Bakgrund: Att lindra patientens fysiska, psykiska, existentiella och psykosociala behov är målet för palliativ vård. En av de fyra hörnstenarna inom palliativ vård är symtomlindring. Ohälsa i munnen orsakar onödigt lidande för patienten och har en negativ inverkan på patientens välbefinnande och livskvalitet. Munhälsobedömning är en kvalitetsindikator för god palliativ vård men utförs inte i den utsträckning som krävs. Specialistsjuksköterskor inom palliativ innehar den kompetensen som behövs för att identifiera, åtgärda och utvärdera omvårdnadsproblem. Genom att arbeta konsekvent med munhälsobedömningar med hjälp av riktlinjer kan ohälsa i munnen förebyggas. Syfte: Att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att utföra munvård inom palliativ vård. Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar kvantitativa, kvalitativa och mixade artiklar utifrån sjuksköterskors erfarenheter kring munvård. Resultat: Resultatet belyser både hinder och möjligheter för munvård inom palliativ vård. Tidsbrist, okunskap, brist på riktlinjer och otillräckligt stöd från verksamheten är åtskilliga hinder som framkommer. Möjligheter för att förbättra munvården är samarbete med andra professioner, kunskap och utbildning i munhälsobedömningar. Slutsats: Trots att munhälsobedömning är en kvalitetsindikator för god palliativ är följsamheten undermålig. Brist på kunskap och kompetens om följderna av ohälsa i munnen leder till att munvården prioriteras bort eftersom andra symtom tar företräde. Specialistsjuksköterskor inom palliativ vård besitter de kunskaper som behövs för att utbilda och synliggöra vikten av munvård inom palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitet och lindra lidande. Symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom att skatta patienternas symtom kan de upptäckas och lindras tidigare. Symtomskattning kan ske genom antingen proxy eller PROM skattning.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av symtomskattning med hjälp av PROM i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt förfarande där databaserna CINAHL Complete, PsycInfo och PubMed användes. De inkluderade artiklarna granskades med Caldwell et al’s bedömningsunderlag. Analysen genomfördes med hjälp av Thomas och Hardensbeskrivning av tematisk analys. Resultat: Patienterna upplevde att PROM stärkte deras empowerment. De fick en bättre insikt till sina egna symtom och kunde beskriva dem bättre för vårdpersonalen. Det framkom även att PROM inte alltid kunde fånga skiftningarna i symtomen. Slutsats: Att använda PROM inom palliativ vård kan bidra till ökad delaktighet för patienterna. Resultat kan bidra till att vårdpersonal får en bättre förståelse till vikten av att använda PROM för att förstå patienters symtomupplevelse ur ett helhetsperspektiv i palliativ vård.

Bakgrund: Att lindra patientens fysiska, psykiska, existentiella och psykosociala behov är målet för palliativ vård. En av de fyra hörnstenarna inom palliativ vård är symtomlindring. Ohälsa i munnen orsakar onödigt lidande för patienten och har en negativ inverkan på patientens välbefinnande och livskvalitet. Munhälsobedömning är en kvalitetsindikator för god palliativ vård men utförs inte i den utsträckning som krävs. Specialistsjuksköterskor inom palliativ innehar den kompetensen som behövs för att identifiera, åtgärda och utvärdera omvårdnadsproblem. Genom att arbeta konsekvent med munhälsobedömningar med hjälp av riktlinjer kan ohälsa i munnen förebyggas. Syfte: Att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att utföra munvård inom palliativ vård. Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar kvantitativa, kvalitativa och mixade artiklar utifrån sjuksköterskors erfarenheter kring munvård. Resultat: Resultatet belyser både hinder och möjligheter för munvård inom palliativ vård. Tidsbrist, okunskap, brist på riktlinjer och otillräckligt stöd från verksamheten är åtskilliga hinder som framkommer. Möjligheter för att förbättra munvården är samarbete med andra professioner, kunskap och utbildning i munhälsobedömningar. Slutsats: Trots att munhälsobedömning är en kvalitetsindikator för god palliativ är följsamheten undermålig. Brist på kunskap och kompetens om följderna av ohälsa i munnen leder till att munvården prioriteras bort eftersom andra symtom tar företräde. Specialistsjuksköterskor inom palliativ vård besitter de kunskaper som behövs för att utbilda och synliggöra vikten av munvård inom palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitet och lindra lidande. Symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom att skatta patienternas symtom kan de upptäckas och lindras tidigare. Symtomskattning kan ske genom antingen proxy eller PROM skattning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av symtomskattning med hjälp av PROM i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt förfarande där databaserna CINAHL Complete, PsycInfo och PubMed användes. De inkluderade artiklarna granskades med Caldwell et al’s bedömningsunderlag. Analysen genomfördes med hjälp av Thomas och Hardens beskrivning av tematisk analys. Resultat: Patienterna upplevde att PROM stärkte deras empowerment. De fick en bättre insikt till sina egna symtom och kunde beskriva dem bättre för vårdpersonalen. Det framkom även att PROM inte alltid kunde fånga skiftningarna i symtomen. Slutsats: Att använda PROM inom palliativ vård kan bidra till ökad delaktighet för patienterna. Resultat kan bidra till att vårdpersonal får en bättre förståelse till vikten av att använda PROM för att förstå patienters symtomupplevelse ur ett helhetsperspektiv i palliativ vård.

