Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:  På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken? Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen. Både personer som jobbar med merchandise åt andra, bandmedlemmar som själva sköter sin merchandise samt kunder är tillfrågade. Slutsatser: Vår studie resulterade i att vi kan se att merchandise har en betydande roll för artisters varumärken, även om dessa produkter inte är helt avgörande för huruvida ett varumärke blir starkare eller inte. Merchandise bör skapas med hänsyn till varumärkesidentitet och varumärkesimage. Fler kundanalyser bör göras för att tydliggöra de produktfördelar som kunden efterfrågar och som kan skapa ett starkare varumärke.

ABSTRACT Title: Strategic Anarchy – a study on WeActivists' communicative function inside WeSC. Number of pages: 69 Authors: Frida Leijonborg, Nils Lindström Tutor: Jessica Gustafsson Course: Media and communication studies C Period: Second term 2013 University: Division of Media and Communication, department of information science, Uppsala University Purpose: Our aim with this paper is to examine the communicative role WeActivists play in WeSC's external communication, and also to investigate what it means to be part of the activist concept as individuals. This will be done by presenting WeSC's key values and investigate whether these are portrayed by the representation of the activists in market campaigns and personal interviews. Material/Method: We have conducted a qualititave study where we interviewed three WeActivists of various age and profession. Furthermore we did a semiotic analysis of 10 images from 7 advertising campaigns. Main results: Our results indicate that WeActivists play a significant role in WeSC’s external communication, and thus signifying that they play a major part in creating WeSC's brand identity. The activists represent the company's key values simply by being themselves, in both the market campaigns and in their everyday life. That being said, one should not overlook the fact that the WeActivists remain a market strategy for attracting costumers, and also for standing out within the industry. Keywords: WeActivist, WeSC, Social movement, Brand identity.

Denna studie ämnade undersöka och således ta sin utgångspunkt hos Låssmeden i Umeå. Det har kommit till Låssmedens kännedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte är medvetna om att även Låssmeden tillhandahåller. Kunderna anses på grund av varumärket förknippa Låssmeden endast med låssystem och har därmed inte kännedom om företagets övriga produkt- och tjänsteutbud. Vår studie tog med hänsyn till Låssmedens förutsättningar och uppmärksammade problem sin utgångspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie ämnade vi undersöka både den interna uppfattningen av varumärkesidentiteten genom de anställda och den externa uppfattningen av varumärkesidentiteten genom kunderna. Med hänsyn till Låssmedens förutsättningar menar vi att detta möjliggjorde för oss att få en komplett bild av varumärkesidentiteten då någon uttalad identitet inte fanns att tillgå. Vidare ansåg vi att även kundernas uppfattning av varumärkesidentiteten bidrog till en ökad förståelse för varumärkesidentiteten som helhet. Studiens problemformulering lyder: ”Hur skiljer sig business-to-business kundernas uppfattning om Låssmedens varumärkesidentitet åt gentemot Låssmedens faktiska varumärkesidentitet?”. Syftet med studien var således att jämföra business-to-business (B2B) kundernas uppfattning av Låssmedens varumärkesidentitet med deras faktiska varumärkesidentitet som definieras utifrån de anställda. Vidare var syftet att ge rekommendationer vid ett eventuellt gap mellan dessa för att således möjliggöra uppbyggandet av en enhetlig varumärkesidentitet. För att genomföra denna jämförelse gick enkäten ut till både företagets anställda samt B2B kunder. Totalt besvarades enkäten av 16 anställda och 55 kunder. Baserat på problemformuleringen och syftet har studien genomförts genom en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt. Studien tillämpade teorier kring varumärkesidentitet för att undersöka anställdas bild av varumärkesidentiteten samt för att undersöka kundernas uppfattning av densamma. Detta gav således både en intern och extern bild av uppfattningen av Låssmedens varumärkesidentitet. Utifrån Låssmedens förutsättningar kompletteras studien av de uppsatta kriterierna B2B samt små och medelstora företag (SMF). Studiens teoretiska referensram har utifrån teorier gällande varumärkesidentitet resulterat i de fem faktorerna produkt- och tjänsterelaterade associationer, varumärkespersonlighet, organisationskultur, relation samt visuell bild. Dessa fem faktorer i kombination med studiens kriterier B2B samt SMF resulterade i studiens teoretiska modell. Dessa faktorer har således legat till grund för uppbyggnad av enkäten. Utifrån vår analys av datainsamlingen kunde vi dra slutsatsen att Låssmeden har en varumärkesidentitet, detta baserat på de anställdas relativt jämlika svar, om än den inte är uttalad. Baserat på de skillnader vi kunde urskilja mellan kunderna och anställda, samt spridningen gällande framförallt kundernas svar, finns ett behov för Låssmeden att se över och förtydliga samtliga delar av varumärkesidentiteten för att skapa en enhetlig identitet som avspeglar företaget och vad de står för. Genom att använda vår studies resultat som utgångspunkt anser vi att Låssmeden som ett första steg har goda förutsättningar för att utarbeta en tydlig varumärkesidentitet. Genom att göra detta tror vi även att den spridning vi kan urskilja gällande kundernas svar samt det uppmärksammade problemet Låssmeden uppfattat kan minimeras. En förutsättning för detta är att Låssmeden involverar de anställda i arbetet då en viktig faktor är att identiteten skapas internt och således genomsyrar verksamheten. Vidare är detta av vikt då de anställdas beteende och all den interaktion kunderna har med företaget påverkar deras uppfattning. Om de anställda har en tydlig uppfattning av varumärkesidentiteten och agerar konsekvent utifrån det tror vi även att kundernas uppfattning av varumärkesidentiteten blir mer enad.

