Bakgrund: Lungcancer är den mest dödliga cancerformen oavsett kön, femårsöverlevnaden är 24% för män och 17% för kvinnor. Symtombördan är hög för patienterna vilket bidrar till att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Palliativ vård kan bidra till förbättringar för vårdkvalitet, livskvalitet och överlevnad. Sjuksköterskan har en viktig roll och kan genom ökad kunskap inom ämnet resultera i en bättre vård för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården som kan förbättra livskvaliteten hos patienter med lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som innefattade tio artiklar genomförda med kvantitativ design. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade att patienterna kunde uppleva både fysiska och psykiska symtom som försämrade deras livskvalitet. Resultatet utgick från två huvudteman: Undervisning om hantering av symtom och sjuksköterskan som vägledare. Slutsats: Med stöd av sjuksköterskan och egenvårdsinterventioner upplevde patienterna att de blev mer självständiga vilket bidrog till en förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av cancer har ökat, vilket innebär att fler människor är i behov av vård. När sjukdomen inte längre är möjlig att bota övergår vården från kurativ till palliativ. Den palliativa vården syftar till att vara lyhörd för patientens behov och att främja livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid cancersjukdom i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg som grundade sig i tio kvalitativa artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades genom tematisering. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Fysiskt och psykiskt lidande, Betydelsen av sociala relationer, Att få leva som vanligt samt Tankar om framtiden och döden. Samtliga teman beskriver patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen lyfter betydelsen av socialt stöd. För att få en djupare förståelse utgår författarna från den teoretiska modellen De 6 S:n.

Bakgrund: Enligt personcentrerad vård skall patienten ses som en jämlik part och vara delaktig under hela vårdprocessen. Centrala delar i personcentrerad vård är det omfattande perspektivet som ser patientens hela situation, patientens egen förståelse och egna erfarenhet av situationen och deltagandet i beslutfattande. Studier visar att arbetssättet personcentrerad vård bidrar till ökad delaktighet inom den psykiatriska vården och leder till känslor av trygghet och tillit hos patienter. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa samt upprätthålla patientdelaktighet i vård av personer med psykossjukdom. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes i denna studie med tio sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård i två verksamheter inom sjukvårdsområden i Stockholm. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Resultatet visar på att patientdelaktighet är viktig då det leder till gynnsamma effekter för både personal och patienter och kan leda till mer effektiva och kortare vårdtider. Diskussion: Ramverket för McCormack och McCances (2006) teori om personcentrerad vård och tidigare forskning om patientdeltagande i psykiatrisk vård har hjälpt författaren att diskutera resultat som erhållits i denna intervjustudie.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort världen över och vården skall kunna ges överallt till personer med obotlig, progressiv sjukdom. Den palliativa vården utgår från fyra hörnstenar vilka är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Det är av stor vikt att närstående blir erbjudna stöd under vårdförloppet och att sjuksköterskan bemöter de olika behov av stöd närstående har. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal vid palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll elva originalartiklar med ett etiskt godkännande. Artiklarna söktes från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmall användes för att granska artiklarna och analyserades i fem steg utifrån Fribergs (2017b) analysmodell. Resultat: Resultatet baserades på fyra kategorier: bekräftad och delaktig i vården, osynliggjord i brist på information, bortglömd och bortprioriterad samt ensam med ansvaret. Studien påvisar att närstående upplever såväl positiva som negativa faktorer av stöd från vårdpersonal inom palliativ vård. Kommunikationen mellan vårdpersonal och närstående har stor betydelse för hur närstående upplever stöd, ifall de känner sig delaktiga eller bortglömda. Hur informationen ges påverkar närståendes upplevelser och i många fall kunde de känna sig ensamma med ansvaret om patienten. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepptillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre centrala fynden som lyfts upp i diskussionen är delaktighet skapar trygghet, informationens betydelse för närstående och det åsidosatta stödet. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance (2010) personcentrerade omvårdnadsteori.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Det är viktigt att patienten kan erbjudas vård i hemmet i livets slutskede, vilket den kommunala hemsjukvårdens sjuksköterskor ansvarar för. Syftet: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård som utförs i den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats där 19 sjuksköterskor intervjuades under våren 2020. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i fem kategorier: Känslomässig påverkan, Vara ett stöd för patient och anhöriga, Behov av samarbete med andra vårdinstanser, Organisationens förståelse för palliativ vård  samt  Sjuksköterskornas behov av kompetensutveckling. Konklusion: Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården som utförs i hemmet. De ska finnas där både för patienten och dess anhöriga. Den palliativa vården väckte känslor hos sjuksköterskorna och var tidskrävande vilket bidrog till att de upplevde otillräcklighet. Det förekom brister av sjuksköterskeresurser, avlastning med övriga arbetsuppgifter, möjlighet till kompetensutveckling samt långa transportsträckor. Sjuksköterskorna lyfte samarbetet med regionen och hade önskemål om ökad läkartillgänglighet från primärvård främst i centralorterna. Sjuksköterskorna uttryckte behov av reflektionstillfälle, organiserad handledning, kontinuerlig fortbildning, mentorskap inom teamen för kompetensutveckling samt ett kommunalt palliativt team. / Background: It is important that the patient can be offered care in the home at the end of life, for which the municipal nursing home nurses are responsible. Aim: The purpose was to elucidate nurses' experiences of palliative care performed in municipal home care in ordinary living. Method: An interview study with qualitative manifest content analysis with inductive approach in which 19 nurses were interviewed in the spring of 2020. All interviews were recorded and transcribed. Results: The analyzed interviews resulted in five categories: Emotional impact, Be a support to the patient and relatives, Need for collaboration with other healthcare agencies, The organisation's understanding of palliative care and Nurses' need for skills development. Conclusion: The nurses have a central role in the palliative care performed in the home. They should be there for both the patient and their relatives. The palliative care creates emotions for the nurses and was time consuming which contributed to their experienced insufficiency. There were shortcomings of nurse resources, relief with other duties, opportunities for skills development and long transport distances. The nurses highlighted the collaboration with the region and had a desire for increased medical access from primary care, primarily in the central areas. The nurses expressed the need for a reflection opportunity, organized supervision, continuous training, mentoring within the competence development teams and a municipal palliative team.

