Den här studien undersöker Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering och rubricering av två svenska dåd som har blivit kategoriserande som terrordåd, det i Trollhättan 2015 samt det på Drottninggatan i Stockholm 2017. Undersökningen utgick från benämningarna terrorism/våldsdåd, och skillnaderna i hur dåden framställs i media beroende på gärningspersonens etnicitet och religion. Syftet med studien är således att undersöka dessa tidningars språkbruk under de inledande dygnen och se om det finns en skillnad beroende på gärningspersonens etnicitet och religion. Studien tar avstamp i den kulturella kriminologin och i ett etnicitetsperspektiv. Tidigare forskning inom detta område har utvecklat teoretiska koncept för att förstå medias framställning av terrorism och gärningspersoner där kopplingar görs till deras etnicitet och religion. I det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen presenteras begreppen andrafiering, folkdjävul, framing och intersektionalitet. Dessa begrepp utgör den grund analysen vilar på. Studien tillämpar en kritisk diskursanalys för att undersöka hur dåden rubriceras och diskuteras beroende på gärningspersonens etnicitet/religion. Studien analyserar också hur den eventuella diskrepansen kan förstås diskursivt ur kriminologisk teoribildning om etnicitet. Resultatet visade att det fanns en skillnad i hur dåden framställs, både i form av en diskursiv skillnad beroende på gärningspersonen men också en skillnad i hur Vi och Dem konstrueras, som båda grundar sig i gärningspersonernas skilda etnicitet.

Förekomsten av psykisk ohälsa bland ensamagerande våldsverkare i Sverige studerades genom en tematisk analys på textdokument. Trettiofem av 70 ensamagerande våldsverkare valdes ut genom ett systematiskt slumpmässigt urval. Textdokumenten innehåller sekretessbelagd information ifrån Polismyndighetens system. Av de undersökta ensamagerande våldsverkarna hade 43 % en psykiatrisk diagnos och tecken på psykisk ohälsa fanns hos 34 %. Resultatet går i linje med internationell forskning som visar att ungefär 40 % av ensamagerande våldsverkare innehar en psykiatrisk diagnos. Sammanfattningsvis i aktuell studie uppvisade 77 % av de ensamagerande våldsverkarna tecken på psykisk ohälsa vilket kan indikera att antalet med psykiatriska diagnoser i studien kan ha underskattats. Således visade studien att psykisk ohälsa är en viktig riskfaktor för våld och Polismyndigheten behöver samverka med andra samhällsaktörer för att kunna förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet från ensamagerande våldsverkare. / The frequency of mental illness among lone actors in Sweden were studied through a thematic analysis on textual documents. Thirty-five of 70 lone actors were chosen with a systematic randomized method. The textual documents contain closed source data from The Swedish Police Authority. Of the studied lone actors 43 % had a mental disorder and signs of mental illness were observed in 34 %. The findings are consistent with previous international research that shows that approximately 40 % of lone actors have a mental disorder. In summary current study outlines that 77 % of lone actors in Sweden show signs of mental illness which can indicate that the quantity of mental disorders could have been underestimated. Finally mental illness appears to be an important risk factor for violence and The Swedish Police Authority needs to cooperate with other social actors to be able to prevent and discover violent crimes from future lone actors.