Marinmåleriet som genre i allmänhet, och dess undergenre skeppsporträttet i synnerhet har länge haft en marginaliserad ställning inom svensk konsthistorieskrivning. Genom att undersöka den svenske marinmålaren Pehr Wilhelm (P W) Cedergrens (1823-1896) skisser söker jag ta reda på utifrån vilka premisser svenska marinmålare under 1800-talets senare hälft. Detta gör jag genom att undersöka vilka motiv som förekommer i P W Cedergrens skisser, och hur konstnären skildrar fartyg i dessa. Fokus i undersökningen är Cedergrens skissbok från sin studieresa i samband med Världsutställningen i London 1851. Metoden för undersökningen är kvalitativa arkivstudier, där jag sedan utför formal- och kontextanalyser på mitt urval. Analysen av skisserna utförs med hjälp av sociolog och konstvetare Janet Wolffs marxistisk-inspirerade teorier om konst som social produktion. Uppsatsens analysdel består av Världsutställningens bakgrund, en historisk redogörelse för det västerländska marinmåleriets framväxt, en biografi över Cedergren, analyser av konstnärens skisser samt en avslutande diskussion. Resultatet av undersökningen visar dels att förutom fartyg avbildar Cedergren en mängd andra motiv såsom landskap, byggnader och människor. Dels visar undersökningen att Cedergrens avbildningar av fartyg i de analyserade skisserna ofta är präglade av tekniska aspekter, snarare än estetiska. Då dessa aspekter förekommer i en del av materialet är detta dock snarare avhängigt kontexten.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge. I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ”Swedish Grace” eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders. I Sverige har art décon eller ”Swedish Grace” ofta hamnat i skuggan av funktionalismen, som fick större genomslagskraft. Det är en av anledningarna till att ingen akademisk text tidigare har skrivits om Axel Einar Hjorth. / This essay describes the carrier and production of the architect Axel Einar Hjorth, with an emphasis on the years 1927-1932, his first six years as head architect at Nordiska Kompaniet. The essay also tries to inquire into how Hjorth was recieved by contemporary press and explain why he was forgotten about for many years. The study shows that the furniture designs of Axel Einar Hjorth was very international in it´s style. Instead of calm classicism the furnitures often have strong references to art déco, a style that didn´t grew big in Sweden. The essay includes several furniture analyses where the aim is to show Hjorths versatility. Hjorth designed both art déco furnitures, period furnitures and more modernistic furnitures etc. One of the reasons why so little has been written about Axel Einar Hjorth and art déco in Sweden is that the funktionalism won the debate with it´s socialistic ideas, which made art déco a short-lived style.

I uppsatsen görs en närmare undersökning utav den schism som skall ha uppstått mellan intendent F. W. Scholander och snickaren Olof Petersson, vid restaureringen av Kungsmaket på Kalmar slott 1856 – 1861. Historien fortsätter därefter tills samarbetet upphör 1877. Vid restaureringen stod Scholander som ansvarig ledare från Överintendentsämbetet i Stockholm. Medan Petersson var arbetsledare i Kalmar. Efter färdigställandet ville Petersson visa upp Kungsmakets dörr i en utställning för nygjorda arbeten i London. Vilken förmodas vara Världsutställningen 1862. Men hindrades av Scholander som ansåg rummet helt varande från 1500-talet. Från att ha varit positiv till resultatet med Kungsmaket ändrade Scholander därefter inställning och ansåg att Petersson gjort stora felaktigheter. Schismen kom därpå att leda till fler oenigheter. Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns fler orsaker till en schism emellan parterna än vad som framkommit i tidigare litteratur. Samt varför de hade olika uppfattningar om vilken tidsperiod Kungsmaket tillhörde. Den syftar också till att belysa personerna bakom schismen. Främst Peterssons livs- och yrkesbakgrund och hur schismen påverkat honom. En genomgång av tiden under och efter Kungsmakets restauration redovisas främst genom primära källor och korrespondens från tiden. Där även restaurationen av Gyllene salen delvis inkluderas. Till detta kommer en orientering och undersökning av Scholanders och Peterssons bakgrunder. Samt beskrivning av Kungsmakets interiör. / The essay is a study about the schism that occurred between the Superintendent F. W. Scholander, from the authority of ÖIÄ, and the Carpenter Olof Petersson, during the restoration of the King’s Chamber at Kalmar Castle from 1856 to 1861. The story then continues until the cooperation ends around 1877. During the restoration Scholander was the responsible leader, through correspondence from Stockholm, while Petersson was foreman in Kalmar. After the restoration was completed, Petersson wanted to show the door of the King’s Chamber in an exhibition of newly made works in London. In this essay believed to be the International Exhibition of 1862. But he was then prevented by Scholander who thought the room totally as a remainder from the 1500s. From being positive to the result with the restoration, Scholander then changed setting and considered that Petersson had made major errors. After that the schism lead to more disagreements. Through an analysis of primary sources and letter correspondence from the time, the events are reported during and after the restoration of the King’s Chamber. In which the restoration of the Golden hall is partly included. Added to this there is an orientation and examination of Scholander´s and Peterson's backgrounds, and a description of the interior of the King’s Chamber. The essay aims to examine whether there are more reasons for a schism between the parties than what has emerged in the previous literature. And why they had different views on what period the King’s Chamber belonged. It also aims to show the people behind the schism. Mainly Peterson's life and professional background and how the schism affected him.