Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan leda till kvarstående fysiska, kognitiva och psykologiska symtom. Olika åtgärder, som uppföljning på vårdavdelningar, mobila IVA-grupper och intensivvårds-samvårdssjuksköterskor har satts in världen över för att överbrygga skillnaderna i vårdnivåerna mellan IVA och vårdavdelningar. Tidigare forskning visade att otillräcklig kommunikation och samverkan mellan IVA och vårdavdelningar i samband med vårdöverföringar från IVA till vårdavdelningar, föranledde brister i vårdkontinuiteten och patientsäkerheten, vilket åligger intensivvårdssjuksköterskors ansvar. Syfte: Att beskriva olika åtgärder som intensivvårdssjuksköterskor kan vidta på vårdavdelningar för att öka patientsäkerhet och vårdkontinuitet i samband med vårdöverföringar mellan intensivvård och vårdavdelningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 18 kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Artiklarna som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning. Därefter analyserades resultatet och de kvantitativa artiklarnas resultat sammanställdes narrativt. Resultatet presenterades integrerat. Resultat: Resultatet visade att det fanns behov för mer avancerad kompetens och omvårdnad på vårdavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor kunde både utföra dessa avancerade åtgärder på vårdavdelningarna, samt stötta och undervisa vårdavdelningens sjuksköterskor i detta, vilket gjorde dem mer trygga i situationer som uppstod med deras patienter. Åtgärderna verkade reducera antalet återinläggningar på IVA och sjukhusmortaliteten, samt verkade ha en positiv påverkan på patienters och närståendes upplevelser. Diskussion: Åtgärder intensivvårdssjuksköterskor utförde på vårdavdelningen kunde ha betydelse för patientsäkerheten, då många patientsäkerhetsrisker förknippade med vårdöverföringar skulle kunna förhindras med intensivvårdssjuksköterskors närvaro och kompetens på vårdavdelningen. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor verkade ha en värdefull roll när det kom till att säkra vårdkontinuiteten och förbättra patientsäkerheten på vårdavdelningen, för patienter som tidigare vårdats på IVA eller akut försämrats på vårdavdelningen. / <p>2023-05-29</p>

I Sverige är det ovanligt med barnmorskeledda kontinuitetsmodeller inom mödra- och förlossningsvård. Studier har visat att ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige skulle vilja ha kontinuitet med samma barnmorska genom hela graviditeten eller en för dem känd barnmorska med under förlossningen. Kontinuitetsmodeller har använts i olika delar av världen och det har visat sig vara fördelaktigt för den gravida kvinnan med bland annat färre komplikationer under förlossningen och har fler medicinska fördelar. Vårdkontinuitetsmodellen främjar även relationen mellan barnmorskan och kvinnan vilket ökar möjligheten för kvinnan att berätta om symtom och oro för sin barnmorska.  Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelse av barnmorskeledd kontinuitet under graviditet, förlossning- och eftervård. En litteraturöversikt genomfördes utifrån studiens syfte. Litteraturöversikten inkluderade kvalitativa samt kvantitativa forskningsartiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med integrerad analysmetod och tre teman med tillhörande subteman identifierades.  Teman var: Relationen till barnmorskan, Kontinuitetens påverkan på vården under graviditet och postpartum och Faktorer som påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var positiva till barnmorskeledd kontinuitetsvård. Relationen som kvinnan och barnmorskan skapade bidrog till en trygghet hos kvinnan med ökad självtillit. Vårdmodellen gav kvinnan tid för att beskriva sina önskemål inför förlossningen. Tydlig information och kunskap var en betydande faktor för kvinnorna, då de erhöll en större förståelse om graviditet och förlossning. Detta gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen. Att ha sin barnmorska närvarande gav kvinnor ett ökat självförtroende att ta sig igenom förlossningsprocessen, eftersom barnmorskan kände till kvinnans önskemål redan innan. Slutsatsen är att kvinnorna upplevde kontinuitetsvården som tillgänglig, stöttande och säker. Barnmorskeledd kontinuitetsvård under graviditet, förlossning och eftervård kan bidra till en nära relation till barnmorskan, öka tillgängligheten till barnmorskan under graviditet och eftervård och förbättra förlossningsupplevelsen. / In Sweden midwife-led continuity models of care during pregnancy, childbirth and postpartum care is unusual. Studies have shown that about half of the pregnant women in Sweden would like to have continuity with the same midwife throughout pregnancy and childbirth. Continuity models of midwifery care have been tested and implemented in different parts of the world and has proven to be beneficial for the pregnant woman as there are fewer complications during childbirth and has more medical benefits. The continuity model promotes the relationship between the midwife and the woman, which enhance the possibility for the woman to talk about symptoms and worries with her midwife.  The purpose of the literature review was to highlight women´s experience of midwife-led continuity during pregnancy, childbirth- and postpartum care.  A literature review was conducted based on the purpose of the study. The literature review included qualitative and quantitative research articles. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed. A total of 17 scientific articles were included. The data material was analyzed with an integrated analysis method. Following a compilation of the included articles, three themes were identified with associated subthemes.    The themes were: The relationship with a midwife, The impact of continuity of care during pregnancy and postpartum and Factors affecting woman’s childbirth experience. The results showed that a majority of all women were positive towards midwife-led continuity of care. The midwife-woman relationship brought a sense of security for the woman with increased self-confidence. With the continuity model of care the woman had more time to describe her wishes facing the birth. Clear information and knowledge were a significant factor for the women, as they gained a greater understanding of pregnancy and childbirth. This meant that they were well prepared for the birth. Having a known midwife present gave women an increased self-confidence to go through the process of childbirth because the midwife already knew the woman´s wishes. The woman felt that the continuous midwife-led care was accessible, supportive and safe.   Midwife-led continuity of care during pregnancy, childbirth and postpartum care can contribute to a close relationship with the midwife, increase the accessibility of the midwife during pregnancy and postpartum care and improve the childbirth experience.

