Vaka är ett omvårdnadsvetenskapligt begrepp och beskrivs ha en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, likaså har vaka en central del i rollen som närstående till en svårt sjuk anhörig. Vaka behöver synliggöras inom omvårdnad då det råder oklarheter kring begreppets djupa innebörd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vad vaka är för närstående inom omvårdnad. Studien designades som en allmän litteraturstudie, där resultatet baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I litteraturstudien har hermeneutiskt inspirerade frågeställningar använts, vilka skapar utgångspunkter för att på ett djupare plan förstå mänskligt handlande. Frågeställningarna bidrog till en kategorisering av resultaten ur de vetenskapliga artiklarna, där följande kategorier identifierades: Känslor, som utformat en huvudkategori som vidare mynnade ut i tre subkategorier. Subkategorierna benämns: Beskydd, Engagemang och Livsstilsanpassningar. Beskydd och Engagemang framkom som ett sätt för närstående att vidmakthålla vakan, Livsstilsanpassningar beskrevs oundvikligt uppstå som ett resultat av den eviga vakan. Ytterligare behov finns av kompletterande forskning kring det djupt känslomässiga engagemang som präglar en närståendes vaka. Genom att lyfta fram begreppet vaka och söka förståelse för vad vaka är för närstående kan förutsättningar och omvårdnadsåtgärder för närståendes vaka skapas. / Vigilance is a term in nursing science that plays a central part in nursing profession, but is equally as central for the affected family. Vigilance needs to be made visible as there occurs vagueness about the deep meaning of the term. The aim of this literature study was to highlight what family vigilance means in nursing tradition. The study was designed as a general literature study, where nine scientific articles with qualitative assumptions form the basis for the outcome. Hermeneutically inspired questions have been used, to generate a deep understanding about human actions. The questions contributed to a categorization of the results from the included articles, and emerged as: Feelings, which formed a main category that further formed three subcategories. The subcategories were entitled as: Protection, Commitment and Lifestyle adjustments. Protection and Commitment emerged as a way for the family to maintain their vigilance. Lifestyle adjustments arose as an inevitable result of the eternal vigilance. A further need regarding complementary research exist, concerning the deep and emotional meaning of family vigilance. By highlighting vigilance and seek understanding about the meaning of the phenomenon for the family, nursing diagnoses can be created.

Denna studie riktar in sig på den begränsade grupp vårdpersonal som inom svensk sjukvård arbetar med tillsyn över patienter som en del av vård i livets slutskede, så kallade vak. Ämnet för denna uppsats handlar om vakande över patienter som befinner sig i livets slutskede, även benämnt som palliativa patienter. Med anledning av den utmaning som ett arbete nära döden kan innebära, har tidigare forskning betonat vikten av att vårdpersonal får adekvat förberedelse och utbildning om död och döende. För de vakande i denna studie, har yrkesrollen inte inbegripit något krav på sjukvårdsutbildning. Syftet med studien är att undersöka de vakandes upplevelser och erfarenheter i sitt arbete med att vaka över döende patienter, samt belysa hur de vakandes arbete aktualiserar olika förhållningssätt, tankar och känslor kring patienters döendeprocess. Materialet har samlats in genom fem intervjuer med personer anställda som vak. Det insamlade materialet har analyserats med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats och användningen av Interpretative Phenomenological Approach. De teoretiska utgångspunkter som använts för tolkning av resultatet är Berger och Luckmanns institutionaliseringsteori, en del av Goffmans teori om intrycksstyrning samt Merleau-Pontys fenomenologi om kroppen. Resultatet har visat att vakandet som praktik kan förstås som ett deltagande i den palliativa patientens döendeprocess. De intervjuade ger uttryck för att vakandet kan innebära att “hålla koll” på patienten på särskilda vis, samtidigt som det är av vikt att visa både tillgänglighet och medmänsklighet i relation till den döende. Dessutom har resultatet framhållit att bristen på förberedelser och frånvaron av medicinsk utbildning får betydelse för den vakandes upplevelse av ansvar inom ramen för den yrkesmässiga positionen. Slutligen har resultatet visat på att den vakandes arbete kan förstås som en navigering i skärningspunkten mellan den institutionaliserade arbetsrollens handlingsutrymme och det existentiella mötet med döden genom patienten.