Podcast är ett format som blivit mer utbredd de senaste åren och har utvecklats till att bli en marknadsföringskanal för företag. En av Sveriges största, Alex & Sigge, förväntades omsätta upp till 15 miljoner kronor år 2016 på reklamintäkter. Varför och hur företag marknadsförs i podcasts är ett begränsat område och studien syftar därför till att bidra med en insikt och förståelse genom att undersöka hur och varför företag utvecklar sin varumärkesidentitet genom en podcast. Studien är av kvalitativ karaktär med personliga intervjuer på fyra företag. Den baseras på Kapferers (2004) identitetsprisma och Blombäck och Ramirez-Pasillas (2012) formationsprocesser. Resultatet visar att företagen främst tagit genomtänkta beslut vid utvecklingen av varumärkesidentiteten med syftet att stärka positionen på marknaden.

<p><strong>Nivå:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poäng</p><p><strong>Författare: </strong>Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman Zarifnejad</p><p><strong>Handledare:</strong> Cecilia Erixon</p><p><strong>Titel:</strong> En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund:</strong><strong> </strong>I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan.</p><p><strong>Metod:</strong> För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts. Först genomfördes två semistrukturerade intervjuer med personal på John Bauer med avsikt att få fram varumärkesidentiteten. Vidare gjordes en enkätundersökning på John Bauers befintliga elever samt en mindre enkätundersökning på deras potentiella elever för att få fram varumärkesimagen. Den mindre enkätundersökningen som genomfördes på John Bauers potentiella elever ämnade att komplettera varumärkesimagen och var begränsad till kännedom och associationer.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Studien visar att John Bauers<strong> </strong>varumärkesidentitet i överlag stämmer överens med den varumärkesimage som de befintliga och potentiella eleverna har till John Bauer. Dock bör de delar där dessa två inte överensstämmer uppmärksammas då de utgör en del av det som John Bauer anser är viktigast att förmedla, närmare bestämt ”entreprenöriellt lärande” och hälsa och idrott.</p>

<p>The theory chapter is based on a model about brand identity, “Brand Identity Prism” (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function. The question our study aims to answer is: "How do editors of fashion magazines work with their brand identity?"</p><p>To meet the objective and to answer the question formulation we have chosen to use a qualitative research method with a semi-structured interview. Interviews are conducted with Charlotta Flinkenberg, Hermine Coyet-Ohlén, Mona Johansson and Per Nilsson. All interviews are presented in chapter four "Empiri" and analyzed in subsequent chapters.</p><p>The analysis of our respondents’ answers generated a modified model of Kapferers' Brand Identity Prism (Kapferer, 2008, s.183). We argue that this modified model shows a more clear picture of each of the factors impact on the personal brand identity.</p><p>The results of the study show that culture, with values and core values as key concepts, serve as a base for the work with the personal brand identity.</p><p>    <strong>Keywords</strong>: Personal branding, Brand, Brand Identity, Values, Identity Prism</p>

The theory chapter is based on a model about brand identity, “Brand Identity Prism” (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function. The question our study aims to answer is: "How do editors of fashion magazines work with their brand identity?" To meet the objective and to answer the question formulation we have chosen to use a qualitative research method with a semi-structured interview. Interviews are conducted with Charlotta Flinkenberg, Hermine Coyet-Ohlén, Mona Johansson and Per Nilsson. All interviews are presented in chapter four "Empiri" and analyzed in subsequent chapters. The analysis of our respondents’ answers generated a modified model of Kapferers' Brand Identity Prism (Kapferer, 2008, s.183). We argue that this modified model shows a more clear picture of each of the factors impact on the personal brand identity. The results of the study show that culture, with values and core values as key concepts, serve as a base for the work with the personal brand identity.     Keywords: Personal branding, Brand, Brand Identity, Values, Identity Prism

Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.

Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser på möjligheterna vad gäller ursprungslandet som källa för mervärdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden på den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfråga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag när de använder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfråga har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsansats samt tillämpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag.   Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumärkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ”country-of-origin”. Ovanstående teoretiska block är av stor relevans för forskningens ämne och huvudproblem. Den teoretiska referensramen innefattar vidare kommunikationsstrategin: Corporate Storytelling (CST), samt avslutas med en teorisyntes där samtliga teorier integrerats. Empirikapitlet är strukturerat efter respektive fallföretag vilket vidare presenterar respondenternas perceptioner rörande mervärdet i dess ursprungsland samt hur mervärdet i företagens produkterbjudanden kommuniceras till den internationella marknaden.   I analyskapitlet integreras teori med empiri och resonemang förs avseende företagens syn på ursprungslandet som källa till mervärdeskapande samt hur produkterbjudandets mervärde kommuniceras internationellt. Av kapitlet framgår att företagens interna resurser utgör förutsättningen att skapa attraktiva produkterbjudanden. Varumärket stärks vidare av de associationer vilka tillskrivits ursprungslandet samt genererar ett immateriellt mervärde till produkterbjudandet. Med utgångspunkt i uppsatsens analyskapitel har slutsatsen dragits att samtliga fallföretags interna resurser, vilka genom dess geografiska immobilitet ej är imiterbara, i kombination med Sveriges goda renommé kan skapa attraktiva produkterbjudanden på den internationella marknaden. Samtliga företag har vidare visat sig kommunicera detta genom CST samt olika varianter av ursprungslandsbeteckningar.