Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp.   Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).     Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys.   Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt. Den kreativa processen i metoden innebar att deltagarna genom att använda sig av de konstnärliga uttryckssätten fick kontakt med sitt inre och att de kunde ge sitt inre ett uttryck. Detta medförde att de kunde använda sig av skapandet som affektreglering under terapin och att de fortsatt med det över tid. Grupprocessen hade en viktig funktion som trygg bas att utgå ifrån och en säker hamn att återvända till. Sammantaget medförde metoden att mentaliseringsförmågan föreföll öka hos gruppdeltagarna.

<p>Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras.</p><p>För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.</p>

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras. För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.

Den här studien handlar om konstens möjligheter i mellanmänskliga möten utifrån en öppen verksamhet kallad "Skaparkväll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska kyrkan. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av några deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration från en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förståelseram. På så sätt fördjupas förståelsen både för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmänhet. Den teoretiska förståelseramen hämtas från traditionen kring Uttryckande konst – ­Expressive arts – i huvudsak. Utöver det används tidigare forskning gällande KASAM (känsla av sammanhang), utvecklingspsykologisk och psykoterapeutisk forskning, samt forskning om lek och lekens betydelse.  Studien visar i ett övergripande perspektiv att deltagarna i skaparkväll har upplevt något som för dem är meningsfullt och att denna upplevelse är kopplad både till det egna skapandet samt mötet med andra deltagare. De positiva upplevelserna rör bland annat det faktum att deltagarna fått uppleva känslor av befrielse och överraskning. De har dessutom mött utmaningar av större eller mindre grad och funnit dessa i huvudsak stimulerande. En viktig aspekt som möjliggjort dessa upplevelser är den struktur som genomsyrat både förhållningssätt och andra ramar för verksamheten. / This study is about the possibilities of art in interpersonal meetings, based on the experiences from an open activity called "Skapar kväll", witch is run by the Swedish Church in a small town in the middle of Sweden. Thru qualitative interviews, the study aims to reach a deeper understanding of some participants' personal experiences of the activity. The interviews are construed through a theoretical frame with a hermeneutic approach. In that way the understanding increases, both in terms of the personal experiences as well as for the activity in general. The theoretical framework is based on the tradition of Expressive arts, together with applicable theories from SOC, psychology as well as psychotherapy. In addition to that, the theoretical frame also contains theories of play. The study shows in a broad perspective that the participants in this activity, "Skaparkväll", have experienced something that is meaningful and that this experience is linked both to the personal creativity as well as interacting with other participants. The positive experiences are related to, among other things, the fact that participants have experienced feelings of relief and surprise. They have also encountered challenges of greater or lesser degree, and found them essentially stimulating. One important aspect of the enabling of these experiences is the structure that permeated both attitudes and the frameworks in "Skaparkväll".

Denna studies syfte är att undersöka empatins betydelse inom tre olika konstnärliga terapier. I denna studie används en hermeneutisk ansats både i metoden och i den analytiska tolkningen. Underlaget för analysen har varit tre intervjuer med tre terapeuter. Empatibegreppet beskrivs utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och dels ur ett psykodynamiskt perspektiv. Utifrån intervjuerna formades fem sammanfattande teman. 1 Det empatiska syftet. 2 Terapeuten som förebild. 3 Konstnärligt skapande. 4 Intersubjektivitet. 5 Förändringsprocess. I diskussionen problematiseras hur empatibegreppet kan användas och om behovet av att beskriva de intersubjektiva processer som är en förutsättning för empati. Den grundläggande intersubjektiva samspelsväven har nära samband med de konstnärliga interaktionsformerna som terapeuterna använder både på ett praktiskt och teoretiskt plan. / The purpose of this study is to investigate the importance of empathy in different artistic therapies. A hermeneutic approach is used in both the method and the analytical reading. The foundation for the analysis has been three interviewers with three therapists. The concept of empathy is described throw a development- psychological perspective and a psychodynamic perspective. Five summarize themes where found from the interviews. 1 The empathic purpose. 2 The therapist as a good example. 3 Artistic creativity. 4 Intersubjectivity. 5 Process of change. In the discussion the empathy-concept is being studied. How it is being used. And a need of describing intersubjective processes which is a prerequisite for empathy. The basic intersubjective interaction has a close relation to the artistic interactionforms which the therapists are using practically and theoretically.

Psykisk ohälsa är en långvarig sjukdom som inte kan botas med enbart medicin (Bundensen m.fl. 2020). Tidigare forskningar menar de att det är ett alternativ att behandlas med olika konstnärliga och kreativa aktiviteter, som till exempel kreativt skrivande, musik, livsberättelse, dans, teatereller poesiför att individen ska få tillbaka sin självkänsla (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstnärliga och kreativa metoder som finns och hur yrkesverksamheter inom psykisk ohälsa använder sig utav dessa metoder för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod har använtsi denna studie för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersonerna. Vi intervjuade sex personer som verksamma inom psykisk ohälsa. Dessa personer har en akademisk utbildning inom teater, uttryckande konst och pedagogik. De insamlade materialen analyserades med innehållsanalys.Resultatet blev sex olika teman: Empowerment, gemenskap,KASAM, kompetens och metod, samverkan och känslouttryck. Samt att personalen på verksamheterna arbetar med olika konstnärliga och kreativa metoder för återhämtningsprocessen för personer som drabbats av psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa behöver gemenskapen för att utveckla KASAM. Konstnärliga och kreativa metoder ökar individens välmående, självkänslan och självförtroende (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020)