Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen. Ingen skillnad i socialt stöd kunde påvisas. Koppling till tidigare forskning om stressrelaterade sjukdomar visade på liknande resultat.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära. Resultat: Sjuksköterskor använde sig av olika egen-vårdsstrategier för att hantera stress på arbetet. De vanligast förekommande stra-tegierna var positivt tänkande, skratt, hjälpa andra, kommunicera, sociala relatio-ner, fritidsaktiviteter och att vara organiserad. Professionell vård i form av handledning och olika typer av utbildningar visade också stressreducerad effekt och hjälpande mot utbrändhet. Diskussion: Egenvårdsstrategier fungerade bra bland sjuksköterskor även då vissa fungerade bättre än andra. Handledning och utbild-ning sågs också inspirera till bättre arbetstillfredsställelse och reduktion av stress och utbrändhet. Problemen sjuksköterskor mötte borde i större utsträckning utvärderas och förbättras på högre organisatorisk nivå då arbetsbelastningen betrakta-des vara svår att hantera på individnivå. Slutsats: Det ansågs viktigt att upplysa och erbjuda sjuksköterskor verktyg för att underlätta deras arbetsbörda.

Sjukskrivning och lång rehabilitering förorsakad av utmattningssyndrom beskrivs som ett folkhälsoproblem i västvärlden. Det är fler kvinnor än män som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva möjliga skyddsfaktorer och riskfaktorer för utmattningssyndrom hos kvinnor och män i Värmland. Studien har en kvantitativ design. Data sammanställdes utifrån ett urval yrkesverksamma kvinnor och män i åldern 18-65 år baserad på enkätundersökningen Liv och Hälsa 2008. Resultatet antyder samband mellan utmattningssyndrom och vissa riskfaktorer; betungande hemarbete, känslor av nedstämdhet och olycklighetskänsla, stress och användande av psykofarmaka. På motsvarande sätt noterades ett samband mellan att inte ha utmattningssyndrom och skyddsfaktorerna; personligt stöd, trivsel på jobbet, god arbetsförmåga i förhållande till de fysiska och psykiska krav jobbet ställer. Korrelationer mellan variablerna kan påverka resultatet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle vara värdefullt för att djupare identifiera utmattningssyndrom, inklusive att analysera det inbördes förhållandet mellan risk och skyddsfaktorernas förhållande till utmattningssyndrom. / Sick- leave and long-term rehabilitation caused by Burnout syndrome, seems to be a human health problem in western society. It affects women more frequent than men. The aim of this study was to identify eventually risk factors and supportive factors to burnout syndrome among individuals living in Värmland. The study has a quantitative design. Data out of a variety of women and men, professionally active, in the age of 18-65 years was put together based on the survey of Liv och Hälsa 2008. The results indicated a relation between Burnout syndrome and certain risk factors as, to much work in household, stress and to feel depressed and unhappy and use of psychotropic drugs. In the same way supportive factors; personal support, working comfort, working capacity according to physical and mental working demands, were associated with not having burnout syndrome. Correlation between the variables can influence the result. Further research about the subject should be valuable to identify the problems with burnout in the society, including an analysis of the internal relationship between risk factors and supportive factors correlated to burnout syndrome.

Sjukskrivningstiden har ökat dramatiskt sedan 1990 talet, utmattningssyndrom kan vara en orsak till detta. Den behandling som oftast rekommenderas är multimodal rehabilitering för utmattningssyndrom. Studier visar dock att rehabiliteringen inte verkar minska sjukskrivningstiden. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen och erfarenheten av Multimodal rehabilitering vid utmattningssyndrom. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med individuella semistrukturerade intervjuer. Det gjordes ett ändamålsenligt urval föratt syftet skulle kunna besvaras. Det blev totalt sex deltagare, där en användes som en pilotintervju och exkluderades från analysen. Resultatet bestod av fyra kategorier; känsla av gemenskap, bibehållen effekt, teamarbete och medvetenhet. Slutsatsen är att MMR är en komplexbehandling på en komplex problematik. Där flera av komponenterna upplevdes värdefulla av deltagarna. Det kan därmed finnas ett värde i att studera sjukskrivningstid i korrelation med andra utfallsmått.

