fenomenen stressrelaterad ohälsa till utmattningssyndrom (UMS). Ielitidrotten finns stressrelaterad ohälsa som överträningssyndrom (OTS). OTS kan också leda till utmattning. Det finns olika stadier av stressrelaterad ohälsa/OTS innan ett UMS utvecklas. Intervjustudien tar upp frågeställningar som rör fenomenen för att få en uppfattning och förklaring bland experter, kliniker och behandlare i Sverige. Frågeställningarna belyser behandlingsvägen för patienter som söker hjälp för stressrelaterad ohälsa. Frågeställningarna vill vidare belysa forskningsläget i de behandlingsmetoder vi använder i de olika faserna av stressrelaterad ohälsa både inom idrottsvärlden och i primärvården i Sverige. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som berörde frågeställningarna och syftet. 6 stycken experter varav 3 diagnosförskrivare (1 diagnosförskrivare och 2 experter inom idrottsområdet) och 3 stycken väl valda behandlare varav 2 inom idrottsområdet valdes in. Teman identifierades och frågorna bearbetades. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Analysen bearbetades med systematisk textkondensering. Resultat:  6 koder hittades. 1. ”Förmågan att förstå processen” handlar om acceptans.2. ”Sortering i stressrelaterad ohälsa” handlar om att sortera inom fenomenet för att visa på hur stort området är. 3.”Förebyggande arbete är behandlingen ”visar på den viktiga aspekten på allt vi kan göra innan och att få en tidig start är det som är kostnadseffektivt i det långa loppet. 4.”Vägen till läkning” beskriver hur vägen ser ut idag för de som drabbas. Behandlingen är individuell återhämtning med inslag av aktiviteter. Specifika åtgärder med individuell plan i ohälsosamma beteenden kräver bearbetning. 5. ”Hur ska vi tackla framtidens utmaningar?” koden beskriver hur samhället bör förändring i att inte individen värderas enbart av sin prestation. Kunskap och lärande om kropp, stress och återhämtning måste startas i låg ålder. 6. ”Återhämtning” ordet behöver få större slagkraft i alla behandlingar som rör stressrelaterad ohälsa. Slutsats: Begreppen är stora, framför allt stressrelaterad ohälsa. Arbete krävs med den medicinska diagnosen UMS för att den ska bli vedertagen både i Sverige och internationellt. Förståelsen om varför och hur en utmattningsprocess kan starta hos individer och behovet av individuell återhämtning och bearbetning måste komma ut tidigare till alla i samhället. Vi bör alltid sträva att stoppa sjukdomsförloppet i stressrelaterad ohälsa i tid. OTS är ett vanligt negativt beteende hos individer som lider av psykisk ohälsa i den stressrelaterade ohälsan. Kopplingen med den mot utmattningsprocessen och UMS bör fortsätta utvecklas. Den kunskapen vi har hittills borde redan nu anammas av vårdpersonal. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to get a more precise definition, diagnosis and treatment of the phenomenon stress related illness and the process to exhaustion. Stress related illness covers the term overtraining syndrome (OTS) which is a common problem in elite sports. Experts, clinics and health workers in Sweden have been interviewed. By recognizing early signals, stress related illness may be dealt with an earlier treatment which leads to a better prognosis. Stress related illness and OTS can be a long-lasting process before exhaustion comes. Sports and work give the same stress to our bodies and minds. Different treatments of the clients were investigated in this study. Method: The method chosen was a quality study with semi structural interviews that investigate these phenomenon’s. Five experts (three in clinics who regularly sets diagnosis) and five health workers (two in clinics who regularly sets diagnosis) were interviewed. Terms were developed after the aim and the interviews were recorded. Systematic text condensation (STC) was used for the analysis. Results: Six codes were found after the analysis. 1.” The capacity of understanding the process”. The patient must admit his problem in order to be able to treat it. 2.” Defining stress related illnesses”. A finer grade of definitions will aid psychologists and doctors to set a certain diagnosis. 3.” The preemptive work is the treatment”. The best treatment is to find it at an early stage. 4.” The road to recovery” visualizes the entire course, from the first symptoms, to treatment and finally recovery. 5.” Challenges of the future”. The highest virtues in our society today are efficiency and performance. In itself those are great and should be revered, but as all things in extreme they can be dangerous. Education is vital if we want to avoid these problems in the future. 6.” Recovery”. When examining and diagnosing stress related illnesses, attention to recovery should always be your first and foremost concern. Conclusions: The definition of stress related illness is still too broad and covers a large field. Cases regarding these kind of illnesses differs and is highly individual. Exhaustion may occur quickly or not at all. The goal should be to coordinate with the rest of Europe to get a joint medical diagnosis. As it is now, definitions and treatments vary even inside of Sweden. If the knowledge regarding stress would be more widespread, exhaustion could be avoided. One should strive to identify the symptoms at an early stage to prevent them becoming severe. OTS should be picked up by health workers in their daily work and not only as a term in elite sports.

Att socialarbetare drabbas av utmattningssyndrom är något som har blivit allt vanligare och omtalat. Återhämtningen och vägen tillbaka till arbetet är komplicerad och påverkas av både inre och yttre aspekter i en individs liv. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod, beskriva och analysera vägen tillbaka till arbetet för socialarbetare som har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Effekten av gynnande och hämmande faktorer studerade vi utifrån tre områden, individens egen förmåga, dess omgivning och faktorer kopplat till dess arbete. Vidare undersöktes om olika faktorer har någon mer gynnande eller hämmande effekt under återhämtningsprocessens olika delar. Fem socialarbetare som hade varit tillbaka i det sociala arbetet i minst sex månader intervjuades. Vi inspirerades av hermeneutiken och materialet analyserades genom en kvalitativ analys. Resultatet analyserades sedan med hjälp av begreppen återhämtning och stigma samt en teori om återhämtningsprocessens tre faser. I resultatet kunde vi urskilja att det i den första fasen av återhämtningsprocessen var gynnande med medicinska hjälpmedel och förståelse från omgivningen. Samtidigt var oförståelse från omgivningen och prestationskrav samt stress kopplat till arbetet hämmande. Utvecklandet av mentala verktyg, att prioritera sig själv, fysisk aktivitet och goda professionella kontakter var gynnande under den andra fasen, samtidigt som bristande självkänsla och mindre bra professionella kontakter hämmade. I fas tre var stöd från arbetsgivare och kollegor gynnande, och brister hos arbetsgivare hämmande. Stigmatisering och upplevd ensamhet var hämmande under hela processens gång medan vald ensamhet var gynnande.

Utmattningssyndrom kan vara resultatet av att leva med en långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Diagnosen är ett snabbt växande problem, där kvinnor är den största patientgruppen. Personer som lever med diagnosen utmattningssyndrom lider av fysiska och psykiska symtom som kan ta år av rehabilitering för att bli av med.  Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med utmattningssyndrom.Metoden som har använts är en kvalitativ metod och har analyserats med Lundman och Graneheims (2011) kvalitativa innehållsanalys. I studien används tio självbiografiska bloggar som analyseras till ett resultat. Resultatet visar hur diagnosen utmattningssyndrom påverkar det dagliga livet. Insjuknandet innebär en ny upplevelse, fyllt av symtom och ovisshet till varför symtomen uppstår. Sjukdomen för med sig en rad olika tillstånd, däribland obotlig trötthet, sömnstörningar, yrsel, huvudvärk, ångest, mag- och tarmproblematik och minnes och kognitiva störningar. Från att jobba heltid till att bli sjuk och eventuellt sjukskriven leder till en förändrad livsvärld. Utmattningssyndrom leder ofta till långa sjukskrivningar. Personer som insjuknat behöver stöd och information från omgivningen för att möjligöra ett tillfrisknande.

Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.

Utmattningssyndrom är vanligt förekommande i dagens samhälle. Litteraturöversikten syftar till att belysa upplevelsen av förändrad livsvärld hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Analysen av litteraturen visade tydliga budskap kring upplevelser av utmattning. Teman som visade sig vara framträdande var den förändrade livsvärlden relaterat till lidandet och olika somatiska och psykologiska symtom, vilka framträdde vid utmattningssyndrom. Litteraturöversikten visar brister angående de drabbade individernas delaktighet i sin egen vård. Litteraturen visar även uteslutande negativa data för de drabbade individerna. Önskvärt vore forskning som belyser positiva möten mellan drabbade individer och vården, finns dessa inte är det en stor brist i vården som behöver reflekteras över.