I Sverige avled ca 90 000 personer år 2010 och 80 procent av dessa personer var i behov av palliativ vård. Cancer är en av de stora dödsorsakerna och har dessutom ökat som dödsorsak. Sjuksköterskan har ett ansvar att kommunicera med personer som vårdas och närstående för att kunna ge information, men också känslomässigt stöd. God kommunikation är en stor del av att stödja personer genom deras sjukdom och kan leda till lindrat lidande. Sexualitet förändras ständigt och är integrerat i hälsa och välbefinnande. Det är förknippat med livskvalitet, självkänsla och självbild och ändå upplever flera partners till personer med cancer, sexualitet som något bortglömt. En möjlig orsak till varför sjuksköterskor inte diskuterar ämnet med personer kan vara brist på kunskap. För att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad och se personen bakom sjukdomen behövs ökad kunskap om hur sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Syftet med studien var att belysa hur uppfattningen av sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Totalt hittades 15 artiklar, åtta kvantitativa och sju kvalitativa artiklar. Fem artiklar hittades via CINAHL och tio via PubMed. En analys av innehållet gjordes och gemensamma teman framkom. Personer med cancer genomgick förändringar gällande sexuell funktion, kroppsuppfattning och sexuell identitet. Hur sexualitet påverkades av cancersjukdom varierade från allvarligt till nästan ingenting. Sexualitetens uttryckssätt förändrades och det var mindre troligt att sexualiteten uttrycktes i form av samlag. Det lades istället betoning på en verbal form av intimitet och vikten av att vara nära. Bristande energi, trötthet och rädsla för att göra sig eller sin partner illa bidrog till minskad samlagsfrekvens. Försämrad kroppsuppfattning var direkt kopplat till sämre sexuellt intresse och njutning. Ett flertal av både kvinnor och män upplevde kroppsliga förändringar som håravfall, viktförlust och förändring av kroppsform vilket ledde till känslor av att vara sexuellt oattraktiv. Endast ett fåtal rapporterade bättre kroppsuppfattning. Både kvinnor och män upplevde förlust av den sexuella identiteten. Sexualitet är ständigt föränderligt och förknippat med både självkänsla och självbild. Föreliggande studie visar att det finns ett behov och en önskan att diskutera området sexualitet med sina vårdgivare, men att det finns vissa barriärer vilka gör att sjuksköterskor inte tar upp ämnet för diskussion. Ångest, otillräcklig utbildning, rädsla att förnärma, sexuell läggning, antaganden att sexualitet inte är ett problem, religion och bristande språkkunskaper var vanliga orsaker till att ämnet sexualitet negligerades. Genom att integrera ett mer personcentrerat arbetssätt i vården av personer med cancer kan hela personen bli sedd istället för endast sjukdom och deras sexualitet kan därmed även bekräftas och diskuteras.

Valet av vårt ämne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gäller problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal på behandlingshem ser på den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvård. Vi har dessutom intervjuat en psykolog på RFSL om hennes perspektiv på ämnet. I uppsatsen tar vi även upp hur man ser på sexualiteten och den sexuella identiteten i förhållande till kön, då vi har sett att kön och sexualitet är tätt sammankopplat. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två personer som arbetar på könssegregerad missbruksbehandling och två som arbetar på könsblandad. Den femte personen är från RFSL och har en annan utgångspunkt eftersom hon står utanför den institutionella missbrukarvården. Intervjupersonernas svar har vi analyserat och tolkat med hjälp av tidigare forskning samt teorier framförallt av Judith Butler, Beverly Skeggs samt Robert W. Connell. Uppsatsens visar hur intervjupersonerna förhåller sig till och ser på just den sexuella identiteten i förhållande till behandling. Vad vi framförallt har sett varit genomgående är att sexualitet i sig kan vara svårt att tala om, vilket ger personer som är osäkra i sin sexuella identitet litet utrymme att komma till tals och få den hjälp den behöver. När det gäller sexualitet och sexuell identitet har vi sett att man ofta resonerar kring komplementära kön.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur bisexuella personer förhåller sig till sin identitet i en binär värld. Fem personer (en med icke-binär könsidentitet, en man, två kvinnor och en queer kvinna) har intervjuats, och intervjuerna har analyserats utifrån tolkande fenomenologisk analys, även kallad IPA. I resultatet framkommer mycket som bekräftar tidigare forskning gällande identitetsutveckling där de genomgår faser av förvirring, behov av stolthet/komma ut, kulturell gemenskap och syntes. Deltagarna upplever också att det ställs vissa särskilda krav på bisexuella personer och har upplevelser av olika former av stigmatisering som riktas mot bisexualitet, såsom hypersexualitet, sexualisering och monosexism. / The aim of this thesis was to study how bisexually-identified people relate to their identity in a binary world. Five persons (one non-binary identified, one male-identified, two female-identified and one queer female-identified) have been interviewed, and the interviews were analysed using interpretative phenomenological analysis, also known as IPA. The results confirm much of earlier research concerning sexual identity development where the participants went through phases of confusion, need of pride/coming out, need of cultural immersion and synthesis. The participants also experienced that there was particular demands on bisexual-identified people and how they experienced attraction, and they had several experiences of different forms of stigmatisation aimed at bisexuality, such as prejudices about hypersexuality, sexualisation and monosexism.

