Syftet med det här arbetet har varit att studera, med hjälp av diskursanalys/sättet att tala om arbetslivets framtida förändringar, mer specifikt förutsägelser om arbetslivets automatisering. Metoden har varit kritisk diskursanalys och diskursanalytiska begrepp hämtade från Foucault. Fokus för vår analys har varit en etablerad rapport i vilken man beräknar att 53 procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden kan komma att automatiseras inom 20 år. Resultatet visar att sättet att tala om framtidens automatiserade arbetsmarknad i termer av risk, som något som innebär konkurrens mellan länder och grupper och som en naturkraft skapar en diskursordning kring framtidens automatiserade arbetsmarknad. Några av slutsatserna för vårt arbete visar på ett sätt att se på arbetslivets automatisering som något riskfyllt, något som hotar jobben på den svenska arbetsmarknaden och något som sker utan någon aktiv aktör. / The aim of this work was to study, with the help of discourse analysis/way to talk about working life, future changes, more specific predictions about the working life of automation. The method has been critical discourse analysis and discourse analytical concepts taken from Foucault. The focus of our analysis has been an established report which estimates that 53 percent of the jobs on the Swedish labor market can be automated within 20 years. The result shows that the way to talk about the future of automated labor market in terms of risk, in terms of competition between countries and groups and as a force of nature creates an order of discourse of the future of automated labor. Some of the conclusions of our work demonstrates a way to look at working life automation as something associated with risk, something that threatens the jobs on the Swedish labor market and something that occur without having any active agent.

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien. / Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning. / The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledningI studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan.Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten.

I gränslandet mellan barn- och vuxenliv ställs ungdomar inför många utmaningar. Under denna komplexa period finns bland annat en förväntan, att denne på ett vuxet och moget sätt, ska hantera och ta beslut om framtida utbildning och karriär. Samtidigt som det sker ett sökande efter identitet och tillhörighet. Om man dessutom tvingas fly, utan sina föräldrar, från ett land drabbat av krig blir dessa utmaningar än fler och ännu större. Socialstyrelsens (2021) statistik visar att 35 369 ensamkommande barn kom till Sverige under 2015. Endast 8% av dessa var flickor. Tidigare forskning åskådliggör ett mottagande, till största del baserat på pojkar och deras behov, vilket gör att flickorna kommer i skymundan och i många fall missgynnas i framtida karriärvägar. I denna kvalitativa studie har fokus varit att studera och analysera karriärvägar för fem ensamkommande flickor från Afghanistan. Ett land med stark könsegregation, där korrupta juridiska system missgynnar landets kvinnor skriver Brunnberg och Darvishpour (2016). Studien tar även del av flickornas upplevelser av mötet med studie- och yrkesvägledning. Resultaten visar att tidigare skolerfarenhet, föräldrars utbildning samt typ av uppehållstillstånd är betydande för flickornas framtida karriärvägsmöjligheter. Således finns det ett stort behov av att vidare undersöka ensamkommande barns väg in i det svenska skolsystemet. Framförallt finns det behov av fler studier som ser till de ensamkommande flickornas erfarenheter och behov. Den här kvalitativa uppsatsen har som ambition att bidra med ny kunskap inom detta område. / In the borderland between childhood and adulthood, young people face many challenges. During this complex period, there is an expectation that they, in an adult and mature way, will handle and make decisions about their future education and career. At the same time as there is a search for identity and belonging. If you are also forced to flee, without your parents, from a country affected by war, these challenges will be even more and even greater. The National Board of Health and Welfare's (2021) statistics show that 35,369 unaccompanied children came to Sweden in 2015. Only 8% of these children were girls. Previous research illustrates a reception, largely based on boys and their needs, which means that the girls are overshadowed and in many cases disadvantaged in future career paths. In this qualitative study, focus has been on studying and analyzing career paths for five unaccompanied girls from Afghanistan. A country with strong gender segregation, where corrupt legal systems disadvantage the country's women (Brunnberg och Darvishpour, 2016). The study also shows the girls experiences of the meeting with studying and career guidance. The results show that previous school experience, parents education and type of residence permit are significant for the girls future career path opportunities. Thus, there is a great need to further investigate the path of unaccompanied children into the Swedish school system. Above all, there is a need for more studies that look at the experiences and needs of unaccompanied girls. This qualitative thesis aims to contribute new knowledge in this area.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

Tidigare forskning och dagstidningar visar att det kommer många invandrade akademiker till Sverige, däribland lärare, samtidigt som det råder stor brist på pedagoger. Utländska lärares vidareutbildning är ett projekt vid sex universitet och högskolor i Sverige, dit lärare med en utländsk examen kan vända sig för att komplettera sin utbildning och få en svensk lärarlegitimation eller behörighet. Med anledning av detta är syftet med arbetet att undersöka invandrade lärares syn på ULV-projektet och vilka hinder och möjligheter de mött. Vi har även undersökt hur de upplever tillgången till studie- och yrkesvägledning. För att besvara våra frågeställningar har tidigare forskning, teorin Planned happenstance och begreppen Kapital och Habitus tillsammans med kvalitativa intervjuer använts. Det empiriska materialet inhämtades genom sex kvalitativa intervjuer med ULV-deltagare från Malmö högskola. Resultatet visar bland annat att deltagarna ser positivt på projektet och upplever många möjligheter. De menar till exempel att de nu har två lärarutbildningar och att de har utvecklats och vuxit oerhört som både person och pedagog. Resultatet visar även att språket, som från början var deras största upplevda hinder, idag kan ses som en möjlighet. / Earlier research and newspapers show that many immigrant academics come to Sweden, including teachers, while there is a great shortage of educators. Foreign teacher training (ULV-project) is a project at six universities and colleges in Sweden, where a teacher with a foreign degree can turn to complete their education and get a Swedish teacher certification. For this reason, the purpose of the thesis is to examine immigrant teachers' views of the ULV-project and what obstacles and opportunities they faced. We also examined how they perceive the access to educational and vocational guidance. In order to answer our questions, previous research, the theory Planned happenstance and concepts Capital and Habitus along with qualitative interviews were used. The empirical data was collected through six interviews with ULV participants from Malmö University. The result shows that participants look positively on the project and they experience many possibilities. They argue, for example, that they now have two teacher education degrees and that they have developed and grown tremendously as both a person and a teacher. The result also shows that language, which from the beginning was their greatest perceived barriers today, can be seen as an opportunity.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut. / The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder. / The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.

The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used. / Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras tankar runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet. Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts.