Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses 15 – 20 % av alla barn med kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB. Resultaten visade att de som genomgått kejsarsnitt är i stort sett nöjda eller mycket nöjda med upplevelsen som helhet, samt med upplevelsen av bemötande och information från personalen. Ett fåtal personer svarade att de varken är nöjda eller missnöjda på några av frågorna. Det finns inga skillnader i upplevelse mellan föräldrarna eller mellan de som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Detta tyder på att det inte behöver spela så stor roll för förlossningsupplevelsen av vilken förlossningsmetod som används. Det viktiga verkar vara kvaliteten på bemötandet och den information som ges. Några kommentarer rörande bemötandet framkom när föräldrarna fick utrycka sig fritt i den öppna frågan.

Vattenförlossningar har förekommit länge globalt sett. Ur ett historiskt perspektiv är det en metod som beskrivs redan i början av 1800-talet i Frankrike, där den första dokumenterade vattenförlossningen skedde. Vattenförlossningar har de senaste åren fått ett uppsving i Sverige, men det saknas fortfarande nationella riktlinjer kring hur barnmorskor ska arbeta med dessa. Barnmorskor har generellt sett en positiv inställning till vattenförlossning och få nackdelar för metoden har kunnat påvisas. Trots detta är det en metod som varken erbjuds eller används i någon större utsträckning av födande kvinnor i Sverige.  Syftet med denna studie var att belysa kvinnors förlossningsupplevelse vid en vattenförlossning.  Metoden som användes var en litteraturöversikt, både kvalitativ och kvantitativ data inkluderades i denna studie. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 14 studier som inkluderades i denna studie. En studie framkom via manuell sökning, vilket gav totalt 15 studier. Studierna analyserades med inspiration av en integrerad analys. Resultatet utmynnade i två huvudkategorier för hur kvinnor som har genomgått en vattenförlossning upplevde den. Kategorierna var “Upplevelser av vattenförlossningen” och “Upplevelser av miljön”.  Kvinnor som genomgått en vattenförlossning har generellt sett en positiv förlossningsupplevelse. De upplever att vattnet har en betydelse för att de ska känna sig smärtlindrande och få ökad kontroll. Miljön som badkaret eller poolen skapar påverkar kvinnornas upplevelse av sin förlossning. Kvinnorna upplevde sällan något negativt med vattenförlossningen men kunde uppleva oro kring barnets välmående efteråt samt att de upplevde ett negativt synsätt från omgivningen vid planeringen inför sin vattenförlossning.  Slutsatsen av denna studie är att majoriteten av kvinnor anser att vattenförlossningar utgör en positiv upplevelse samt att det finns få negativa aspekter. Därför bör det erbjudas på förlossningar runt om i landet för att främja ett mer naturligt födande.

I Sverige är det ovanligt med barnmorskeledda kontinuitetsmodeller inom mödra- och förlossningsvård. Studier har visat att ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige skulle vilja ha kontinuitet med samma barnmorska genom hela graviditeten eller en för dem känd barnmorska med under förlossningen. Kontinuitetsmodeller har använts i olika delar av världen och det har visat sig vara fördelaktigt för den gravida kvinnan med bland annat färre komplikationer under förlossningen och har fler medicinska fördelar. Vårdkontinuitetsmodellen främjar även relationen mellan barnmorskan och kvinnan vilket ökar möjligheten för kvinnan att berätta om symtom och oro för sin barnmorska.  Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelse av barnmorskeledd kontinuitet under graviditet, förlossning- och eftervård. En litteraturöversikt genomfördes utifrån studiens syfte. Litteraturöversikten inkluderade kvalitativa samt kvantitativa forskningsartiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med integrerad analysmetod och tre teman med tillhörande subteman identifierades.  Teman var: Relationen till barnmorskan, Kontinuitetens påverkan på vården under graviditet och postpartum och Faktorer som påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var positiva till barnmorskeledd kontinuitetsvård. Relationen som kvinnan och barnmorskan skapade bidrog till en trygghet hos kvinnan med ökad självtillit. Vårdmodellen gav kvinnan tid för att beskriva sina önskemål inför förlossningen. Tydlig information och kunskap var en betydande faktor för kvinnorna, då de erhöll en större förståelse om graviditet och förlossning. Detta gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen. Att ha sin barnmorska närvarande gav kvinnor ett ökat självförtroende att ta sig igenom förlossningsprocessen, eftersom barnmorskan kände till kvinnans önskemål redan innan. Slutsatsen är att kvinnorna upplevde kontinuitetsvården som tillgänglig, stöttande och säker. Barnmorskeledd kontinuitetsvård under graviditet, förlossning och eftervård kan bidra till en nära relation till barnmorskan, öka tillgängligheten till barnmorskan under graviditet och eftervård och förbättra förlossningsupplevelsen. / In Sweden midwife-led continuity models of care during pregnancy, childbirth and postpartum care is unusual. Studies have shown that about half of the pregnant women in Sweden would like to have continuity with the same midwife throughout pregnancy and childbirth. Continuity models of midwifery care have been tested and implemented in different parts of the world and has proven to be beneficial for the pregnant woman as there are fewer complications during childbirth and has more medical benefits. The continuity model promotes the relationship between the midwife and the woman, which enhance the possibility for the woman to talk about symptoms and worries with her midwife.  The purpose of the literature review was to highlight women´s experience of midwife-led continuity during pregnancy, childbirth- and postpartum care.  A literature review was conducted based on the purpose of the study. The literature review included qualitative and quantitative research articles. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed. A total of 17 scientific articles were included. The data material was analyzed with an integrated analysis method. Following a compilation of the included articles, three themes were identified with associated subthemes.    The themes were: The relationship with a midwife, The impact of continuity of care during pregnancy and postpartum and Factors affecting woman’s childbirth experience. The results showed that a majority of all women were positive towards midwife-led continuity of care. The midwife-woman relationship brought a sense of security for the woman with increased self-confidence. With the continuity model of care the woman had more time to describe her wishes facing the birth. Clear information and knowledge were a significant factor for the women, as they gained a greater understanding of pregnancy and childbirth. This meant that they were well prepared for the birth. Having a known midwife present gave women an increased self-confidence to go through the process of childbirth because the midwife already knew the woman´s wishes. The woman felt that the continuous midwife-led care was accessible, supportive and safe.   Midwife-led continuity of care during pregnancy, childbirth and postpartum care can contribute to a close relationship with the midwife, increase the accessibility of the midwife during pregnancy and postpartum care and improve the childbirth experience.

Bakgrund: Bevarad 'privacy’ under förlossningen kan underlätta den fysiologiska födselns process och minska känslor av stress och otrygghet. Detta ger ökade förutsättningar att hantera smärta och minska lidande och leder även till minskat behov av interventioner. Rätten till ‘privacy’ i samband med födslar betonas i globala standarder för födslovården men upplevelser av ‘privacy’ vid födslar är lite studerat. Syfte: Att identifiera och syntetisera kvalitativ forskning om kvinnors och barnmorskors upplevelser av ‘privacy’ i samband med vaginala födslar. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Resultatet baserades på 20 vetenskapliga artiklar framsökta i PubMed, Cinahl och Web of Science, granskade med JBIQARI. Resultat: Huvudtemat ‘Privacy’ som tillgången till resurser innefattar upplevelser av den fysiska miljön, mänskliga och personliga resurser samt av hur kultur och religion påverkar. Bevarandet av ‘privacy’ har en relationell komponent som påverkas av kvinnans och barnmorskans personliga resurser. Huvudtemat ‘Privacy’ som kontroll över tillgången till ens jag beskriver upplevelser av att ha eller förlora kontrollen samt av antalet personer i födslorummet. ‘Privacy’ innebär mer än den fysiska miljön, som känslan av att rummet är den födandes plats, vara huvudpersonen, känna trygghet och ha kontroll över vad som sker. Slutsats: Metasyntesen belyser att bevarad ‘privacy’ är betydelsefullt för välmående vid födslar. Globalt är bevarandet av ‘privacy’ otillräckligt. Miljön som kvinnorna önskar för bevarad ‘privacy’ har stora likheter den som krävs för att främja födselns fysiologi. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesen bidrar med konkreta åtgärder för att bevara kvinnans 'privacy' och kan vara till stöd i den enskilda barnmorskans arbete med att främja födselns fysiologi samt till barnmorskor och beslutsfattare vid utformning av arbetsrutiner och förlossningsenheter. / Background: Preserved privacy during childbirth may facilitate the process of physiological birth and reduce feelings of stress and insecurity. This gives better preconditions to handle pain and reduce suffering, it also leads to a reduced need for medical interventions. The right to privacy in birth is emphasized in global standards for maternity care but experiences of privacy in childbirth is sparingly researched. Aim: To identify and synthesize qualitative research about women's and midwives' experiences of privacy in vaginal childbirth. Method: A qualitative meta-synthesis with meta-ethnographic analysis. The result was based on 20 scientific articles searched in PubMed, Cinahl and Web of Science reviewed with JBIQARI. Results: The main theme Privacy as the access to resources includes experiences of the physical environment, of human and personal resources and of the impact of religion and culture. The preservation of 'privacy' has a relational component which is influenced by the personal resources of the woman and the midwife. The main theme privacy as control of access to the self describes experiences of having or losing control and about the amount of people in the birth room. Privacy includes more than the physical environment, such as the feeling that the room is the birthing womans place, being the protagonist, feeling safe and having control of what is happening. Conclusion: The meta-synthesis highlights that preserved 'privacy' is important for well-being during births. Globally, the preservation of privacy is insufficient. The environment that the women desire for preserved 'privacy' has great similarities to the one required to promote the physiology of birth. Clinical applicability: The meta-sythesis contributes with concrete measures to preserve the woman's 'privacy' and can therefore support the individual midwife's work in promoting the physiology of birth as well as to midwives and decision-makers when designing work routines and delivery units.

Bakgrund: Det finns samband mellan den gravida kvinnans förväntningar inför förlossning och förlossningsupplevelsen. Trots tidigare förlossningserfarenhet tycks omföderskor förvånansvärt nog inte ha mer realistiska förväntningar inför förlossning än vad förstföderskor har. Syfte: Att synliggöra tvåföderskors förväntningar inför kommande förlossning. Metod: En kvalitativ metod med hermeneutisk textanalys inspirerad av Gadamer användes. Nio tvåföderskor i åldrarna 26-33 år intervjuades med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: De analyserade intervjutexterna mynnade ut i fyra huvudteman: Blandade känslor – förväntningar formas av första förlossningsupplevelsen, Partnern – en stöttepelare för vissa, Barnmorskan som vägledare genom förlossningen och ”Go with the flow” – förväntningar på kontroll under förlossning. I resultatet framgår att det finns en uppfattning hos kvinnorna om att den första förlossningsupplevelsen har stor inverkan på förväntningarna inför kommande förlossning, på gott och ont. Det finns en rädsla hos kvinnorna att det förväntas av dem att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”, vilket leder till oro. Konklusion: Tvåföderskorna har överlag positiva förväntningar inför sin kommande förlossning. Trots positiva förväntningar ges uttryck för en oro om att barnmorskan förväntar sig att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”. Tvåföderskor är således i behov av barnmorskans individuella och professionella stöd. / Background: There is a connection between the pregnant woman's expectations of childbirth and the actual childbirth experience. Aim: To illustrate multiparous women’s expectations of their forthcoming childbirth. Method: This study used a qualitative method with hermeneutic text analysis inspired by Gadamer. Nine multiparous women aged 26-33 years were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: Analysis of the interviews revealed four main themes: Mixed emotions – expectations are formed by the first childbirth experience, The partner – for some, an important source of support, The midwife as a guide through childbirth and “Go with the flow” - expectations of control during childbirth. Results showed that the women held the opinion that the first childbirth experience has a major impact on their expectations for future childbirth, both good and bad. There was a concern amongst the women that because of their previous childbirth experience, they would be expected to "know what to do". Conclusion: Women generally have positive expectations of childbirth. Given the concern of these multiparous women that they may be considered as experienced in childbirth, it is clear that the midwife should be prepared to offer professional support to multiparous women based on their individual needs.

Bakgrund: Barnhälsovården finns till för att främja alla barns hälsa, allsidiga utveckling och välbefinnande. Sjuksköterskans uppdrag inom barnhälsovården är att tidigt grundlägga god kontakt med båda föräldrarna till det nyfödda barnet samt främja båda föräldrarnas delaktighet i omvårdnaden av barnet. Som stöd för främjande av en jämställd vård infördes år 2018 ett enskilt samtal även med den ickefödande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever det enskilda samtalet med den icke-födande föräldern. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med stöd av semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier framkom i analysen. Följande kategorier presenteras: (i) Bättre kontakt med den icke-födande föräldern, (ii) Stort intresse för samtalet, (iii) Att kunna stärka föräldern i sin nya roll, och (iv) Att bekräfta betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga. Konklusion: Införandet av det enskilda samtalet för den icke-födande föräldern har gjort att BVCsköterskan får möjlighet att grundlägga en bättre relation till den icke-födande föräldern och på så sätt utforma ett stöd som innebär en jämställd vård till hela familjen. / Background: The Child Health Care’s (CHC) aim is to enable all children's right to health, versatile development and wellbeing. It is important that the CHC-nurse early in the care of the newborn child develops a good relationship with both parents to create better possibilities for good health for the entire family. As a support for the CHC-nurses to be able to present an equal care for both parents a one on one conversation with the father/non-birth parent is offered when the newborn is about 3- 5 months old. Aim: The aim was to study the CHC-nurse’s experiences of the one on one conversation with the non-birth parent. Method: The study was conducted with a qualitative descriptive method including semi-structured interviews and qualitative content analysis. Result: The result is presented in the following categories: Better contact with the non-birth parent, Great interest for the conversation, To be able to support the parent in their new situation, To confirm the relevance of both parents being equally important. Conclusion: The introduction of the one on one conversation with the non-birth parent has increased the possibilities for the CHCnurse to found a better relationship with the non-birth parent. This increases the chances to offer equal care for the entire family.

Det enskilda föräldrasamtalet på BVC för pappan eller den icke födande föräldern äger rum när barnet är mellan 3-5 månaders ålder, detta för att kunna stödja och bekräfta föräldern i sin roll. Trots detta är det inte alla som väljer att komma på samtalet. Syftet: Studiens syfte var att belysa BVCsköterskors erfarenheter av förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med pappan eller den icke födande föräldern. Metod:Kvalitativ intervjustudie med 10 BVC-sköterskor. Analysen utgick från “The Classic Analysis Strategi” av Kreuger och Casey och användes med induktiv ansats. Resultat: Det identifierades en huvudkategori: Förutsättningar för ett enskilt föräldrasamtal med fyra underkategorier: BVC-sköterskans utbildning, BVC-sköterskans informerande roll, Jämställt föräldraskap samt Bekräftelse och inkluderande. Konklusion: I studien framkom att förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med den icke födande föräldern behövdes utbildning, kunskap om professionens roll, jämställdhet i föräldraskapet och att föräldern prioriterar samtalet. Genom att informera föräldrarna om det enskilda samtalets innebörd och hur anknytningen till barnet spelar roll i barnets utvecklingkan bättre hälsa uppnås. / The individual parenting interview at the child health center for the father or the non-carrying parent takes place when the child is between 3-5 months of age, to be able to support and confirm the parent in his or her role. Despite this, not everyone shows up for the appointment. Aim: The purpose of the study was to highlight child health nurse’s experiences of conditions for a individual parenting conversation to take place with the father or the nonbirth parent. Method: Qualitative interview study with 10 Child health nurses. The analysis was based on "The Classic Analysis Strategy" by Kreuger and Casey, with an inductive approach. Results: One main category was identified: Conditions for a favorable individual parenting conversation with four subcategories: Child health nurse’s education, Child health nurse’s informative role, Equal parenting and affirmation and inclusiveness. Conclusion: The study revealed that the prerequisites for an individual parenting conversation to take place with the non-birthing parent were education, knowledge of the profession, gender equality in parenting and that the parent prioritizes the conversation. By informing the parents about the meaning of the individual conversation and how the attachment to the child plays a role in the child's development, better health can be achieved.

Most labour rooms in Sweden pretty much all look the same. They have a white plastic floor and a light colored wall. The room has one bed, and next to the bed you find machines that will help you if anything goes wrong. These rooms are made to give birth in - but somehow they’re not made for that at all. This project is based on research showing that home births can lower the risk of several medical interventions, infections and helps to get a better birthing experience overall (in low risk pregnancies). In Sweden only about 0,1% give birth at home, which is something that might change with time - but not everyone has the possibility, or feel safe enough, to give birth in their own home - or even want to. In Swedish history there was a transition from giving birth at home to giving birth at the hospital - and during this transition there also existed delivery homes. These were places that gave the opportunity to give birth in a home like setting - but with a more evolved medical security than in the home. These homes were later found not as cheap to run as the cost effective hospitals - and were all eventually shut down. Until now. The project uses biophilic design and rounded shapes to connect to the shapes of nature, while at the same time combining it with the rural Swedish home. The project becomes a space to give birth in - but also share experiences, meeting family on your terms, celebrate the life created and mourn when life gets taken away too soon. The birth of a child is one of the biggest things that can happen in a persons life. And we should give birth, not only with medical support - but with spatial support as well.