No description available.

Swedish consumption habits led to a discourse on consumption needs of the general public during the first half of the 20th century, involving primarily several institutions, but also a variety of popular movement organizations, among which we find Kooperativa Förbundet. In this discourse, ascetic consumption and a rationalized outlook on consumption were idealized, as the Swedes needed to be economical not to live beyond their means. The objective of this study is to investigate the ideals this type of discourse conveys throughout the latter half of the 20th century. This will be achieved by investigating selected editions of the cookbook “Vår Kokbok” published by Kooperativa Förbundet. The editions analyzed through discursive text analysis are from the years 1953, 1978 and 2013. The investigation shows that all three of the publications exhibit the same idealization evident in the preceding discourse, rationalized consumption behavior and ascetic consumption, the motives for which change over time. In the cookbook from 1953, this consumption approach is idealized on account of a need to increase the effectiveness when it comes to household chores. In 1978, this stance is idealized as part of necessary enlightenment concerning healthy food. In 2013, this behavior is idealized as an important aspect of environmentally friendly consumption.

This project is a redesign of the magazine Vår Kommun, which is a magazine published by the municipality of UpplandsVäsby, Sweden. The redesign included a change of format from tabloid to a magazine format and the creating of adesign with a more modern look and feel of a magazine.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?

Jag har forskat om kvinnors röster i debatten om kvinnliga präster under åren 1957–1959. Detta har gjorts utifrån materialet bestående av tidskrifterna Svensk kyrkotidning, Svensk pastoraltidskrift, Vår kyrka, Herta samt Kyrkomötet. Dessa år var debatten intensiv då beslutet om kvinnans tillträde till prästerlig tjänst röstades igenom 1958. Mina frågeställningar var hur kvinnorna är representerade inom respektive materielgrupp, vilka argument kvinnorna framförde, om det i materialet går att urskilja en kvinnlig linje och på vilket sätt man kan urskilja den samt om det sker någon förändring i respektive materielgrupp och/eller i debatten som helhet. Kvinnorna hade som mest utrymme i tidskriften Hertha och Vår kyrka, dessa två källor presenterade också en mer mångsidig bild av frågan och hade andra inslag än teologiska. Kvinnornas representation i tidskrifterna är relativt stabila under åren 1957–1959, om än på olika sätt. I kyrkomötet ökade deltagandet med två kvinnor till tolv från år 1957 till 1958. Den kvinnliga linje i materialet som helhet vilken går att urskilja är att ingen kvinna var emot att kvinnor skulle arbeta i församlingarna, däremot var vissa mer för den tilltänkta särskilda kvinnliga tjänsten än prästämbetet. Det fanns också olika åsikter om av vilken karaktär frågan om kvinnliga präster var, dvs om den var av politisk, teologisk eller av kvinnosaks/jämställdhetskaraktär. Några av de mest framträdande argumenten för kvinnliga präster var att Jesu apostlaval och Paulus ord om kvinnans ställning i församlingen måste ses utifrån sin historiska kontext och inte som för evigt gällande ord. Några visade på att det i andra länder redan fanns kvinnliga präster och att det fungerade utan att störa vare sig församlingsliv eller ekumeniska samarbeten. Argument förekom om att Svenska kyrkan var på väg att bli romersk-katolsk och några presenterade ett lutherskt synsätt på frågan, vilket torde möjliggöra kvinnliga präster. Många argumenterade emot den oro i församlingarna och kyrkliga splittring som det från nej-sidan hade varnats för, om utfallet skulle bli ja till kvinnliga präster. De menade att det egentligen handlade om manliga prästers oro, inte församlingarnas och folkets, och att en splittring lika väl kunde ske om kyrkomötet röstade nej till kvinnliga präster.

This thesis examines the view on society in an early 20th century Swedish periodical journal of liberal theology, Kristendomen och vår tid (Christianity and our time). During the late 19th century, a new school of liberal theology gained influence among various protestant theological faculties in Germany. In emphasising the ethical teachings of the historical Jesus of Nazareth as the basis for Christianity and a worldly kingdom of God, liberal theologians advocated social and political reform, becoming influential in German society at the turn of the century. As this liberal theology was adapted in Sweden, a group of priests and theologians founded the journal KVT as a medium for spreading liberal theology to their peers, but also, this thesis suggests, to advocate a particular view on society and role for the church and the priesthood in a way similar to the development in Germany. The analysis of the view on society in KVT suggests a shift over time regarding the expressed purpose and role of church in society, which can be understood within the context of contemporary development of political life in Sweden. In the early 1900s, an ideal of a church highly active in social welfare practices in society is apparent in the journal, whereas in the 1920s the role and main purpose of the church is understood rather as a sort of societal moral consciousness.