Bakgrund: Utebliven vård är ett globalt och relativt outforskat fenomen. Idag redovisar 20 av 21 regioner brist på sjuksköterskor. Antalet patienter per sjuksköterska ökar, vilket leder till att kravet på den enskilda sjuksköterskan växer. Ungefär 100 000 patienter ådrar sig en vårdskada per år vilket betyder att var tionde vårdtillfälle resulterar i en vårdskada som kunde ha undvikts. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor på vårdavdelningar med tillhörande forskningsfrågor: ”Varför uteblir vård?”, ”Vilka omvårdnadsåtgärder uteblir?” samt ”Vad blir konsekvenserna av utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor?”. Metod: Litteraturstudien var utformad utifrån Polit och Becks nio steg (2017). Resultatet baserades på 13 kvantitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Underbemanning har påvisats vara en bidragande faktor till att vård uteblir. Sjuksköterskor som upplever sig vara underbemannade rapporterade fler uteblivna omvårdnadsåtgärder jämfört med de sjuksköterskor som upplevde sig vara tillräckligt bemannade. De tre vanligaste omvårdnadsåtgärderna som uteblev var: mobilisering tre gånger per dag eller enligt ordination, munvård samt vändning i säng varannan timme. Patientsäkerheten riskerades när vård uteblev, då det fanns ett samband mellan uteblivna omvårdnadsåtgärder och vårdskador. Slutsats: Mer forskning behövs generellt om utebliven vård, men särskilt dess relation till patientsäkerheten.

Introduktion/bakgrund: Palliativ vård är en grundläggande vårdform som utförs av sjuksköterskor inom alla sjukvårdsområden. Den palliativa vården ska omfatta alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Sjuksköterskan har ett ansvar för både den döende patienten samt dennes närstående.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter vid omvårdnad av patienter och närstående inom palliativ vård.  Metod: Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna granskades enligt guide to an overall critique of a qualitative research report (Polit & Beck 2017). Efter granskning återstod 11 stycken kvalitativa artiklar som analyserades för att hitta likheter och skillnader. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i sex teman: Sjuksköterskans omvårdnad av palliativa patienter och närstående, sjuksköterskans omvårdnadserfarenhet - en nyckel till kommunikation och relation, palliativ omvårdnad väcker tankar hos sjuksköterskan om sin egen dödlighet, etiska och moraliska dilemman, palliativ vård i olika vårdmiljöer och behov av samtalsstöd.  Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård upplever ett personligt och känslomässigt engagemang i omvårdnaden. Sjuksköterskorna som arbetar med palliativ vård upplever arbetet som energikrävande, men samtidigt givande och utvecklande.

Delirium kännetecknas av en akut störning av uppmärksamhet och medvetenhet, med ytterligare förändringar i kognition. Förekomsten av delirium inom slutenvård är hög, särskilt hos äldre som oftast resulterar i längre sjukhusvistelser och större kostnader för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll vid vårdandet av patienter med delirium. Att ha patientens livsvärldsperspektiv som grund i vårdandet är en förutsättning för att ge patienten en god och säker vård samt undvika patientlidande. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med förvirringstillstånd. En litteraturöversikt av tio vårdvetenskapliga artiklar har valts som metod. Tre teman identifierades ur analysen: ”Upplevelser av behov av interprofessionellt samarbete”, ”Upplevelser av möjligheter och hinder för att vårda patienter med förvirringstillstånd”, och ”Känslomässigt utmanande upplevelser av att vårda samt värna patienter med delirium”. Resultat visade att sjuksköterskor kände ett behov av att samarbeta med andra yrkesprofessioner samt med avdelningens ledning för att säkerställa en god vård för patienter med delirium. Sjuksköterskor ansåg att anhöriga var resurser, eftersom de kunde hjälpa till med att identifiera symtom för delirium hos vårdade patienter. Brist på kunskap om delirium, relevanta bedömningsverktyg, och behov av ytterligare utbildning identifierades. Resursbrist samt tidsbrist upplevdes som hinder för att ge patienter med delirium en god vård. Sjuksköterskor kände stress och känsla av otillräcklighet när att de upplevde att de inte kunde erbjuda patienter med delirium den vård de behövde.