Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision?   Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning. Den insamlade empirin presenteras i olika tabeller och diagram för att skapa en tydlig bild över hur verkligheten ser ut, för att slutligen analyseras genom att titta på olika faktorer som påverkar vid valet av att behålla revision, trots förbehållet.   Resultat och slutsats: Resultaten visar att flera faktorer mer eller mindre har inverkan då frivillig revision tillämpas. Framförallt framställs faktorer som: Brist på egen kunskap samt att företaget kommer på sikt att växa och överstiga kriterierna som betydande faktorer. Det har även visat sig att då företaget ingår i en koncern finns ett samband mellan detta och att kravet på revisor delvis kommer från koncernen men även från externa intressenter som till exempel kreditgivare.   Förslag till fortsatt forskning: En större studie där det finns mer tid och ekonomiska resurser kan bidra till att fler enkäter kan skickas ut och genom detta öka svarsfrekvensen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att presentera vilka faktorer som påverkar vid valet av frivillig revision. Detta ger företag som arbetar med tjänster inom området en inblick att se var de ska rikta sin marknadsföring samt en möjlighet till att fånga upp potentiella kunder som inte längre använder sig av revisor.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.