Syftet med denna uppsats är att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi använder oss av data från januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jämförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas även medelst säsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bäst passar serierna genomförs därefter in sample- och out of sample-analyser med felmåtten RMSE och MAPE. Modellerna med bäst felmått och som därpå väljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 är (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto.

This paper studies the relationship between e-commerce diffusion and number of local establishments in the Nordic regions. The analysis is built upon a model which specifies an industry model with consumers search costs buying from heterogenous producers by Goldmanis et al (2010).  E-commerce technology features, such as price comparison websites, have dramatically lowered consumers’ search costs in the online market. Regressions will be tested on the retail sale of three different sectors: food and tobacco, information and communication equipment, and cultural and recreation goods sectors. The results will be compared to the total retail sale sector, and towards the online-only retail sector. Many jobs are on the line if the trend continues to close down local retail stores, and this paper will give an update on where the number of local retail establishments are heading for both policymakers and firm management. / Den här studien undersöker sambandet mellan e-handels påverkan på antal lokala varuhandel butiker i nordiska regionen. Analysen bygger på en modell som specificerar konsumenters sökkostnader inom en industri som köper från heterogena producenter av Goldmanis (2010). Prisjämförelse hemsidor har drastiskt sänkt konsumenters sökkostnader efter det lägsta priset för en given vara inom e-handel. För att undersöka hur lokala butiker har påverkats kommer regressioner att genomföras för att testa sambandet mellan ökad e-handel och antalet lokala butiker inom industrierna mat och tobaks, IT och kultur. Resultaten kommer att jämföras med den totala handeln för all varuförsäljning, samt mot e-handeln. Många jobb kan komma att försvinna inom en snar framtid om trenden hos företag fortsätter att stänga lokala butiker. Den här studien kommer att ge en uppdaterad bild hur det ser ut för antalet lokala butiker i den nordiska regionen som kommer att vara användbart för beslutsfattare och ledningen inom företag som verkar inom varuhandel.

The immigration to Sweden has increased and that gets economic consequences – both negative and positive. The ambition of this paper is to answer whether Swedish trade in goods is affected by the relative large immigration to Sweden. The panel data that is studied is Swedish trade in goods with 50 different countries between 2000-2017. Several papers has studied similar problems but attacked the problem in different ways and with different data. This paper uses the gravity model’s basic ideas and then we modify the model with different variables, including immigration stock. This paper finds that immigration have a positive effect on trade in goods. The import tends to have a stronger effect than exports, which may be explained by the theory that exports effect is stronger after several years later. The theory that exports have the strongest effects several years after imports is supported by earlier studies. / Invandringen till Sverige har ökat och det får ekonomiska konsekvenser – både negativa och positiva. Målet med detta arbete är att besvara huruvida svensk varuhandel påverkas av den relativt höga invandringen till Sverige. Den paneldata som studeras är svensk handel med 50 olika länder mellan åren 2000- 2017. Flera tidigare studier har snuddat vid ämnet men angripit problemet på olika sätt och med olika data. Här angrips problemet genom att studera gravitationsmodellens grundmodell och sedan modifiera den med olika variabler som antas påverka handeln, däribland invandringen. Studien finner att invandringen har en positiv påverkan på varuhandeln. Importen tycks påverkas starkast, vilket kan förklaras av att exporten påverkar längre fram i tiden. Att exporten påverkas senare än importen stöds av tidigare studier.

Forskning inom området internationalisering har kritiserats för att inte ta hänsyn till effekten av digitaliseringen. Syftet med studien var att se om befintlig forskning inom området internationalisering kunde förklara en nutida internationaliseringsstrategi för ett svenskt detaljhandelsföretag. Vi ville uppnå en ökad förståelse för hur ett svenskt företag inom detaljhandeln anskaffat kunskap och internationaliserat sig i en tid där digitaliseringen har en omfattande betydelse.  Primärdata insamlades kvalitativt via semi-strukturerade intervjuer på det undersökta företaget. Resultatet tyder på att företagets internationaliseringsstrategi på flera sätt stämde överens med processen presenterad i Uppsalamodellen. Vidare framgick av resultatet att företaget under senare år hade arbetat mycket med att vara tillgängliga online, de hade dock inte upprättat en e-varuhandel. Detta främst då upprättandet av en e-varuhandel sågs som kostsamt och riskfyllt men även för att företaget ansåg att det fanns en stor målgrupp som sökte sig till fysiska butiker än idag, vilket således skapade incitament för att fortsatt vara en fysisk detaljhandelsbutik.

Denna rapport skrevs som en del av kursen TDDD96 Kandidatprojekt i Programvaruutveckling. Den dokumenterar arbetet med projektet Matbit: en applikation vars syfte var att samla webbutikerna från de största matvarukedjorna i Sverige i en och samma app för enklare jämförelse av varor. Projektgruppens arbete var specifikt inriktat på att dölja de webbsidor som användaren slussades till när hen valde att beställa hem sin varukorg och i stället visa upp ett eget gränssnitt i appen, medan kommunikationen med de faktiska webbsidorna skedde i bakgrunden. Resultatet av arbetet blev en första version av ett gränssnitt med nästintill helt fungerande kommunikation med Coop. Rapporten inleds med en introduktion till projektet och dess syfte, följt av bakgrund hos både kunden och projektgruppen. Sedan följer teoretisk bakgrund och en genomgång av de metoder som låg till grund för projektarbetet. Vidare presenteras resultatet av projektarbetet med en diskussion och slutsatser. Slutligen innehåller rapporten individuella delar skrivna av projektdeltagarna om ett valfritt ämne kopplat till projektet eller dess arbetsmetoder.