No description available.

Dagens samhälle står inför flera utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbättrade levnadsstandarder leder till att energianvändningen ökar. Av den totala energianvändningen i Sverige står byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mål för energianvändningen i Sverige. För bostäder och lokaler ska den minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 med referensåret 1995.AB Ronnebyhus ville få en bättre översikt över sin värmeanvändning och hur mycket som gick till förlust. Därför installerades värmemängdsmätare vid olika mätpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande värmeförlust upptäcktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och värmeförluster som uppkommer i de utvändigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i området Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att värmeförlusterna uppstod på grund av bristfälliga kulvertledningar då misstanke förelåg att de var omoderna. I ett tidigt skede uppdagades det att ledningarna var från år 2006 och därmed betydligt nyare än förväntat. Detta innebar att de befintliga kulvertledningarna håller en bra standard och en inriktning med andra faktorer var tvungen att beaktas. Istället låg fokus på att kontrollera flödesjusteringen av värmesystemet och undersöka framlednings- returledningstemperaturer.Med hjälp av injusteringsprotokoll, beräkningar och mätningar upptäcktes det att systemet inte är optimalt injusterat och värmeförlusterna som detta medför är betydande. För att åtgärda detta rekommenderar vi att en injustering av värmesystemet utförs så att utrustningen ska användas så optimalt som möjligt. / Today’s society is facing several challenges. The population is increasing and an improved living standards leads to increased energy consumption. Of the total energy consumption in Sweden, construction consumes about 40 %.In 1999 the Government set future goals for energy consumption in Sweden. It shall be reduced with 20 % by 2020 and with 50 % by 2050 for residential and commercial building with the reference year 1995.AB Ronnebyhus wanted to get a better overview of their use of heat and how much they lost. Therefore heat meters were installed at various point of measurement, recording data continuously. A significant heat loss was discovered.The purpose of the study is to provide a basis for how much temperature and heat losses occurs in the buried culvert pipes between the buildings in the residential area Tallen.The basic idea of the study was that the heat losses occurred due to inadequate culvert pipes because we believed they were outdated. In early stages we found out that the pipes were from 2006 and considerably newer than expected. This means that the existing culvert pipes have good standards and other factors had to be considered. Instead, focus was on the flow adjustment of the heating system and to examine the temperature of the incoming and outgoing water.Using flow adjustment protocols, calculations and measurements we discovered the heat system is not optimally adjusted and the heat losses from the system is significant.

Denna studie analyserar de rapporterat höga förlusterna i ett småskaligt fjärrvärmenät i Lessebo där styrkort för år 2013 redovisar förluster på 38 %. Genom att med en kvantitativ metod beräkna de värmeförluster som sker genom värmeledning i rörnätet görs en bedömning om rörnätets utformning är källan till de höga förlusterna eller ej. Studien ger indikationer på att fjärrvärmenätet i Lessebo är bra utformat och det därför finns oidentifierade orsaker till de höga förlusterna. Utöver redogörande av värmeförluster ger rapporten även kunskaper om fjärrvärmebranschens flera tekniker, begränsningar och framtida utvecklingsmöjligheter.

Denna studie analyserar förlusterna i ett småskaligt fjärrvärmenät i Hovmantorp för att identifiera kritiska punkter. Genom att med en kvantitativ metod beräkna de värmeförluster som sker genom rören kan kritiska punkter i nätverket identifieras och behandlas. Inom nätverket anses den yttersta delen av Oxtorget vara den mest kritiska punkten som skulle kunna påverka systemets drift. Studien ger inte ett definitivt svar på möjligheten att minska temperaturen i fjärrvärmenätet i Hovmantorp, men den har resulterat i en metod som med rätt data kan användas i en fördjupad analys. Utöver redogörande av värmeförluster ger rapporten även kunskaper om fjärrvärmebranschens flera tekniker, begränsningar och framtida studier.

