BAKGRUND: Att inkludera närstående är en viktig del inom palliativ vård. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning närstående till patienter som vårdas på en specialiserad palliativ enhet önskar vara delaktiga i omvårdnadsmoment. Vidare avsågs att undersöka i vilken utsträckning närstående vill bli informerade om vården, om de får tillräckligt stöd för att möjliggöra delaktighet samt om det finns några skillnader beträffande vilka omvårdnadsmoment barn och make/maka vill vara delaktiga i. METOD: Teorierna ”Delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret” och ”Känsla Av SAMmanhang” (KASAM) används som teoretiska referensramar. En enkät där deltagarna fick gradera påståenden om delaktighet, information och stöd samt ett fält för övriga synpunkter användes för undersökningen. RESULTAT: Närstående ansåg att delaktighet vid måltider var viktigt. Att delta i omhändertagandet av sin anhörigs kropp efter döden önskades i högre grad av make/maka än barn till den som vårdades, men var av samtliga mycket lågt värderat. Att få information om vården, förändringar i tillståndet samt den medicinska behandlingen värderades högt, likaså att delta i brytpunktssamtal. Närstående fick tillräckligt med stöd för att ha förutsättning att delta i vården, även tillräckligt med stöd och tröst efter att deras anhörig avlidit. SLUTSATS: Att delta vid måltider värderades högt, förutsättningar för normala måltidssituationer bör därför ges. Intresset för att delta vid omhändertagandet av kroppen efter att döden inträffat rapporterades som litet. Vårdpersonal bör därför lägga större vikt vid att ge förutsättningar för närvarande och delaktighet efter att döden inträffat eftersom att det kan underlätta sorgearbetet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: De närstående hade både positiva och negativa upplevelser i samband med vården. De kände ett ansvar för den döende personens vård och upplevde även att rutiner i livet förändrades. De flesta närstående upplevde ett behov av att vara delaktiga i vården, de behövde dock stöd och information från hälso- och sjukvården. De ville göra allt för den döende personen för att öka personens välbefinnande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att de närstående upplever ett behov av information och stöd för att kunna påverka vården av den döende personen. För att förbättra omvårdnaden av de närstående krävs ett engagemang och en lyhördhet från de professionella vårdarna, utbildning samt ytterligare forskning inom området.

Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier som alla speglade de närståendes erfarenheter av delaktighetens centrala roll i omvårdaden: Erfarenhet av information, erfarenhet av tillgänglighet samt erfarenhet av omvårdnadsrelationen. Adekvat information med rätt innehåll som gavs vid rätt tillfälle, tillgänglighet till vårdpersonal dygnet runt och en god omvårdnadsrelation till vårdpersonalen var av stor betydelse för de närståendes välbefinnande. Närstående upplevde ibland brister i omvårdnaden vilket implicerar behovet av fortsatt forskning kring deras situation. / Today, people are living longer and in the future there will be a greater need for palliative care while at the same time home care is also expanding. Next of kin to patients in palliative home healthcare can experience feelings of inadequacy, powerlessness and helplessness. They feel a great responsibility for the patient yet at the same time don’t always feel as though they are seen by the health professionals. The objective of the study was to describe the next of kin’s experiences of the health professionals’ care during palliative home healthcare. The method used was a literature study based on twelve scientific articles that consolidated and formed the result. Three categories emerged in the result that reflected the next of kin’s experiences of the central role of participation in nursing: Experience of information, experience of accessibility and experience of the nursing relationship. Adequate information with correct content given at the right time, around-the-clock access to healthcare professionals and a good nursing relationship were of great importance for the next of kin’s wellbeing. The next of kin sometimes experienced flaws within nursing care that implies the need for continued research regarding their situation.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad. / The concept of shame is a multidimensional subjective concept. The body can be perceived as different during illness and the patient is sometimes in need of help that earlier was not needed which can arouse feelings of shame. During the feeling of shame the individual can perceive its self as exposed where aspects such as sensitivity, intimacy and vulnerability is showed. The purpose of the study was to illuminate what shame is and can be within nursing and was performed as a systematic literature study. Ten scientific articles were used in the result of the study and three themes were identified; "Human shame in the caring and the environment; The diminished self", "human shame in the caring and the environment: The lost self" and "human shame in the caring and the environment: the defending self". The nurse's response is an important aspect in the patient's feeling of shame since a respectful, safe and understanding response that promotes the autonomy of the patient can reduce the feelings of shame. Relatively little research has been performed in the concept of shame within the caring science, through increasing the nurse's awareness and knowledge about the different expressions of shame, the feelings of shame can be identified in the patients and be alleviated through good caring.

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En kvalitetsgranskning gjordes och detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Ur de 11 artiklarnas resultat framträdde fyra kategorier. Resultat: Resultatet mynnade ut i de fyra kategorierna: Att kunna förmedla trygghet, att kunna kommunicera, att engagera sig och vårdorganisation och kontinuitet. Dessa fyra kategorier grundar litteraturstudiens resultat. Resultatet påvisade att det finns en rad olika faktorer som påverkar vårdrelationen. Sjuksköterskan måste kunna förmedla trygghet till patienten likaväl som sjuksköterskan måste ha förmågan att kommunicera med patienten för att kunna utveckla en vårdrelation. Ett engagemang av sjuksköterskan krävs i vårdrelationen men även en ömsesidighet mellan båda parter krävs för att vårdrelationen ska kunna utvecklas. Tidsbrist och stressig vårdmiljö, tillsammans med arbetsbörda resulterade i brist på kontinuitet i sjuksköterskans arbete med patienten. Även närståendes frustration visade sig ha en påverkan på kontinuitet och skapandet av vårdrelationen.

