Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet. Fyrtio journalistiska artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning och har utgjort det empiriska materialet i studien som sedan bearbetades genom en form av diskursanalys. De myter som testades var; Män som utsatts för sexuellt våld är extremt ovanligt – framställs som sensationellt och med skepticism, Definitioner om det sexuella våldet mot män – präglas av grovt fysiskt våld, hot, ofta med vapen och droger, Det sexuella våldets könstypiska uppdelning – händelsen framställs som en kontrast mellan femininiteter och maskuliniteter, De efterföljande konsekvenserna – dessa förminskas eller negligeras och offer bemöts negativt av omgivningen. Resultatet visade att myterna till väldigt stor del bekräftades i den mediala framställningen, i synnerlighet ämnets ovanlighet, det fysiska våldet, offerbeskyllningen och det skeptiska bemötandet/rapporteringen. Varför ämnet framställs på ett visst sätt analyseras och presenteras med tidigare forskning som teoretisk bakgrund. / Men who suffered from sexual violence are an issue that receives little attention, both within research and colloquially. Analysing the depiction of sexually abused men in written media has not, as far as I know, been done in a Swedish scientific context before, which makes this study unique in its kind. The primarily aim of this study has been to examine how sexually abused men are depicted in written media. I wanted to see whether the media confirms or rejects the social myths that surround the subject. Furthermore has the ambition with the study been to enlighten the issue to make it a subject for discussion so the knowledge and the understanding can be deepened. The empirical material of forty journalistic articles was gathered in through a systematic literature search and processed via a type of discourse analysis. The tested myths were; Men who suffered from sexual violence are extremely unusual – portrayed as sensational and with scepticism, Definitions of the sexual violence against men – characterized by severe violence, threats, often with weapons and drugs, The stereotypical sex segregation of sexual violence – The event is portrayed as a contrast between masculinity and femininity, The subsequent consequences – are diminished or neglected, the victim is met with negativity by its surrounding. The result showed that de myths were widely confirmed in the depiction of media, especially the phenomenon’s unusualness, the physical violence, the victim blaming and the sceptical approach/reporting. Why the subject is portrayed in a special way has been analysed and presented with the precious research as a theoretical background

Den här studien har till syfte att utifrån maskulinitets - och identitetsteoretiska perspektiv undersöka sju yrkesverksamma behandlares och rådgivares syn på mäns utsatthet för sexuella övergrepp.  Fokus är på föreställningar om män som blir utsatta för grövre sexuella övergrepp av andra män, och som söker psykosocialt stöd för detta i vuxen ålder. De intervjuade personerna är utvalda eftersom de arbetar eller har arbetat psykosocialt på antingen offentliga sjukhusmottagningar eller icke-statliga organisationer, och i sina yrkesroller mött män utsatta för grövre sexuella övergrepp av andra män. Studien kan tänkas vara ett betydelsefullt tillskott till forskning inom socialt arbete då få svenska studier undersökt yrkesverksamma behandlares och rådgivares syn på män, och sexuella övergrepp i relation till maskulinitets- och identitetsnormer. Studiens resultat tyder på att metoder och behandlingar erbjudna män utsatta för sexuellt våld och sexuella övergrepp inte skiljer sig avsevärt mot vad som erbjuds kvinnor i motsvarande situation. Synen på män utsatta för övergrepp uppfattas bli påverkad av synen på hegemonisk maskulinitet, avvikande och genuskontraktets principer, vilket medför att mäns sexuella identitet och könsidentitet kommer i fokus på ett annat sätt än för kvinnor i motsvarande situation. Överlag betonas att psykologiska reaktioner inte verkar skilja sig beroende på kön. Män utsatta för sexuella övergrepp som söker samtalsstöd verkar möta andra frågeställningar än kvinnor och dessa verkar ha att göra med maskulinitetsnormer, våldtäktsmyter, avvikande och homofobi. Studiens resultat indikerar att intervjupersonerna har svårt att uppfatta män som offer för sexuella övergrepp med anledning av normer om genus, hegemonisk maskulinitet, sexuell självuppfattning och risken för att utsättas för negativa konsekvenser på grund av avvikande. Studien visar också på att intervjupersonerna uppfattar en ovilja och oförmåga bland män att definiera vissa sexuella erfarenheter som sexuella övergrepp. Det förklaras med att intervjupersonerna är påverkade av hegemonisk maskulinitet och är en del av upprätthållandet av genuskontraktet, samt påverkas av sin sexuella självuppfattning. Emellertid dras slutsatsen att intervjupersonerna har en användbar förförståelse om maskulinitetsnormers påverkan som kan vara hjälpsamma i processen att definiera sexuella erfarenheter som eventuella sexuella övergrepp. / The aim of this study is to form a masculinity and identity theoretical perspective from investigating counselors' views of male clients exposed to severe sexual assault. The focus is mainly on men that have been exposed to severe sexual assault by other men during adulthood. To investigate this, seven counselors have been interviewed about their views and experiences of males undergoing psychosocial treatments due to them being sexually assaulted by other men. The interviewed counselors work or have worked at either public hospitals or non-governmental organizations. To relate their views of sexual assault and masculinity norms might be of great value to social work since few Swedish studies highlight counselors’ views on masculinity, identity norms and men exposed to sexual assaults. The result of the study shows that the methods used on and treatments offered to men seeking counseling due to sexual assault do not differ substantially from those extended to women. In general, the counselors convey that men's psychological responses seem to be similar no matter what their gender identity. Males exposed to sexual assault who seek counseling appear to face different issues from women due to masculinity norms, rape myths, perceived deviation and homophobia. The result derived from the counselor interviews, indicate that they and their male clients find it difficult to consider men as victims of sexual assaults due to gender norms, hegemonic masculinity, sexual self-perception, and the risk of negative consequences of deviance. The outcome of the study also shows that the counselors comprehend that men exposed to sexual assault show a reluctance and inability to designate these sexual experiences as such. This might be explained by the fact that these males (and indeed their counselors) are affected by hegemonic masculinity, sexual self-perception, and are a part of the maintenance of the gender contract. The outcome also shows that the counselors have a useful preunderstanding of how masculinity norms might affect male clients and that the counselors’ preunderstanding sometimes is useful in the process of defining the clients’ sexual experiences as sexual assaults.

The aim for this thesis was to investigate how the rape narratives, where men are raped by women, are portrayed in Swedish youth literature to be able to discover whether the discourse of rape has been subjected to change over time. This is done through a comparative analysis of the male victims, the female perpetrators and how power structures determine the credibility of the victims in Glappet (1998) by Christina Herrström and Sebbe sa nej (2019) by Niclas Christoffer. The investigation is done against the context that shows how female on male rape has been constructed and reproduced as unlikely, based in culturally established norms that depict men as sexually active and women as sexually passive. A model combining Judith Butler’s theory regarding how penetration secures the sexes, with Gayle Rubin’s theory on the sexual value system, is developed and used to detect how the unintelligible rape is made intelligible. In addition to this Sandra M. Gilbert and Susan Gubars’ angel/monster dichotomy is used to explain the construction of the female perpetrator. Through the analysis it becomes visible that the narratives are shaped in certain ways to make the unintelligible rape intelligible. The understanding of sexual perpetrators and victims is deeply connected to the cultural understandings regarding gender norms and sexuality. In many ways female on male rape is constructed as an exception in the novels, and explained in terms that fit within a heteronormative framework. Despite this, the comparison of the narratives shows that the concept of rape has broadened enough to include female on male rape as a type of sexual violence.