Through calculations as well as a literature study the purpose of this work was to apply modern energy efficiency measures on an old existing building and on the same time take economical aspects and thermal inside climate into account. The work also carries out a case study on the existing building Lådberga 1:78. The calculations that has been carried out acknowledges a change of the building’s thermal transmittance for each measure that has been simulated as well as a change of the buildings active heating. In order to carry out the comparison between the buildings active heating, before and after applying the modern building measures, the buildings current energy consumption was calculated.  To examine the proposed actions from an economical point of view, the payback method was used. When applying actions that include additional interior insulation, diffusion calculations was used. The energy efficiency action that was calculated to be most financially viable for the building was exchange of the heat system. This action included a change from an existing pellet boiler to a more efficient geothermal heat pump as well as the exchange of four radiators.  The second-best alternative was to add insulation to the attic. Also, one simple yet effective action that could be done in the building to improve the thermal inside climate was to mount sealing stripes around the existing windows. The energy efficiency actions that was found to be least financially viable was exchange of windows, doors as well as adding insulation to the walls. Calculations was carried out through derivatives that has been acknowledged for during the current study. The results that has been reported has been chosen regarding the general understanding of the study as well as the relevance it has on the final results in order to clearly answer the questions at issue. Keywords:   Energy efficiency, active heating, passive heating, transmission, total heat loss, building technics, diffusion, solar heat gain. / Tillgång till energi är i dagens samhälle en viktig del i vardagen. Energi nyttjas bland annat för att värma upp tappvarmvatten och bostäder samt för att förse byggnader med den energi som behövs för att dessa ska uppnå deras planerade funktioner. Krav på tillåten energianvändning finns för nybyggnationer och vid ändring av befintliga byggnader, dock gäller inte dessa krav för byggnader som väsentligt inte ska ändras. I och med detta har äldre byggnader i många fall en högre energianvändning än yngre byggnationer vilken kan minskas genom byggnadstekniska och installationstekniska åtgärder. Då byggnader energieffektiviseras sänks Sveriges totala energianvändning, kostnaderna för byggnadens aktiva uppvärmning minskar och den termiska komforten i en äldre byggnad kan förbättras. Genom beräkningar samt litteraturstudier är syftet med arbetet att i teorin energieffektivisera en äldre befintlig byggnad med hänsyn till ekonomi och avgränsad termisk komfort. Arbetet bygger på en empirisk studie vilken innefattar en fallstudie som har utförts på villan Lådberga 1:78 samt litteraturinsamling. Den datainsamling som har nyttjats för arbetet är fältmätningar, observationer samt dokumentanalyser. De energieffektiviseringsåtgärder som har undersökts i arbetet har valts ut med hjälp av arbetets litteraturstudie och för att undersöka hur olika energieffektiviseringsåtgärder påverkar den aktiva uppvärmningen i Lådberga 1:78 har beräkningar utförts. De beräkningar som har utförts uppvisar förändringar av byggnadens värmegenomgångskoefficienter vid respektive åtgärd samt en förändring av byggnadens aktiva uppvärmning. För att möjliggöra en jämförelse mellan byggnadens aktiva uppvärmning innan utförda åtgärder samt efter utförda åtgärder har även byggnadens energianvändning innan energieffektivisering beräknats. För att undersöka åtgärderna ur ett ekonomiskt perspektiv med hänsyn till återbetalningstid har Payback-metoden nyttjats. Vid åtgärder vilka innefattar tilläggsisolering har diffusionsberäkningar utförts. De åtgärder som har undersökts i arbetet är byggnadstekniska åtgärder i klimatskalet samt byte av värmesystem. Den åtgärd som har beräknats vara den mest lönsamma energieffektiviseringsåtgärden i byggnaden är byte av värmesystem. Åtgärden inkluderar byte från en pelletspanna till en bergvärmepump inklusive byte av fyra radiatorer. Denna åtgärd medför ett inbetalningsöverskott på cirka 18 100 kr/år och återbetalningstiden har beräknats till 10 år. Installationens livslängd har uppskattats vara mellan 20 till 40 år beroende på installationsdel. Den näst mest effektiva energieffektiviseringsåtgärden är tilläggsisolering av byggnadens vindsbjälklag. Denna åtgärd medför ett inbetalningsöverskott på cirka 2700 kr/år och har återbetalningstiden 14 år. Åtgärdens livslängd har uppskattats till minst byggnadens livslängd. Nackdelarna med åtgärderna är att båda leder till en minskad mängd värme till byggnadens kallvind vilket kan leda till fuktproblem, installation av en bergvärmepump påverkar även byggnadens självdragsventilation. De åtgärder som inte är lönsamma vid energieffektivisering av Lådberga 1:78 är byte av fönster, byte av dörrar samt tilläggsisolering av byggnadens träregelytterväggar då dessa åtgärder har återbetalningstider mellan 61 år till 92 år. Ytterligare en åtgärd som inte bör genomföras är tilläggsisolering av byggnadens betongytterväggar inifrån, detta på grund av att den relativa luftfuktigheten mellan isoleringen och betongen blir 100 %. De byggnadsdelar i byggnadens klimatskal vilka inte har undersökts via beräkningar är byggnadens krypgrund samt byggnadens betongplatta på mark. Byggnadens aktiva uppvärmning innan energieffektivisering är enligt beräkningar . För att förbättra den termiska komforten i byggnaden finns det möjlighet att utföra mindre förändringar av byggnadsdelarna i byggnadens klimatskal. Exempel på simpla åtgärder vilka kan utföras i Lådberga 1:78 är montering av tätningslister samt isolerglas på byggnadens fönster samt noggrann drevning runt av byggnadens fönster och dörrar. Nyckelord: Energieffektivisering, aktiv uppvärmning, passiv uppvärmning, transmission, total värmeförlust, diffusion, solenergitillförsel, tilläggsisolering.

Detta arbete handlar om att med en teoretisk modell kunna beräkna fram de olika mängder värmeförluster som vissa isoleringsmaterial släpper igenom.  Syftet med detta arbete är att undersöka om ett specifikt isoleringsmaterial som vanligtvis inte används inom sjöfarten har möjligheten att sänka energin som försvinner igenom isoleringsmaterialen. De metoder som användes är en teoretisk modell som byggdes för att  kunna använda de olika isoleringsmaterialens värmekonduktivitet för sedan kunna beräkna de teoretiska värmeförlusterna. Resultatet visar att aerogel skulle vara lämpligt för användning inom sjöfarten tack vara sina egenskaper och isoleringsförmåga som är mycket bättre än mineralull. / This work is about using a theoretical model to calculate the various amounts of thermal losses that some insulation materials release. The purpose of this work is to investigate whether a specific insulation material that has not been properly tested in shipping has the potential to lower energy that passes through the insulation materials. The methods used are that a theoretical model was built to use the thermal conductivity of different insulation materials in order to calculate the theoretical heat losses. The result shows that aerogel would be suitable for use in shipping thanks to its properties and insulation ability, which is much better than mineral wool.