Syftet med denna undersökning var att genom en innehållsanalys undersöka hur de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina representeras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället i TV-serien Vår tid är nu. Vidare har vi undersökt hur dessa framställningar skiljer sig åt i första respektive sista säsongen i och med feminismens framväxt.Med ett målstyrt urval av scener som underlag och med ett genusteoretiskt perspektiv, applicerades vårt analysschema på det utvalda scenerna. Analysschemat har vi skapat med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys narrativa analysmodell. Vidare har vi använt oss av semiotiken som analysverktyg för att kunna ge svar på våra forskningsfrågor.Resultaten visade att de kvinnliga karaktärerna skildras som drivna i båda säsongerna. I första säsongen framställs karaktärerna dock som mer begränsade till samhällets ramar och de drömmer om att bli självständiga. I sista säsongen framställs de kvinnliga karaktärerna som starkare, de har större integritet och de vågar gå sin egen väg. Resultaten visade också att skildringarna av de kvinnliga karaktärernas roll och maktposition skiljer sig mellan första och sista säsongen. I första säsongen är deras roll mer präglad av samhällets normer och deras maktposition är underordnad de manliga karaktärernas. I sista säsongen är deras roll mer jämställd med de manliga karaktärernas och deras maktposition är högre, i vissa fall högre än männens. Dessa förändringar i hur kvinnornas roll och maktposition skildras går att sammankoppla med feminismen som växte fram i tidsperioden mellan de två säsongerna. / The purpose of this study was to examine, through a content analysis, how the female characters Maggan, Nina and Christina are represented in relation to their role and position of power in the society in the TV series Vår tid är nu. Furthermore, we wanted to investigate how these representations differ in the first and last season, respectively, with the emergence of feminism.With a targeted selection of scenes as a basis and with a gender-theoretical perspective, our analysis scheme was applied to the selected scenes. We have created the analysis chart with the help of Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. Furthermore, we have used semiotics as analysis tool to provide answers to our research questions.The results showed that the female characters are portrayed as driven in both seasons. In the first season, however, the characters are portrayed as more limited to the society’s rules and they dream of becoming independent. In the last season, the female characters are portrayed as stronger, they have greater integrity and they dare to go their own way. The results also showed that the portrayals of the female characters' role and position of power differ between the first and last season. In the first season, their role is more marked by society's norms and their position of power is subordinate to the male characters. In the last season, their role is more equal to the male characters and their position of power is higher, in some cases higher than the men’s. These changes in how women's role and position of power are portrayed can be linked to the feminism that emerged in the time period between the two seasons.