<p>Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.</p>

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.

The purpose of this study was to highlight LGBT asylum-seekers experiences of expressing their sexual identity or gender identity in the country of origin and in the asylum process in Sweden. By interviewing people who got permanent residence in Sweden because of gender or sexual orientation in Utlänningslagen (2005:716) we have been able to explore their own experiences from expressing themselves. This study analyse these experiences from a social psychological perspective, from this analysis we aimed to obtain a deeper understanding of how the experiences from the country of origin affects on the experiences in the asylum process. This study shows that LGBT asylum-seekers often is facing negative reactions from the environment in the country of origin, these reactions can limit their possibilities to express their sexual identity or gender identity in the asylum process in Sweden. The negative reactions they experience in the country of origin have contributed to that many LGBT people internalize feelings of fear to express themselves, feelings that often stays when they come to Sweden to seek asylum. We hope that this study will contribute to a better treatment and reception from social workers and other professionals who meet these people in their work, by increased knowledge of the conditions under which LGBT people are coming to seek asylum in Sweden.

This paper describes what some 9th grade students think of their sex education in school, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. I have been using group interviews in two different schools, two groups per school. The result of the students' answers have been analysed on the basis of queer theory focusing on gender and sexual identity. The result of the study shows that the students consider their sexual education to be lacking, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. Another conclusion of the analysis is that a sex education grounded in queer theory would be more inclusive.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på daglig verksamhet kan fortsätta utveckla sitt arbetssätt och samverkansarbete med andra professionella aktörer för att stödja individer med intellektuella funktionsnedsättningar i deras sexualitet och sexuella identitet. den metod som användes var att genomföra en intervjustudie med personal på olika dagliga verksamheter. den kvalitativa metod som användes för att analysera empirisk intervjudata kallas för tematisk dataanalys och innebär att den transkriberade texten kodades, kategoriserades och delades in i teman som bildade en röd tråd genom hela studien. Avslutningsvis jämfördes den empiriska analysen med tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns sex övergripande teman som kunde identifieras i dataanalysen. 1) Behov av samverkan mellan olika professionella aktörer, 2) Ta vara på bredd på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom personalgruppen, 3) Behov av expertis för att kunna anpassa det individuella stödet, 4) Att som personal förstå hur värderingar och normer visar sig hos deltagarna, 5) Ta vara på situationer som uppstår för att aktualisera frågorna, 6) Anpassning och integritet för deltagarnas skull. Sammanfattningsvis framkom vikten av att man som anställd i en LSS-verksamhet ska vara medveten om sitt uppdrag för att inte riskera att få rollen som terapeut/psykolog när det gäller frågor och områden som andra professionella yrkesutövare ska arbeta med. Kontinuitet i arbetet kring frågor om sexualitet och sexuell identitet är också av stor vikt, likaså kunskapsöverföring kollegor emellan, samt anpassning till de olika individernas behov av stöd, förståelse och möjligheter. Samverkan mellan olika professionella aktörer kan också bidra till att olika verksamheter både hos personalgruppen eller hos deltagarna med intellektuell funktionsnedsättning kan få större förståelse för vilka rättigheter man har som människa med en sexualitet och sexuell identitet i samhället. De teoretiska begreppen sexuella skript och social gemenskap bidrog till att fördjupa analys och diskussion. / The aim of this study was to examine how staff at daily activity-centers can continue their developing-and-cooperation-work with other professional actors to support individuals with intelllectual disability in their sexuality and sexual identity. The method wich was used was that through a qualitative interview study with staff at daily activity centers. The qualitative method that was used for analyzing empirical interview data is called thematic data-analysis, which means that the transcribed text was coded, categorized and split into themes that created a red thread throughout the whole study. The result showed that there were six overarching themes that could be identifyed in the data analysis, 1) needs of cooperation between different professional actors, 2) Take care of level of education and work life experiences within the group of employees in the daily activity-centers, 3) needs of expertise to be able to adjust the individual support, 4) as an employee understand how values and norms present themselves within the group of participants, 5) Take advantage of situations that occur to axtualize the questions, 6) adaption and integrity for the participants sake. In summary the results showed the importance of that an employee in a support-facility should be aware of the work assignment to avoid the risk of becoming a therapist/psychologist when it comes to questions that other professional actors are meant to work with. Continuity in work when it comes to questions about sexuality and sexual identity are of great importance, also knowledge transfers between colleagues and adjustment to the different individuals support needs, cognitive levels and possibilities. Cooperation between different professional actors can also contribute to the fact that different facilities, both within a group of employees or a group of participants with intellectual disability can get a greater understanding which rights you have as a human being with a sexuality and sexual identity in society. The theoretical concepts of sexual scripts and social community contributed to deepen the analysis and discussion.