Bakgrund: När en familjemedlem får en obotlig sjukdom vänds livet upp och ned för både den som är sjuk och de som står bredvid, de närstående. Närstående behöver ta en roll och utföra uppgifter de aldrig varit med om tidigare samtidigt som de ska balansera det övriga livet. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och förstå vilket stöd och insatser närstående behöver. Genom att undersöka närståendes erfarenheter av hur de upplever att ha en familjemedlem som är i behov av palliativ vård i hemmet kan sjuksköterskor bemöta närstående lättare.  Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med behov av palliativ vård i hemmet.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att närstående till familjemedlemmar med behov av palliativ hemsjukvård fann egna strategier att hantera situationen som uppkom. En situation vilket var krävande och för vissa helt ny. Stöd från både den egna familjen och hemsjukvården var viktig och behov av avlastning för den som vårdar sin sjuke familjemedlem visade sig vara stort och många bad inte om hjälp. Vårdandet av sin familjemedlem upplevdes som ansträngande samtidigt som den närstående fick nya uppgifter i hemmet och i relationen då den sjuke inte längre orkade vilket skapade en stor belastning på den som vårdar. Slutsats: Att ha flera roller som närstående behövs när ens familjemedlem blir allvarligt sjuk, vilket kan tära på närstående och det krävs stöd från sjukvården för underlätta för närstående och för att situationen ska bli hanterbar. Närstående finner även egna strategier att hantera situationen som uppkommer och det är viktigt att förstå som vårdpersonal vad som är viktigt för individen.

Bakgrund: I Sverige avlider ungefär 90 000 personer varje år. Cirka 80 procent är i behov av palliativ vård. För att vårda en person i palliativ vård i hemmet krävs det att som sjuksköterska utföra ett komplext arbete. Palliativ vård i hemmet handlar om att skapa förutsättningar och utforma vården på bästa sätt för att öka livskvaliteten hos patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Medline via PubMed. 11 artiklar var av kvalitativ ansats och 1 var av kvantitativ ansats. Huvudresultat: Patienterna i den palliativa vården i hemmet upplevde att det var viktigt med stöd i form av behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och bemötande. Vårdteamets tillgänglighet dygnet runt ingav en trygghet hos patienterna. Likaså hade anhöriga en viktig roll för patienterna i hemmet genom att vara närvarande under hela den palliativa fasen. Slutsats: Palliativa patienter som vårdades i hemmet upplevde en trygghet när det fanns stödresurser, som behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och ett gott bemötande. Patienterna fann livskvalitet när de kunde tillbringa mer tid med anhöriga i hemmet. Vårdteamet och de anhöriga hade en viktig funktion genom att stödja patienten så att de fick vara delaktiga i sin egen vård. Patienterna och de anhöriga uttryckte att vård i hemmet var en trygg och säker vårdform. Att vårdteamet var tillgängligt dygnet runt var av stor betydelse.

Bakgrund: Palliativ vård är i ständig utveckling, både i Sverige och internationellt. En god kommunikation och att skapa relationer mellan sjuksköterskor och patient ökar möjligheten till att bedriva en god vård. För detta krävs yrkeskunskap och erfarenhet. Medvetenhet finns om behovet att prioritera patienter inom palliativ vård i hemmet, ändå finns inte tiden och resurserna. Forskning visar på att fler patienter vill dö i hemmet och att hemsjukvård blir mer och mer avancerat. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 16 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CHINAL Complete har använts. Kvalitetsbedömning utfördes utifrån Caldwells granskningsmall. Data bearbetades med tematisk analys utifrån Braun och Clarkes metod. Resultat: Resultatet består av tre teman: att starta upp palliativ vård i hemmet, att möjliggöra och se hinder för en relation och att förhålla sig till döden. Dessa är indelade i sju subteman. Det framkommer att avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och att arbetserfarenhet ger trygghet i yrkesrollen. Att skapa relation till patienten främjar patientens självbestämmande men tidsbrist försvårar möjligheten. En nära samverkan med andra professioner underlättar arbetet. Slutsats: Palliativ vård är tidskrävande och emotionellt i relationen med patient och närstående. Att vara lyhörd och engagerad ökar möjligheten för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och kompetens är betydelsefullt. Att känna trygghet i yrkesrollen och att ha ett nära samarbete med andra professioner underlättar för att kunna vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.