In this project warm extreme temperature events in the Arctic region during the spring months March, April and May were identified and analysed. In the analysis daily average NCEP reanalysis data from NOAA/OAR/ESRL PSL format was used. The extreme events were retrieved as the highest positive temperature anomalies from the climatological mean, and the synoptic scale plots for the 50 most extreme events were created to identify what patterns caused the extreme warming over the Polar region. By contouring the areas of statistical significance, the regions with a reoccuring pattern were identified. The results conclude that cyclonic activity over the high Arctic extending down over Greenland and northern Canada combined with anomalously high geopotential height over the north Pacific ocean, over the Arctic, and towards Siberia cause the high temperatures over the pole. A weaker Polar Vortex causes perturbations in the jet stream, ridges in these Rossby waves can act as a pathway for warm and moist air from the oceanic regions which has a warming effect in the Arctic. Further analysis can be done to investigate what teleconnections these spring-time extreme events have on a global scale. / Under detta projekt har extremt varma temperaturevent i Arktisområdet under vårmånaderna Mars, April och Maj identifierats samt analyserats, genom att använda daglig medelvärdes NCEP reanalys data från NOAA/OAR/ESRL PSL i NetCDF format. De extrema händelserna identifierades genom att ta de största positiva temperaturavvikelserna från ett klimatologiskt medelvärde, storskaliga avvikelseplottar skapades för de 50 mest extrema händelserna för att kunna identifiera meteorologiska mönster som ovanligt varma Arktisdagar. De områden med mest återkommande mönsterna var statistiskt signifikanta  och markerades med svarta konturer. Resultaten visar att lågtrycksaktivitet i Arktis som sträcker sig ner över Grönland samt norra Kanada kombinerat med höga geopotentialhöjdavvikelser över Stilla havet och Sibirien som sträcker sig upp mot Nordpolen orsakar ovanligt höga temperaturer i Arktis. En svag polarvirvel orsakar störningar i jetströmmen, dessa ryggar i jetströmmen kan transportera varm fuktig luft från haven mot polen vilket kan ha en värmande effekt. Vidare forskning kan utföras för att identifiera de exakta kopplingarna och konsekvenserna som dessa varma extrema Arktishändelser har globalt.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes–lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines. Loci benämns ofta som den plats i minnet därbilden, imagines fästs på. Loci (platsen) ska vara väl avgränsad, varken ljus eller mörk och i enföljd. Exempel på typiska loci är ett hus, bostadskvarteret du bor i eller korridoren på skolan. Närdessa platser är väl förankrade i minnet appliceras imagines (bilder) på dessa platser. Ska du tala omett visst ämne gäller det att associera bilder till det som talet handlar om och sedan placera dessabilder, som följer visualiseringens rekommendationer om utformningen, på de platser somretorikern har tänkt ut. I och med det är hela talets disposition ihågkommen. Tesaurusminne är ettbegrepp som författaren har bidragit med. Det bygger på ordagrann utantillinlärning som någotretorikern gör för att utveckla sitt ord- och frasförråd och ger en fördjupad syn om vadutantillinlärning är. Memoria kopplas samman med inventio som en av byggstenarna för att kunnafinna stoff till talet. De loci som diskuterats har även en koppling till inventio som plats, dels för attfinna argument, dels att komma ihåg dem. Så ser den historiska delen i uppsatsen ut.31Med denna teori som grund svarar uppsatsen på följande frågor. Hur använder sig demoderna retorikhandböckerna av begreppet memoria? Det framkommer av analysen att loci ochimagines blandas ihop med varandra tillsammans med visualiseringsbegreppet. Även kopplingentill inventio, där memoria är grunden till inventio, diskuteras aldrig i handböckerna vilket också ärsvaret på delfråga tre. Vilka teorier om memoria föreslås av författarna som användbara iförhållande till de teorier som framkommit i uppsatsen? De teorier som framkommit är baserade påvisualisering, loci/imagines och ett numeriskt alternativ som föreslås av Hellspong. Även att lära sigtalet utantill, ordagrant, är något som föreslås av författarna. Slutsatsen är att memoria fortfarandeär ihågkommen av dagens retorikhandböcker men för de studenter som inte fördjupar sig i ämnetkommer finna memoria som en kort del av partesläran.

Filipstads Gille är en historisk förening som värnar om Filipstads historia. Gillet har genom sin samling och dokumentation, arbetat för att presentera stadens historia. Vilket bland annat sker via den egna tidskriften Vår Stad som ges ut årligen. Gillet är en av många enskilda arkivbildare i Sverige som inte inkluderas i arkivlagen, som bland annat skrevs för att skydda och bevara handlingar av kulturell eller historisk betydelse för landet. Trots detta finns ett glapp som gynnar den offentliga, gentemot den privata sektorns arkiv, och ett viktigt perspektiv i historieskrivningen riskerar att förloras innan man insett dess betydelse. Filipstads Gille är en ideell och allmännyttig förening vilken faller under den privata sektorn istället för den offentliga (statliga och kommunala). Enligt arkivlagen är den privata sektorn reglerad, men har inte samma skydd som den offentliga när det gäller arkivverksamheten. Därmed kommer frågeställningen; vilka skillnader som finns i lagen, vad innebär dessa skillnader för offentliga respektive enskilda arkiv, och hur hanterar Filipstads Gille sin arkivgenererande verksamhet och handlingar? Syftet med denna uppsats är att studera Filipstads Gille för att se hur deras verksamhet förhåller sig till lagstiftningen, med fokus på arkivverksamheten.