På grund av en relativt liten mängd forskning om våld i ungas parrelationer, var syftet med denna litteraturstudie att undersöka vad tidigare forskning identifierat gällande ungdomar och unga vuxnas våldsutsatthet, oavsett deras sexuella identitet. Studiens frågeställningar berör vad tidigare forskning belyst om ungas erfarenhet och hantering av fenomenet samt vad formellt och informellt stöd bör ta hänsyn till i bemötande av målgruppen. Den valda metoden för att samla in det empiriska materialet var en scoping review, för att ge en överblick över fenomenet och för att identifiera kunskapsluckor. Studieresultatet visade att ungdomar och unga vuxna bland annat erfar fysiskt, psykiskt, sexuellt, latent, materiellt och systematiskt våld i sina relationer. Målgruppens hantering av partnervåldet visade att de oftare vänder sig till informellt snarare än formellt stöd, bland annat på grund av rädsla för stereotypt bemötande. Tidigare forskning redogjorde för olika typer av insikter om hur professionella och andra vuxna kan förebygga och identifiera fenomenet i syfte att stödja målgruppen. Identifikationen har bland annat innefattat att fenomenet bör tas på större allvar från professionella och andra vuxna. I avslutande diskussion beskrevs vikten av en medvetenhet kring att stereotypa föreställningar bland professionella och andra vuxna kan bidra till att våldet förbises och osynliggörs. / Due to a relatively small amount of research on violence in young people's couple relations, this literature review was aimed to investigate what previous research has identified about adolescents and young adults' exposure to violence, regardless of their sexual identity. The question formulations of this study concerns what previous research has illustrated regarding young people's experience and management of the phenomenon, and what formal and informal support should take into account in the personal treatment of the target group. The chosen method for collecting the empirical material was a scoping review. This to provide an overview of the phenomenon, and to identify knowledge gaps. The study results showed that adolescents and young adults experience physical, mental, sexual, latent, material and systematic violence in their relationships. The target group's management of the partner violence showed that they more than often turn to informal rather than formal support, partly due to fear of stereotypical treatment. Previous research reported on different types of insights on how professionals and other adults can prevent and identify the phenomenon in order to support the target group. The identification has included, among other things, that the phenomenon should be taken more seriously by professionals and other adults. The concluding discussion described the importance of an awareness that stereotypical societal beliefs among professionals and other adults can contribute to the violence being made invisible and overlooked.