Bakgrund: Varje år dör mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige varav en större del behöver vård i livets slutskede. En lugn och värdig död har skildrats med ett holistiskt synsätt där man ser hela människan, där närstående och familj inkluderas. Samtal som berör patientens framtid och sjukdom är av stor betydelse vid i livets slutskede. Smärtlindring och annan form av individuell vård bör beaktas för att upprätthålla livskvaliteten hos patienten i livets slutskede. Syfte: Att belysa hur hälsa och ohälsa beskrivs av patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys där meningsbärande enheter tagits fram och skapat ett resultat. Resultat: Informanter beskrev att de vill leva så normalt som möjligt trots situationen. De ville få möjlighet att bibehålla sin självständighet. Familjen, relationer och vården var av stor betydelse för hälsan men kunde även skapa ohälsa. Det var viktigt att upprätthålla livskvaliteten. Religion och hopp var något som enbart stärkte hälsan vid livets slutskede.   Slutsats: Kommunikation och delaktighet anses vara begrepp som bör lyftas fram vid livets slutskede. Kommunikation och delaktighet bör finnas mellan patient, familj och de som vårdar patienten. Trots ohälsa, finns en fridfullhet kring döden och tiden innan den.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses. Bemötande av behoven måste integreras i vården av hela människan. Däremot saknas resurser, tid och kunskap hos personalen för att fylla behoven som människor har. Vårdcentralen kan behöva hjälp från andra resurser i samhället som kan vara ett komplement för att skapa en holistisk vård. En utav de resurserna kan vara kyrkan som med sin profession kan bidra till vårdcentralens arbete med att bemöta människors existentiella och andliga behov. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med personliga intervjuer på två vårdcentraler där vi intervjuade sex personer med olika professioner. Valet av respondenterna grundar sig på en önska att få en större kunskap om studiens ämne. Resultatet visar att det behövs mer kunskap och flera aktörer inom vården och socialt arbete.

Sammanfattning Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie. Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig. Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av meningsfullhet. Sjuksköterskor vilka arbetar med denna typ av vård kunde känna stress vilket kunde leda till utbrändhet. Sjuksköterskor behöver stöd för att må bra och klara sitt arbete i palliativ vård. Reflektionstillfällen för sjuksköterskor stödjer deras personliga utveckling och minskar sårbarheten för och effekterna av stress på arbetsplatsen. / Summary Aim: Describe how nurses perceive their role in palliative care.
 Method: A descriptive study of nine qualitative studies and one qualitative/quantitative study. Result: Nurses consider their relationship-building role as that they understand the needs of the patient, providing holistic care and acting as patient advocates. The supporting role is to meet the patient and relatives needs to give them information and also keep their hopes alive. Nurses must maintain good communication skills, in order to have an understanding of the views and attitudes of different groups. They also need to maintain good communication with colleagues in order to communicate with them about the patient and their relatives. This is in order to reinforce the patient with hope and support. The nurses believe that their coordinative role as a link between patients and family members is important. They are also a link between themselves and their colleagues. Conclusions: The work of palliative care nurses can provide enriched experiences and a sense of purpose. In some cases, nurses feel stress, which could lead to burnout. Nurses need support to thrive and carry out their work in palliative care. Reflection opportunities for nurses support their personal development and reduce vulnerability to and impact of stress in the workplace.   Key words: Nurse, palliative care, roles, experience, sense of coherence (SOC).

Bakgrund: I Sverige har akutmottagningar i landet ungefär 2,5 miljoner patientbesök per/år. Akutmottagningar brukar vara stressfyllda miljöer med hög patientomsättning, möten är rutinmässiga och utrymmet för individuellt anpassad vård är begränsat. Patienterna blir vid ankomst bedömda och prioriterade utifrån triage, för att försäkra att patienten med de mest brådskande behoven blir omhändertagen först. Efter triagen får de flesta patienterna vänta, ibland i flera timmar. Syfte: Att belysa patientperspektivet av att vara patient på akutmottagningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie, sökningar av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, vilket resulterande i 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 5 teman identifierades: Att vara patient under triagen, att vara patient under väntetider. Den ovissa väntetiden, Kommunikation och Delaktighet, Att vara i en utsatt sits. Diskussion: Väntetiderna kan underlättas genom att personalen tittar till patienterna. Den upplevda väntetiden har betydelse för patienternas uppfattning av kvalitén på vården Slutsats: Att vara patient på akutmottagning upplevs inledningsvis, positivt, detta förändras under väntetiden, sjuksköterskorna upplevs arroganta och ointresserade. Förbättringar kan göras för att förbättra upplevelsen av att vara patient, bekvämare sängar mm, personal som tittar till patienterna. Nyckelord: Omvårdnad, patientcentrerad vård, patientupplevelse, väntetid, triage.

Palliativ vård är ur internationell synvinkel ett paraplybegrepp som betecknar en sammanfattning på vården som ges vid obotlig sjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med palliativ vård inom slutenvården. Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Studierna granskades och analyserades kritiskt och kvalitetsbedömdes med granskningsmallar som hjälpmedel. Datamaterialet som besvarade syftet resulterade i tolv artiklar med kvalitativ metod och en artikel med kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman: arbetstillfredsställelse, känslomässig börda, upplevelse av stöd och upplevelse av ett förändrat synsätt. Att vårda döende patienter förändrade sjuksköterskans synsätt på det egna livet och utveckling. Sjuksköterskan upplevde känslomässig börda i vårdandet och stress över att inte alltid kunna tillgodose patientens alla behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan har både positiva och negativa upplevelser i arbetet av att vårda patienter med palliativ vård. Det är viktigt att uppmärksamma och reflektera kring upplevelserna för att kunna utvecklas i sin yrkesprofession.