The purpose of this thesis is to examine whether or not the publiclibraries under review can make use of Frans Melin’s strategicbranding platform to create or strengthen their brands by meansof their programme activities. The study addresses two issues;how are the programme activities relevant to the way librariescan work with their brands, and what potential do these librarieshave to create and/or reinforce their brands through programmeactivities?The empirical material has been obtained through qualitativeinterviews structured around Melin’s platform. This has alsobeen used to discuss and analyse the results. Melin’s platformis comprised of six interactive factors: product attributes, brandidentity, core value, positioning, market communication andinternal brand loyalty. The respondents in the interviews werelimited to library staff members.The results showed huge variation in how the libraries in thestudy work with their brand. The analysis revealed thatvery few of the libraries were working actively with their brandor even discussing how they could approach such a task.It also disclosed that the public’s confusion over the locallibraries’ identity and image is shared by some of the staffworking at the libraries under review. This presents a problemwhen creating a brand through programme activities. However,discussion and conclusions revealed that public libraries havegreat potential to benefit from Melin’s platform and withadditional work and restructuring they can create a brand throughtheir programme activities that is representative for the library’sorganisation as a whole. / Program: Bibliotekarie

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier. Analysen av våra resultat har däremot utgått ifrån en kvalitativ ansats för att förstå hur mediepersonligheterna väljer att kommunicera i sina tweets. Slutsatser Vår studie har visat på att det finns ett samband mellan det som tas upp inom begreppet personligt varumärke och mediepersonligheternas kommunikation på Twitter. Vi har utifrån vår studie dragit slutsatsen att fler följare på Twitter inte är synonymt med mest väletablerat personligt varumärke och professionellt rykte. Vidare har vi kunnat konstatera att även om en mediepersonlighets kommunikation följer principerna för att bygga ett starkt personligt varumärke men ändå inte har ett starkt varumärke betyder inte det att det ej kan stärkas med tiden. Vi har också kunnat dra slutsatsen att den personliga delen av kommunikationen, den som skapar en känsla av autenticitet och ärlighet, bör användas oftare än den säljande, ju större behovet är av att återskapa förtroende för sin publik eller stärka sitt rykte.