Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras.Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum. Enlig vägledarföreningen är vägledarens uppdrag är att vara samhällets representant och samtidigt den sökandes ombud. Dilemmat uppstår när vägledaren hamnar i denna dubbelhet. Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade två studie- och yrkesvägledare och två arbetsförmedlare. Resultatet analyserar jag med hjälp av Lòvens (2000) teorier kring vägledarens dilemman. Dessutom behandlar jag implementeringsproblematiken i min teori som diskuterar dilemmat som uppstår om de politiska intentionerna inte uppfylls av verkställarna.Studien visar att Vägledningscentrum är en kommunal verksamhet som står väldigt fri och där har de alltid individens behov och intressen i fokus. Arbetsförmedlingen är en statlig verksamhet som är väldigt politiskt styrt utav regeringen vilket leder till att de alltid har samhällets behov i fokus. Studien visar att vägledarna på både Vägledningscentrum och på Arbetsförmedlingen strävar efter individens bästa, däremot ha de olika karaktärer, olika mål och uppgifter som styr deras beteende.

Vi har valt att studera hur studie- och yrkesvägledare som arbetar på vägledningscentrum i Göteborg förhåller sig till gymnasieskolornas marknadsföring. Yrkesetiken för studie- och yrkesvägledarna är att de ska vara neutrala i sina samtal med eleverna. Gymnasieskolornas marknadsföring fokuserar inte enbart på eleverna utan även på studie- och yrkesvägledarna. Vi vill i vårt arbete se hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de etiska riktlinjerna om att vara neutral i sin vägledning med eleverna när gymnasieskolornas marknadsföring även riktas till dem. Vår frågeställning är:•Vad anser studie- och yrkesvägledare om marknadsföringen?•Hur upplever studie- och yrkesvägledare marknadsföringen och dess effekter?•Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare till marknadsföringen mot eleverna? Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med nio studie- och yrkesvägledare. Vi anser att den här studien är viktig då studie-och yrkesvägledarnas neutralitet gentemot gymnasieskolornas marknadsföring inte är så väl undersökt. Vårt resultat visar på att studie- och yrkesvägledarna påverkas av gymnasieskolornas marknadsföring och att det har svårt att alltid skilja på vad som är reklam och vad som är information. Det visar sig att de har svårt att förhålla sig neutrala i sina vägledningssamtal med eleverna.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture