Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor. Behoven av stöd varierade från person till person under sjukdomsprocessen, men det fanns behov som var större i vissa skeden av sjukdomen. Stöd för att vara delaktig i vården kunde hjälpa de närstående att få en ökad förståelse för sjukdomen och dess symtom samt ta vårdrelaterade beslut vilket ökade deras delaktighet. Att sjuksköterskan gav stöd för att upprätthålla ett socialt nätverk kunde hjälpa de närstående att bibehålla ett socialt sammanhang. Närstående visade sig också vara i behov av stöd i existentiella frågor. Det behövs mer forskning för att undersöka behov av stöd hos närstående. Yrkesverksamma sjuksköterskor kan få kunskaper om den närståendes behov av stöd genom fortlöpande utbildning och kompetensutveckling.

Bakgrund På vård- och omsorgsboenden bor äldre människor med omfattande omvårdnadsbehov och där läkemedel är den vanligaste behandlingsformen. Få sjuksköterskor och stora grupper vårdtagare medför att sjuksköterskan måste delegera uppgifter, såsom läkemedelsadministrering, till omvårdnadspersonal. Läkemedelsdelegering regleras av lagen i syfte att garantera patientsäkerheten. Det är en ansvarsfull och komplex uppgift som utgör en av de svåraste utmaningarna som den legitimerade sjuksköterskan kan möta. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av delegering av läkemedelsadministrering till omvårdnadspersonal på vård- och omsorgsboende.MetodArton legitimerade sjuksköterskor på 11 olika vård- och omsorgsboenden intervjuades med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med ljudupptagare och transkriberades sedan ordagrant. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat De praktiska förutsättningarna utgjorde en omöjlighet för sjuksköterskan på vård- och omsorgsboende att följa lagen. Sjuksköterska och omvårdnadspersonal måste ge respektive acceptera läkemedelsdelegering för att verksamheten på vård- och omsorgsboenden skulle fungera. Detta trots att delegeringsbeslut enligt lag ska vara frivilligt. Personalbrist och ekonomiska skäl uppgavs bland annat vara anledningar till att läkemedelsdelegering användes. Samtidigt som delegering av läkemedelsadministrering möjliggjorde tid för sjuksköterskan att använda sin kompetens till andra arbetsuppgifter, såsom omvårdnadsbedömningar och kontakt med anhöriga, upplevde flera sjuksköterskor en osäkerhet i att överlämna sin arbetsuppgift. Skälet var att omvårdnadspersonal inte alltid ansågs ha den erfarenhet och kompetens som erfordrades. Vidare saknades en enhetlig rutin och en form av utbildningspaket i samband med undervisning vid delegeringsbeslut, samt tid och resurser för att kunna ge tillräckligt med handledning samt följa upp delegeringsbesluten. Slutsats Det är nödvändigt att öka kunskapen hos omvårdnadspersonalen för att höja vårdkvaliteten och förbättra patientsäkerheten. Ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen skulle kunna förbättra kommunikationen i vårdteamet och därmed minska risken för missförstånd och avvikelser. Bättre utbildningsmaterial till undervisning i samband med handledning och delegeringsbeslut krävs. Dessutom krävs mer tid för handledning och uppföljning för att säkerställa en god vård för den äldre människan.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet. De teorier som användes i studien var genussystemet och heteronormativitet. Analysverktyget som användes var meningskoncentrering som frambringade fem centrala teman: Det fanns den vägen att gå, Axla en roll, En komplex arbetssituation, Att finnas till för medarbetarna och Normen består. Resultatet visar att arbetet som kvinnlig enhetschef är komplex och innefattar många olika förväntningar. Rollen som kvinna och rollen som enhetschef kräver många gånger en balansgång och har olika förväntningar som motsäger varandra. I studiens resultat framkommer det att enhetscheferna kan vara påverkade av könsmaktsstrukturer och att det faktum att kvinnorna är i majoritet inom vård- och omsorgssektorn inte påverkar det ledarskapsideal som råder. Ledarskap har definierats utifrån en manlig norm och även de kvinnliga enhetscheferna förhåller sig till den.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade arbetspass i september 2013. Resultat: I resultatet framkom att personalen upplevde arbetsmiljön som god under de flesta av arbetspassen och upplevelsen av arbetsglädje skattades högt. När det gällde möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansåg majoriteten att kompetensen var hög. Patientsäkerheten däremot skattades lägre i förhållande till de andra frågorna. Majoriteten ansåg att de var delaktiga i SKL projektet - akut förbättring. Slutsats: De få sjuksköterskor och undersköterskor som besvarade enkäten ansåg att arbetsmiljön var god. Möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansågs generellt vara hög men patientsäkerheten var lägre i förhållande till de andra enkätfrågorna. Mer forskning krävs om faktorer i arbetsmiljön som kan öka patientsäkerheten.