<p>Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur individen upplever sig själv efter att ha varit sjukskriven på grund av stress. Detta undersöktes genom intervjuer med fyra deltagare och det transkriberade materialet analyserades med tematisk analys (TA). Det resulterade i fyra huvudteman som var: Otydliga gränser; Bilden utåt; Blicken inåt; Inre ledarskap. Resultatet visade att deltagarna upplevde en förändring hos sig själva efter senaste sjukskrivningen. Genom reflektion utvecklade de sin medvetenhet om vem de är som personer och vilka behov de har och då tydliggjordes även gränserna för hur höga krav de kunde ställa på sig själva. De upptäckte även var gränsen gick för deras egen kapacitet och behovet av återhämtning samt att självkontrollen ökade när de tillät sig visa sårbarhet. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att individen kan bli starkare av motgångar och att samtal och reflektion hjälper individen att utvecklas.

Utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste åren och anses idag vara en folksjukdom. Utmattningssyndrom ger diffusa symtom som kan medföra att sjukdomen är svår att upptäcka. Sjuksköterskans ansvar är att stödja personerna i deras nya livssituation för att uppnå hälsa och minska lidande. Det här kan med fördel göras genom att se utifrån den drabbade personens livsvärld.  Resultatet av studien kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för personers upplevelser av att leva med utmattningssyndrom. Denna kunskap är av stort värde för att vidare underlätta och öka kvalitén för omvårdnaden av utmattningsdrabbade personer.

Bakgrund: Utmattningssyndrom har ökat kraftigt sedan 1997 och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Att drabbas av ett utmattningssyndrom leder till ett stort personligt lidande. Sjuksköterskans etiska koder innefattar att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Inom personcentrerad vård har sjuksköterskan som uppgift att konkret lindra lidandet hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Syfte: Syftet var att belysa lidandet hos individer med utmattningssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en deduktiv ansats. Teorin som prövades var Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidandet. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans sätt att analysera text. Texter utifrån tre patografier analyserades.                     Resultat: Analysen visade att livslidande var en stor del av det lidandet som en individ med ett utmattningssyndrom upplevde. En central del hos individen var känsla av oro, sorg, minnessvårigheter, behov av återhämtning, trötthet, förlorad identitet, oviss framtid och otillräcklighet. Sjukdomslidande visade att de fysiska sjukdomssymptomen till en början var ganska milda och diffusa som exempelvis yrsel och illamående. Ju längre tiden gick förvärrades symptomen och individen blev mer begränsad i sin vardag. Symptomen eskalerade till ångest, muskelryckningar och i det ännu senare stadiet panikångest, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Individen som drabbats av ett utmattningssyndrom kände av ett vårdlidande. Individen upplevde att vården inte gav den hjälp och informationen som behövdes, just för att kunna känna trygghet vid alla obehagliga symptom. Slutsats: Att drabbas av utmattningssyndrom innebar ett stort lidande för individen både psykiskt och fysiskt. För att detta ska kunna undvikas är det viktigt att sjuksköterskan som möter individen har kunskap kring psykiska och fysiska symptom, vilket kan minska lidandet hos individen. Mer forskning kring utmattningssyndrom behövs.

<p>En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS). Många med UMS upplever att de får sämre minne och koncentration. Det finns mycket lite forskning om kognitiva funktioner vid UMS, däremot en del på närliggande diagnoser som chronic burnout (CBO) och chronic fatigue syndrom (CFS). Denna forskning visar att kognitiva nedsättningar finns hos drabbade. Kognitiva funktioner är ett komplext system där olika tester mäter olika aspekter. Testresultat kan påverkas av bl. a. ålder, utbildning och intelligens. Forskning pågår för att undersöka om Kognitiva Screeningbatteriet (KSB) kan användas för att mäta kognitiva funktioner vid UMS. Föreliggande studie baseras på testningar med KSB på friska personer i syfte att få en kontrollgrupp för fortsatta studier om personer med UMS. Skillnader i resultat som beror på kön, ålder och utbildning undersöktes också. Den äldsta gruppen, 46-56 år, fick signifikant sämre resultat på Stroop test och Symbol Digit Modalities Test (SDMT). Personer med eftergymnasial utbildning fick signifikant bättre resultat på Minnestestet och SDMT. Fortsatt forskning om UMS är viktigt p. g. a. de samhällskostnader som sjukskrivningar innebär och p. g. a. det personliga lidandet för drabbade personer och deras anhöriga.</p>