Examensarbetes frågeställning lyder;Vilken funktion fyller graffitikulturen för dess utövare?Identitets skapande genom graffiti.Frågeställningen som behandlas har sin bakgrund i min nyfikenhet på de pojkar intresserade avgraffiti jag stött på inom skolan där jag gjorde min verksamhetsförlagda utbildning (VFU)vårterminen 2010. Jag ville undersöka funktionerna som fylls hos graffitikulturens utövare för attfinna förståelse för de studenter jag mötte då så gott som alla studenter av manligt kön hade enrelation till graffitins estetiska uttryck. Jag som kommer att möta dess elever behöver känna till vadgraffiti är och vad det är för något som driver utövarna. Jag ansåg jag det relevant att skapa ettunderlag till oss bildpedagoger i detta avseende. Jag har även själv ett långvarigt förhållande tillgraffitikulturen. Så denna skrift fyller även en funktion för mig, som självförståelse.Examensarbetets gestaltande del är en fortsättning på denna uppsats del där jag valt att titta närmarepå närliggande homosociala arenor som bär likheter med graffitikulturen som jag undersöker iuppsatsen och kommer fram till som slutsats. Gestaltningen utgör en egentillverkad bok med bildervilka illustrerar dessa olika homosociala gemenskaper, boken skildrar bland annat militärförband,mc-gäng, fotbollslag, jägare, konstföreningar och scouter alla homosociala grupper där likandehierarkiska världen gäller. Inom dessa kulturer liksom inom graffitikulturen är handling som räknas,därför valde jag att skapa min gestaltning för hand, att göra den själv.I resultatdiskussionen framkommer dels ämnets mångfacetterade natur där det är tydligt attfunktionen graffitikulturen fyller för dess manlige utövare är vid och består av många delar. Dettaresultat bidrar till reflektioner kring hur man som pedagog kan arbeta med gruppen studenter som ärnyfikna på graffitikulturen som fenomen eller tillhör dess utövare. Utövandet är inte meningslöstutan fyller i högsta grad funktioner för individen. Vad detta är för funktioner kan skilja sig frånindivid till individ och i tid.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män. Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fått begränsad uppmärksamhet. Vi har haft en hermeneutiskt ansats i vår studie där fokus varit förståelse och tolkning av materialet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med åtta män i varierande åldrar från hela Sverige. I analysen har vi kopplat empirin till tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter har varit, våldet, normer, maskulinitet och jämställdhet. I studien framkommer att männen blivit utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Samtliga män har upplevt det psykiska våldet som värst, vilket även fortsatt när förhållandet tagit slut, då i form av uppslitande vårdnadstvister. Det som började som hot om att aldrig mer få se sina barn är idag verklighet för flera av männen.  Resultatet visar också hur de i kontakten med olika myndigheter känt sig kränkta, förlöjligade, nonchalerade och att de ibland själva blivit misstänkta för våldet. Ingen av männen upplever att de blivit erbjudna varken stöd eller hjälp. Det framkommer i studien att männen önskar mer kunskap hos framförallt Socialtjänsten hur de på ett mer jämlikt sätt ska bemöta och agera när de möter män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer. Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed. Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten. Behandlingens påverkan på miktionen, rör biverkningarna inkontinens och miktionsproblematik och dess inverkan på mannens vardagliga liv. Mäns hantering av känslor och den förändrade kroppen beskriver hur män hanterade den nya livssituationen de ställts inför. Förändringar av mäns relationer och manlighet beskriver hur prostatacancer och behandlingar påverkade männens relationer till kvinnor och andra män, vilket i sin tur påverkade deras upplevelse av manlighet. Diskussion: Diskussionen utgår från Dahlberg och Segestens teori om ”den levda kroppen”. Ur detta perspektiv diskuteras hur den manliga identiteten påverkas av prostatacancer och dess behandlingar. Vidare diskuteras vikten av att se mannen som en individ med unika egenskaper och upplevelser, för att sjuksköterskan därigenom skall kunna ge relevant information och hjälpa mannen att finna strategier att hantera dessa förändringar. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer for men in the Western world. Nurses’ task is to support men who suffer from prostate cancer and to make sure they understand important information that’s been given, so that these men can make rational decisions concerning their eventual treatment. Further, previous research describes masculinity as a complex concept which can be viewed from different angles and perspectives. Men’s experience of masculinity seems to be an important issue to consider when treating patients with prostate cancer. Aim: To describe how men with prostate cancer experience how the disease and treatment change their body and masculine identity. Methods: The literature review was based on eleven qualitative articles that were examined and analyzed. The articles were gathered from the databases CINAHL with full text, and PubMed Results: The result was thematized into five main categories: The treatment’s impact on men’s experience of masculinity describes how the treatment side effects: impotence, loss of libido and sexual imaginations, and the feminized body, changed how the men experienced their masculinity. The treatment’s impact on men’s ability to urinate examines the treatment’s side effects of incontinence and urination disorders, and how this affected men in their everyday life. Men handling their feelings and changed body examines different strategies for how men handling their new life situation, and the changes of their bodies. Changes in men’s relations and masculinity describes how prostate cancer and treatment changed men’s relationships to woman and other men, and how this affected their experience of masculinity. Discussions: The discussion is proceed by Dahlberg &amp; Segesten’s theory about the “the lived body”. From this point of view the discussion examines how the masculine identity is affected by prostate cancer and its’ treatments. Further, the need to see the man as one individual with unique qualities and experiences is described, which will ease the nurses’ task to provide relevant information, and help the man find strategies to handle the changed life situation.

