<p>Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. </p><p>Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. </p><p>För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. </p><p>I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.</p>

This paper seeks to understand how indigenous knowledge tends to be excluded in a global dominant Western discourse of knowledge. Indigenous people have due to European colonialism, racism and power been structurally marginalized and oppressed for centuries. Hence, social ideas and practices about Western knowledge have emerged as more legitimate than any other form of knowledge. Using discourse analysis as a method, I do investigate various articles from Western, American Native and Sami people newspapers. The purpose is to visualize their power relationship and perceptional differences of ecological sustainability. By analyzing their choices of words in the articles, I interpret their attitudes and put them in a broader societal context trough sociological and postcolonial theoretical contributions.  The  scholars I use are Foucault, Mannheim, Laclau &amp; Mouffe and Said. Therefore, this paper explains the Western dominance in the discourse of knowledge as a product of social practices in terms of power, discourses and postcolonialism, rather than an objectifying scientific truth. Consequently, this can hopefully display other contributions of solutions from indigenous knowledge to contemporary issues our world is facing. Thus, my thesis problematizes how the exclusion of indigenous knowledge in the dominant discourse of knowledge negatively can affect ecological sustainability in terms of dismissed additional indigenous solutions. The purpose is to create bigger hybridity with a diversity of ideas, creativity and contributions to sustainable development.  I argue that Western legitimacy is just an idea hanging on long social processes of discourses, power and social constructions of the reality. By clarifying this phenomenon with empirical shreds of evidence, I hope to contribute with new understandings about the marginalized position indigenous knowledge possess and amplify indigenous discourse in the dominant Western discourse of knowledge.

Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.

Världen har alltid varit social och miljömässigt föränderlig, men den post modernalivsstilen och ingripandet på naturens rytmer har påskyndat den omvälvande förändringensom vi upplever idag. Klimatförändring och miljöförstörelse i denna bemärkelse har attgöra med den samtida sekulära förståelsen av människans relation till naturen och denonödiga utvinningen av naturliga resurser. Klimatrörelsen med utgångspunkt ivetenskapliga och traditionella kunskaper utvecklar en ideologisk plattform och enekologisk helhetssyn för att förändra tanke- samt handlingsmönster, och motverkaklimatförändringens förödelser som ett preludium i skapandet av en hållbar framtid. Syftet med denna studie är att kartlägga de filosofiska spår av urfolks visdomar som kanfinnas i dagens klimatrörelsers principer och övertygelser. Ett annat syfte är att reda utden traditionella filosofins roll i de nutida progressiva sociala rörelserna samt att avgöraom dessa världsbilder utgör relevanta tillägg eller alternativa till ett nytt perspektiv somkan leda mänskligheten ur en överhängande klimatkollaps. För att uppnå syftet med denhär studien har en resumé av olika urfolks världsbilder samt av samtida miljö-ochklimatrörelser verksamma i Sverige och i världen insamlats. Den kvalitativa metoden iform av en diskursanalys används i undersökningen för att koppla materialet till de temansom undersöks och dra fram ett nyanserat resultat. Resultatet visar att ekologiska idéer om att se världen som ett sammanlänkat system, attrespektera och bevara mångfald och återställa balans och harmoni med naturen ärfilosofiska beståndsdelar som kan spåras till urfolks världsbilder. Dessa kopplas dessutomtill principer och miljömässiga ståndpunkter hos de olika grenarna av de nutida klimatrörelserna. Det faktum att dessa filosofiska element inspirerar till en miljömässigt sundlivsstil och en hållbar utveckling gör detta till relevanta alternativa/tillägg till modernttänkande och livsstil. En kort analys och tillämpning av undersökningens resultat medutgångspunkt av Durkheims teori The social as sacred bekräftar den traditionellafilosofins giltighet och relevans i dagens miljö och sociala verklighet.