Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära – lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig. Åsikterna om elevernas inflytande över undervisningen stämde däremot överens. Lärarna ansåg att eleverna var för unga för att kunna ta hela ansvaret för sitt lärande och eleverna hade därför inte något större inflytande. Dessa områden behandlas även i diskussionsdelen. Slutsatser som kunde dras under arbetet med studien var att eleverna efterlyste mer kinestetiska inslag i undervisningen och att lärarna behövde blir mer medvetna om elevernas olika lärstilar.

År 2009 antog IMO en ny resolution som innebär att ett nytt instrument gradvis kommer införas som obligatorisk standardutrustning på fartygsbryggan. Detta system förkortas BNWAS vilket står för Bridge Navigational Watch Alarm System och är kortfattat ett dödmansalarm som syftar till att varna vid otillräcklig aktivitet på bryggan. Detta system har funnits en tid men blir nu obligatoriskt ombord. Detta påverkar arbetssituationen och arbetsmiljön för vakthavande styrmän. Denna studie syftar till att undersöka vad styrmän som arbetar med systemet har för uppfattning och åsikter om systemet. Hur upplever de att det påverkar deras arbete under vakten? Tror de att systemet kommer att hjälpa till att höja säkerheten till sjöss? För att besvara dessa frågor har en intervjustudie genomförts med sex vakthavande styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Detta har lett till ett varierat resultat där det bland annat visat sig att styrmännen som intervjuats är generellt positiva till systemet men med vissa reservationer. Några fördelar de ser är att BNWAS är ett effektivt sätt att påkalla hjälp ifall vakthavande styrman blir utslagen av medicinska skäl, sömnbrist eller liknande. Systemet minskar risken för att bryggan lämnas obemannad men inger ingen trygghet hos styrmännen angående mötande fartyg. En del styrmän har en farhåga om att BNWAS kommer användas som en lösning på trötthet och därmed leda till att styrmän pressas hårdare. Något som också kommit fram är att styrmän anser att ett system som är utformat enbart enligt IMOs grundkrav kan vara störande, distraherande och irriterande. Men det finns tillägg till systemen som innebär betydligt mindre inverkan i styrmännens arbete. / In 2009, IMO adopted a new resolution to gradually introduce a new instrument as mandatory standard equipment on the bridge. This system is called BNWAS (Bridge Navigational Watch Alarm System) and is a dead man’s watch designed to warn if insufficient activity is detected on the bridge. This system has been in use for some time but will now be mandatory on board. This affects working conditions for duty officers. This study aims to investigate the officer’s opinions about the system and what they think of working with BNWAS. Do they think that the system will affect their work during the watch? And if, in what way? Do they think that the system will help to improve safety at sea? To answer these questions six interviews were conducted with six active duty officers. This has led to diverse results were in general the officers interviewed were positive to the system but with certain reservations. Some advantages they see are that BNWAS is an effective way to draw attention to the need for help if the OOW is out of action due to medical reasons, lack of sleep or similar circumstances. The system reduces the risk of the bridge being left unattended but provides no sense of security for officers regarding oncoming traffic as there is still no guarantee that the bridge on these vessels is attended. Some officers have a fear that BNWAS will be used as a solution to fatigue and thus lead to the officers being pushed harder. Something else that was revealed during this study is that when the system is installed according to IMO's minimum requirements the officers find it disturbing, distracting and irritating. But it is possible to have additional equipment installed to the system to minimize the distraction.

<p>Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära – lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig. Åsikterna om elevernas inflytande över undervisningen stämde däremot överens. Lärarna ansåg att eleverna var för unga för att kunna ta hela ansvaret för sitt lärande och eleverna hade därför inte något större inflytande. Dessa områden behandlas även i diskussionsdelen. Slutsatser som kunde dras under arbetet med studien var att eleverna efterlyste mer kinestetiska inslag i undervisningen och att lärarna behövde blir mer medvetna om elevernas olika lärstilar.</p>

Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn &amp; Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel. Undersökningen har visat att anpassningsbara läromedel gynnar användbarheten samt att studier som anpassas till individuell lärstil ger bättre resultat. Den visar också att beteende och lärstil förändras med åldern. E-läromedel kan individanpassas genom att innehålla flera olika vägar till lärandemålen och tillåta användarna att välja och strukturera sin egen lärmiljö utifrån dem. Läromedelsutvecklare behöver ta hänsyn till både teknisk användbarhet (hantera plattformen) och pedagogisk användbarhet (lära sig innehållet). Genom att införliva metoder som passar för såväl visuell, auditiv, kinestetisk och taktil sinnespreferens som för analytisk respektive holistisk informations­bearbetning kan läromedel ge ett mer heltäckande stöd för användar­gruppens inlärning. Samtidigt behövs balans och restriktion för att inte överbelasta användarna med inställningsmöjligheter. Gränssnittet bör vara intuitivt och konsekvent, för att inte ta fokus från innehållet, materialet bör delas upp, för att minska den kognitiva belastningen och användarna behöver känna kontroll över lärmiljön, för att stärka motivationen. Läromedelsförlagen har redan idag goda erfarenheter av att satsa på mångsidighet och lärstilsmodeller kan bidra med struktur och balans för att se till att ingen aspekt missas. / When developing electronic learning applications, usability is an important factor. What is useful depends on the user's needs and abilities. Learning applications often have a heterogeneous target group. The aim of this thesis was to answer the question of how e-learning applications can adapt usability for different learning styles. The survey was conducted by means of literature studies and interviews with educational publishers. Parts of the learning style model by Dunn &amp; Dunn, specifically perceptual preference and information processing, have been related to the current guidelines for usability of e-learning applications. The survey has shown that customized learning applications favor usefulness and that studies tailored to individual learning style have better results. It also shows that the behaviors and learning styles change with age. E-learning applications can be individually adjusted by containing several different paths to learning outcomes and allowing users to select and structure their own learning environment. Developers of e-learning applications need to consider both the technical usability (managing the platform) and pedagogical usability (learning the content). By incorporating methods that are suitable for both visual, auditory, kinesthetic and tactile preference and for analytic and global information processing, the educational application can provide a more complete support for the user-group's learning process. Meanwhile, balance and restriction is needed in order to not overwhelm users with options. The interface should be intuitive and consistent, so as not to detract from the content. The material should be divided, in order to reduce the cognitive load. Users need to feel in control of the learning environment, to strengthen motivation. The study shows that educational publishers already have good experience from prioritizing versatility. Adapting learning style models can help with structure and balance to ensure that no aspect is overlooked. / <p>Godkännandedatum: 2014-06-24</p>

<p>Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget.</p><p>Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn. Detta har vi sedan jämfört med vad sjöbefälsstudenter på Högskolan i Kalmar har för erfarenheter och uppfattningar.</p><p>Vakten ansvarar för tillträdet till hamnområdet. Anledningen varför kontrollerna är så höga är för att upprätthålla hamnskyddet, inte fartygsskyddet. Vakten har samma ISPS- utbildning som resterande hamnpersonal, den utbildning en väktare måste inneha, men i Göteborgs hamn måste man dessutom vara skyddsvakt.</p> / <p>In connection with the ISPS- code's arising in 2004 and personal experiences from ships and security guarding, we have selected to deepen ourselves in the matter the gatekeeper’s duties. We have observed already that the general view among the vessel’s apployes, that the gatekeeper is in the way and it takes a long time to get to the workplace onboard the ship.</p><p>This is a descriptive essay, where we have done a qualitative study that builds on interview with local security personnel. The interview is then compared with the rules that are for the security guard in the gate. We have delimited ourselves to examining Gothenburg's port, because this is the first port in Europe to introduce the ISPS- code. We have interviewed Magnus Rosenqvist, squad commander at G4S in Gothenburg’s port. This result is then compared with the experiences and thoughts of students at Kalmar Maritime Academy.</p><p>The security guards are responsible for the access to the port area. The reason why the controls are so high is in order to maintain the port’s protection, not the ship’s protection. The security guard has the same ISPS education that all port personnel have, the education a general security guard must hold, but in Gothenburg’s port a security guard also must have a “skyddsvakt’s” education.</p>

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes– och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes– och privatlivet utgör två separata sfärer. Förekomsten av hot och våld formar en yrkesroll där det interna samarbetet är det centrala. / The study aims to obtain a deeper understanding of how the opinions of security guards differ between their professional and the private roles that they occupy. Furthermore the purpose is to find out how violence and threats prevent the performance of a successful guard role. The method we have used was qualitative semi-structured interviews with eight security guards. The result of the study suggests that the professional life and the personal life may form two separate spheres. The presence of threats and violence shapes a professional role where the internal cooperation is the main key.

Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget. Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn. Detta har vi sedan jämfört med vad sjöbefälsstudenter på Högskolan i Kalmar har för erfarenheter och uppfattningar. Vakten ansvarar för tillträdet till hamnområdet. Anledningen varför kontrollerna är så höga är för att upprätthålla hamnskyddet, inte fartygsskyddet. Vakten har samma ISPS- utbildning som resterande hamnpersonal, den utbildning en väktare måste inneha, men i Göteborgs hamn måste man dessutom vara skyddsvakt. / In connection with the ISPS- code's arising in 2004 and personal experiences from ships and security guarding, we have selected to deepen ourselves in the matter the gatekeeper’s duties. We have observed already that the general view among the vessel’s apployes, that the gatekeeper is in the way and it takes a long time to get to the workplace onboard the ship. This is a descriptive essay, where we have done a qualitative study that builds on interview with local security personnel. The interview is then compared with the rules that are for the security guard in the gate. We have delimited ourselves to examining Gothenburg's port, because this is the first port in Europe to introduce the ISPS- code. We have interviewed Magnus Rosenqvist, squad commander at G4S in Gothenburg’s port. This result is then compared with the experiences and thoughts of students at Kalmar Maritime Academy. The security guards are responsible for the access to the port area. The reason why the controls are so high is in order to maintain the port’s protection, not the ship’s protection. The security guard has the same ISPS education that all port personnel have, the education a general security guard must hold, but in Gothenburg’s port a security guard also must have a “skyddsvakt’s” education.

No description available.

Minion- en ordningsam vän i tvättstugan. Tvättstugan. En samhällstjänst som alla tar för givet eller en arena för dåligt beteende. Vad den än är så är den stället där beteenden som fusk med städning samt stulna tvättider och kläder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga bråk som polisanmäls. Att ändra på tvättstugan och hålla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhållanden kommer problemen som påträffas där, bara att fortsätta att existera tills alla tvättstugor stängs. Forskning har visat att bilder på ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvättstugan. De skapar en omedveten känsla av övervakning som korrigerar beteenden genom medvetenheten om det dåliga beteendet, eller av rädslan att bli påkommen och bestraffad. När bilder på ögon har en så stor effekt på oss kommer en interaktiv robot försedd med ögon, röst och en snäll personlighet att ha samma effekt samt förstärka känslan av övervakning. Minion är en liten interaktiv robot som håller tvättstugans besökare sällskap och blir dess beskyddare. Minions huvuduppgift är att påminna tvättstugans besökare att de aldrig är ensamma där och därmed motarbeta dåligt beteende som förstärks på avskilda platser. Minion lyckas med det genom att kommunicera, sjunga, dansa, äta ludd från torktumlaren och berätta lite olika saker om världen och sitt eget liv. Till och med i sin tystnad orsakar Minion känslan av övervakning för den som vistas i tvättstugan. Tyvärr är den existerande prototypen bara ett skal och inte en funktionell robot, därför förklarades Minions funktioner muntligt och med hjälp av bilder under användarstudien. Minion mottogs med spänning och godkännande och det visade sig att Minions alla funktioer är relevanta och uppfylls till fullo. Minion skulle kunna vidareutvecklas till andra områden av vardagslivet där en interaktiv robot kan vara användbar, som att förbättra livskvaliteten för människor i behov av en kamrat. / Minion- an orderly friend in the common laundry room The common laundry room. A service to society that everyone takes for granted or an arena for bad behavior. In either case, it is a place where cheating with cleaning up after yourself as well as hijacking appointments and stealing other people’s belongings can lead to really serious fights that are reported to the police. Changing the common laundry room and keeping a waking eye on it, costs a lot of money something that not everyone has access to. Under these circumstances, the problems found there will simply go on existing until all common laundry rooms are shut down.  Research has proven that pictures of eyes can counter act behaviors similar to the ones causing trouble in the common laundry room. These pictures cause an unconscious feeling of being watched that will correct such behaviors either by creating consciousness of the bad behavior or the fear of being caught and then punished. As pictures of eyes have such a severe effect on us, an interactive robot with eyes, a voice and a kind personality will have the same effect as well as reinforce the feeling of being watched. Minion is a small interactive robot that keeps the common laundry room’s visitors company while being its patron. Minion’s main task is to remind the visitors that they are never there alone and can therefore counteract such bad behavior that is reinforced in secluded spaces. Minion succeeds in doing so by having the ability to communicate, sing, dance, eat fluff from the drier and recount facts about the world and its own life. Even while being silent it causes the same feeling of being watched for the ones being in the common laundry room with it. Unfortunately the existing prototype is that only of a shell and not a fully functional robot, as of which Minion’s functions had to be explained through pictures and reenactments during the user study that was made. Minion was embraced with excitement and approval and the case study proved that all of Minion’s functions are relevant as well as completely fulfilled. Minion could be further developed to other areas of daily life where an interactive robot could be of some use, such as in improving the quality of life for people in need of a companion.