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman. Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling. Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och utmynnade i fyra teman, att vara en person, att känna empowerment, att vara delaktig, att känna sårbarhet. Resultatet visar på att patienters erfarenheter av bedsiderapport leder till en känsla av att få vara en person som känner empowerment, delaktighet men även sårbarhet. Bedsiderapport överensstämmer med personcentrerad vård och ökar patienters delaktighet. Ytterligare forskning behövs angående hur bedsiderapport kan implementeras på bästa sätt i den kliniska verksamheten för att ersätta den traditionella överrapporteringen i svensk sjukvård.

Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna. Metod En kvalitativ kartläggning av omvårdnadsdata i fyra nationella kvalitetsregister med Hendersons fjorton omvårdnadsfaktorer inom allmän omvårdnad som utgångspunkt. Resultat Omvårdnadsdata fanns representerade i tre kvalitetsregister med olika omfattningsgrad. Av Hendersons 14 omvårdnadsfaktorer fanns 11 representerade i kvalitetsregistren, men med olika fördelning mellan de olika kvalitetsregistren. Det mest representerade omvårdnadsdata var ADL (aktivt dagligt liv), ett begrepp som fanns representerat i flera av Hendersons omvårdnadsfaktorer. Slutsats Avsaknad eller låg representation av omvårdnadsdata i kvalitetsregister försvårar för omvårdnadsforskningen och att använda kvalitetsregisterdata i förbättringsarbetet inom omvårdnaden.

Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård. Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på.

Abstrakt Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. En innehållsanalys gjordes av sjutton relevanta artiklar och dessa inkluderades i resultatet. Resultat: Det som familjerna ansåg som viktigt var kunskap angående sitt barns sjukdom, en rak, ärlig och samstämmig kommunikation samt en god relation med personalen som stöd. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stödja dessa familjer måste en god relation uppnås så att kommunikationen underlättas. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnad ska ske utifrån familjens behov.

Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ”känslomässig börda”, ”känsla av otillräcklighet”, ”kommunikationssvårigheter”, ”arbetstillfredsställelse”, ”reflektion över det egna livet” samt ”behov av stöd”. Sjuksköterskorna upplevde känslor som sorg, frustration och otillräcklighet i sitt arbete, samt även svårigheter att prata om döden. Samarbetet med läkarna ansågs också vara påfrestande. Trots detta gav arbetet sjuksköterskorna en sorts bekräftelse och det fick dem att reflektera över sina egna liv. Stöd och utbildning upplevdes behövas i större utsträckning än vad som erbjuds. Diskussion: Med lagom höga krav, ett gott inflytande och ett bra samarbete på arbetsplatsen skulle sjuksköterskan lättare kunna bibehålla en god hälsa och på så vis även bidra med en för patienten, optimal vård. Slutsats: Det är viktigt att vara medveten om sjuksköterskornas känslor och behov inom den palliativa vården. Vidare forskning inom detta område skulle vara av betydelse för att sjuksköterskorna ska få rätt stöd och utbildning.