Den här studien har till syfte att utifrån maskulinitets - och identitetsteoretiska perspektiv undersöka sju yrkesverksamma behandlares och rådgivares syn på mäns utsatthet för sexuella övergrepp.  Fokus är på föreställningar om män som blir utsatta för grövre sexuella övergrepp av andra män, och som söker psykosocialt stöd för detta i vuxen ålder. De intervjuade personerna är utvalda eftersom de arbetar eller har arbetat psykosocialt på antingen offentliga sjukhusmottagningar eller icke-statliga organisationer, och i sina yrkesroller mött män utsatta för grövre sexuella övergrepp av andra män. Studien kan tänkas vara ett betydelsefullt tillskott till forskning inom socialt arbete då få svenska studier undersökt yrkesverksamma behandlares och rådgivares syn på män, och sexuella övergrepp i relation till maskulinitets- och identitetsnormer. Studiens resultat tyder på att metoder och behandlingar erbjudna män utsatta för sexuellt våld och sexuella övergrepp inte skiljer sig avsevärt mot vad som erbjuds kvinnor i motsvarande situation. Synen på män utsatta för övergrepp uppfattas bli påverkad av synen på hegemonisk maskulinitet, avvikande och genuskontraktets principer, vilket medför att mäns sexuella identitet och könsidentitet kommer i fokus på ett annat sätt än för kvinnor i motsvarande situation. Överlag betonas att psykologiska reaktioner inte verkar skilja sig beroende på kön. Män utsatta för sexuella övergrepp som söker samtalsstöd verkar möta andra frågeställningar än kvinnor och dessa verkar ha att göra med maskulinitetsnormer, våldtäktsmyter, avvikande och homofobi. Studiens resultat indikerar att intervjupersonerna har svårt att uppfatta män som offer för sexuella övergrepp med anledning av normer om genus, hegemonisk maskulinitet, sexuell självuppfattning och risken för att utsättas för negativa konsekvenser på grund av avvikande. Studien visar också på att intervjupersonerna uppfattar en ovilja och oförmåga bland män att definiera vissa sexuella erfarenheter som sexuella övergrepp. Det förklaras med att intervjupersonerna är påverkade av hegemonisk maskulinitet och är en del av upprätthållandet av genuskontraktet, samt påverkas av sin sexuella självuppfattning. Emellertid dras slutsatsen att intervjupersonerna har en användbar förförståelse om maskulinitetsnormers påverkan som kan vara hjälpsamma i processen att definiera sexuella erfarenheter som eventuella sexuella övergrepp. / The aim of this study is to form a masculinity and identity theoretical perspective from investigating counselors' views of male clients exposed to severe sexual assault. The focus is mainly on men that have been exposed to severe sexual assault by other men during adulthood. To investigate this, seven counselors have been interviewed about their views and experiences of males undergoing psychosocial treatments due to them being sexually assaulted by other men. The interviewed counselors work or have worked at either public hospitals or non-governmental organizations. To relate their views of sexual assault and masculinity norms might be of great value to social work since few Swedish studies highlight counselors’ views on masculinity, identity norms and men exposed to sexual assaults. The result of the study shows that the methods used on and treatments offered to men seeking counseling due to sexual assault do not differ substantially from those extended to women. In general, the counselors convey that men's psychological responses seem to be similar no matter what their gender identity. Males exposed to sexual assault who seek counseling appear to face different issues from women due to masculinity norms, rape myths, perceived deviation and homophobia. The result derived from the counselor interviews, indicate that they and their male clients find it difficult to consider men as victims of sexual assaults due to gender norms, hegemonic masculinity, sexual self-perception, and the risk of negative consequences of deviance. The outcome of the study also shows that the counselors comprehend that men exposed to sexual assault show a reluctance and inability to designate these sexual experiences as such. This might be explained by the fact that these males (and indeed their counselors) are affected by hegemonic masculinity, sexual self-perception, and are a part of the maintenance of the gender contract. The outcome also shows that the counselors have a useful preunderstanding of how masculinity norms might affect male clients and that the counselors’ preunderstanding sometimes is useful in the process of defining the clients’ sexual experiences as sexual assaults.