Bakgrund: Palliativ vård är i ständig utveckling, både i Sverige och internationellt. En god kommunikation och att skapa relationer mellan sjuksköterskor och patient ökar möjligheten till att bedriva en god vård. För detta krävs yrkeskunskap och erfarenhet. Medvetenhet finns om behovet att prioritera patienter inom palliativ vård i hemmet, ändå finns inte tiden och resurserna. Forskning visar på att fler patienter vill dö i hemmet och att hemsjukvård blir mer och mer avancerat. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 16 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CHINAL Complete har använts. Kvalitetsbedömning utfördes utifrån Caldwells granskningsmall. Data bearbetades med tematisk analys utifrån Braun och Clarkes metod. Resultat: Resultatet består av tre teman: att starta upp palliativ vård i hemmet, att möjliggöra och se hinder för en relation och att förhålla sig till döden. Dessa är indelade i sju subteman. Det framkommer att avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och att arbetserfarenhet ger trygghet i yrkesrollen. Att skapa relation till patienten främjar patientens självbestämmande men tidsbrist försvårar möjligheten. En nära samverkan med andra professioner underlättar arbetet. Slutsats: Palliativ vård är tidskrävande och emotionellt i relationen med patient och närstående. Att vara lyhörd och engagerad ökar möjligheten för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och kompetens är betydelsefullt. Att känna trygghet i yrkesrollen och att ha ett nära samarbete med andra professioner underlättar för att kunna vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård bedrivs inom de flesta vårdverksamheter och det innebär att möta döden är en vanlig del av arbetet. Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården har en risk att drabbas av utbrändhet då de utsätts för känslomässiga påfrestningar. För att hantera de upplevda situationerna använder de sig av copingstrategier. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa forskning om vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av för att hantera egna upplevelser vid arbete inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2021) nio steg. Databassökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Databassökningarna gjordes deduktivt och resultatet utgjordes av 11 artiklar. Resultatartiklarna granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor inom den palliativa vården använder sig av copingstrategier vilket överensstämmer med Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori gällande de olika kategorierna problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och meningsbaserad coping. De copingstrategierna som framkom i studien var bland annat egenvård, stöd från kollegor och anhöriga, distansering samt skratt och humor på arbetsplatsen. Slutsats: Sjuksköterskan använder sig av flertal copingstrategier inom den palliativa vården. Vid stöd kan sjuksköterskan utveckla och stärka sina copingstrategier vilket kommer resultera i att kvaliteten på patientvården kommer öka.

Cancersjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige men även runt om i världen. Majoriteten av de patienter som avlider på grund av en cancersjukdom är i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär vård i livets slutskede hos patienter med en obotlig sjukdom. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever den palliativa vården. Studien är en litteraturstudie som har utgått ifrån systematisk litteratursökning och är baserad på elva kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier: Minskad livskvalitet med underkategorierna, att vara beroende av hjälp, psysiskt och fykiskt lidande samt brist på delaktighet. Ökad livskvalitet med underkategorierna, välbefinnande, ökad delaktighet och kommunikationens betydelse. Upplevelserna av palliativ vård innebar både en ökad och minskad livskvalitet. Delaktighet och kommunikation med vårdpersonalen var två viktiga utgångspunkter för att en god vårdrelation skulle uppnås. Patienterna upplevde att vårdpersonalen inte bekräftade eller uppmärksammade patienterna i den mån de önskade. Kommunikationsbrist från vårdpersonalen var en bidragande faktor till att patienterna inte kände sig delaktiga i den egna vårdprocessen. Studiens resultat visade att patienter i ett palliativt skede upplever både emotionella och påfrestande livsstilsförändringar. Genom att sjuksköterskan var öppen och uppmärksam för patientens behov samt önskemål kunde en ökad livskvalitet uppnås.