The ageing population of Sweden is expected to increase throughout the future decades. Changing life-style trends and smaller families in the modern society has decreased the population’s access to informal care. This is expected to entail an increase in the services provided by specialized home care. This thesis studies the work performed by nurses within the department of specialized home care (ASIH) in Stockholm County. The nurses represent the majority of all professions active at ASIH in Stockholm County, which puts their work in particular interest for this thesis. The thesis focuses on the ways the nurses’ work procedures may influence continuity of care and patient safety. Continuity of care is an essential component in qualitative care and is characterized by well-executed coordination and minimization of broken patient appointments. A high level of continuity of care consequently entails a high level of patient safety. Descriptions of continuity of care at ASIH in Stockholm County can therefore provide indications on current care quality and areas of improvement. The thesis consists of two parts – a literature review containing international research on continuity within home care and an empirical study containing a retrospective analysis based on the Functional Resonance Analysis Method (FRAM). The empirical study creates an overview of work tasks related to nursing performed at three units of ASIH in Stockholm County. The interdependencies between work tasks are identified and important chain reactions are analyzed. The findings from this thesis indicate that extended training programs for nurses in the initial phase of employment is likely to decrease the number of disruptions in the nurses’ work. Furthermore, well-developed routines could facilitate work task procedures which would decrease the number of delays and disruptions in the nurses’ work. It was found that these findings together with information continuity between all parties involved represent significant factors for attaining continuity of care and patient safety at ASIH in Stockholm County. / Den äldre befolkningen i Sverige förväntas öka under de kommande årtiondena. Det moderna samhället har dessutom medfört förändrade livsstilar och allt mindre familjekonstellationer, vilket har resulterat i en minskad tillgång till anhörigvård. Detta förväntas medföra en ökad efterfrågan av tjänster som tillhandahålls av specialiserad hemsjukvård. Den specialiserade hemsjukvården ansvaras av Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) i Stockholms län. Sjuksköterskor utgör den största andelen anställda av de yrken som är verksamma vid ASIH. Denna rapport undersöker sjuksköterskornas arbetsflöden vid tre ASIH-enheter i Stockholms län. Rapporten fokuserar på att undersöka på vilka sätt sjuksköterskornas arbetsprocesser kan påverka vårdens kontinuitet och patientsäkerhet. Vårdkontinuitet är ett centralt begrepp i kvalitativ hemsjukvård och kännetecknas av välkoordinerad vård och lågt antal otillfredsställande patientbesök. God vårdkontinuitet förväntas medföra hög patientsäkerhet. Återgivningar av den nuvarande vårdkontinuiteten på ASIH i Stockholms län tros därför kunna skapa en uppfattning om den nuvarande vårdkvaliteten samt eventuella förbättringsområden. Denna rapport utgörs av två delar – en litteraturstudie som innehåller internationell forskning om vårdkontinuitet i hemsjukvård samt en empirisk studie som innehåller en retrospektiv analys baserad på Functional Resonance Analysis Method (FRAM). Den empiriska studien skapar en översikt över sjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgifter vid de tre undersökta ASIH-enheterna belägna i Stockholms län. Arbetsuppgifternas korrelationer samt ömsesidiga påverkan kartläggs och signifikanta kedjereaktioner analyseras. Resultaten i denna rapport påvisar att utökad undervisning för sjuksköterskor i anställningens inledande skede kan troligen minska antalet störningar i sjuksköterskornas dagliga arbete. Dessutom påvisar resultaten att fler tydliga rutiner skulle kunna underlätta sjuksköterskornas arbetsprocesser, vilket skulle kunna minska antal förseningar och störningar i deras dagliga arbete ytterligare. Dessa fynd i kombination med välfungerande kommunikationer mellan alla berörda parter utgör de huvudsakliga åtgärderna för att erhålla vårdkontinuitet och patientsäkerhet hos ASIH i Stockholms län.