Bakgrund: Endometrios är en kronisk östrogenberoende inflammatorisk sjukdomsom drabbar omkring 10 % av alla kvinnor i fertil ålder runt om i världen. Vägen tilldiagnos är svår och behandlingen bör individanpassas. Kvinnor känner sig oftamisstrodda och erbjuds inte alltid en god vård för sina besvär. Sjuksköterskan behöverse kvinnan ur ett helhetsperspektiv och är ofta den första kontakten kvinnan möter.Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var attbeskriva hur kvinnors vardagsliv påverkades av sjukdomen endometrios. Metod: Enlitteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 12 artiklar söktes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån ettgranskningsprotokoll. Dataanalysen är gjord utifrån Fribergs fem steg. Resultat:Resultatet presenterades i fyra kategorier och nio subkategorier: Påverkan på detpsykiska måendet (besvär av psykiska symtom och förändrad kroppsuppfattning),Påverkan på det sociala livet (ökad ensamhet, konsekvenser av fysiska symtom ochminskade sociala relationer), Påverkan på sexuella relationer (svårigheter medintimitet och oro för infertilitet) samt Påverkan på arbetslivet (utmaningar i arbetslivetoch påfrestad ekonomi). Slutsats: Endometrios begränsade kvinnors vardagsliv ochmedförde ett stort lidande. Sjukdomen påverkade kvinnor både psykiskt, fysiskt,socialt och sexuellt och resulterade i en känsla av ensamhet. Stöd och förståelse överkvinnans situation och individanpassad vård är centralt för sjuksköterskansomvårdnad och för att kunna erbjuda en god vård. / Background: Endometriosis is a chronic oestrogen-dependent inflammatory diseasethat affects about 10% of all women of reproductive age worldwide. The path todiagnosis is difficult and the treatment should be individualized. Women often feelmistrusted and are not always offered good care for their problems. The nurse needsto see the woman from a holistic perspective and is often the first contact the womanmeets. The lifeworld perspective was used as a theoretical framework. Aim: The aimwas to describe how women's everyday lives were affected by the diseaseendometriosis. Method: A literature review with a qualitative design based on 12articles searched in the databases CINAHL and PsycInfo. The articles were analyzedwith a quality protocol. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process.Result: The results were presented in four categories and nine subcategories: Impacton psychological well-being (distress of psychological symptoms and changed bodyimage),Impact on social life (increased loneliness, consequences of physical symptomsand decreased social relationships), Impact on sexual relationships (difficulties withintimacy and concerns about infertility) and Impact on working life (challenges at workand strained economy). Conclusion: Endometriosis limited women's everyday livesand caused suffering. The disease affected the women mentally, physically, socially andsexually and resulted in a feeling of loneliness. Support and understanding of thewoman's situation and individualized care are central to the nurse's care and to beingable to offer good care.

ABSTRAKT Bakgrund: Typ 1-diabetes (T1D) hos barn ökar. T1D är en kronisk sjukdom som barnet kommer behöva leva med hela livet vilket kan medföra att fler föräldrar behöver ta ansvar för barnets behandling med T1D. Sjukdomen har visat sig ha stor påverkan på föräldrarnas och hela familjens vardag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa påverkan på vardagen hos föräldrar som vårdar ett barn med typ 1-diabetes. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Studierna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Upplevelsen av att behöva anpassa sig till sjukdomen framkom som ett genomgående tema i resultatet. Resultatet presenteras i följande kategorier; Att behöva rätta sig efter sjukdomen, Att uppleva att relationer förändras samt Att uppleva stöd och brist på stöd från andra. Konklusion: Föräldrarna uppskattade när stödet de fick från vården var individuellt anpassat och när vårdpersonalen kände till hela familjens omständigheter. En förändring hos en familjemedlem påverkar hela familjen. Med kunskap om detta kan sjuksköterskan bättre förstå behovet av familjefokuserad vård. Det behövs mer forskning om föräldrars och familjers behov av familjefokuserad vård. Även forskning om könsskillnader inom föräldraskapet behövs. Nyckelord: Typ 1-diabetes, föräldrar, vardag, modell för omvårdnad, familjefokuserad omvårdnad / ABSTRACT Background: Type 1 Diabetes (T1D) among children increases. This may lead to more parents who need to take responsibility for their child’s treatment. The disease has been shown to have a major impact on everyday life for parents and the whole family.   Aim: The aim of this study was to illuminate the impact on everyday life among parents that care for a child with Type 1 Diabetes. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. The studies were reviewed, analyzed and compiled. Results: The experience of having to adapt to the disease emerged as a recurrent theme in the outcome. The results is presented in three categories; Having to comply with the disease, To experience that relationships change and To experience support and lack of support from others. Conclusion: Parents appreciated when the healthcare support was adjusted to the whole family’s circumstances. A change in one family member affects the entire family. With knowledge of this the nurse could better understand the need for family-focused care. There should be more research on parents’ and families’ need for family-focused care and also on gender differences in parenting.  Keywords: Type 1 Diabetes, parents, everyday life, model for nursing, family-focused care