Denna studie tog sin bakgrund i att sociala medier och internet har blivit en allt större del av våra liv och påverkat hur vi kommunicerar med varandra och företag. Ytterligare en grundläggande aspekt av arbetet var den service-dominanta logikens efterfrågan på ett större kundfokus från företagen. Därmed var det intressant enligt mig att studera konsumenters inflytande på företags varumärken och deras värdeskapande. Studien har sedan genomförts kvalitativt genom intervjuer med producerande företag. Företagen är aktiva inom friluftssektorn med inriktning mot skidåkning. En intevju genomfördes även med en konsult som jobbar med sociala medier. Referensramen som har använts innehåller de teoretiska områdena sociala medier, värdeskapande och varumärket. Slutsatsen i arbetet är att konsumenterna kan påverka företagets varumärke och värdeskapande. Dock kräver det att konsumenten inleder interaktionen med företaget. Däremot framkom det även att företagen inte ser SM som en trovärdig källa och uppvisar tendenser på en uppdelning mellan våra digitala liv och de liv vi lever i verkligheten. Det leder i sin tur till begränsningar på konsumentens grad av inflytande på företagen.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga fördelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom klädbranschen, samt undersöka kommunikationens betydelse för CSR och dess påverkan på varumärket. / <img src="file:///page5image13816" />Is to identify the advantages and disadvantages of social responsibility in the clothing industry, and examine the importance of communication of CSR and its impact on the brand.

No description available.

Supplier relations, own brand, purchasing, competition, partnership

<p> </p><p>Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen. Med denna bakgrund i minnet vill uppsatsens författare leda forskningen vidare och undersöka hur identitet och image kommuniceras ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns en röd tråd gällande den externa kommunikationen.</p><p>Metod: För att kunna besvara vårt syfte och problemfrågeställning har uppsatsens författare använt teorier från erkända forskare inom området. Uppsatsens författare har även genomfört en kvalitativ innehållsanalys med tio utvalda företag från Universums 100-lista över de mest attraktiva arbetsgivarna enligt ekonomistudenter 2010.</p><p>Slutsats: Studien har visat på att det inte finns en rödtråd gällande den externa kommunikationen rakt igenom för något företag i studien. Att det förhåller sig på detta vis kan bero på att marknadsförings- och HR-avdelningen för de utvalda företagen ännu inte utvecklat ett tillräckligt välfungerande samarbete. För vissa företag (främst de topplacerade företagen) i studien uppfattas den röda tråden som starkare än för andra företag. Universums 100-lista kan allstå sägas ge en förhållandevis rättvisande bild av styrkan i den röda tråd företagen förmedlar genom sin externa kommunikation. Identiteten kommuniceras generellt på lite olika sätt gällande de studerade kommunikationskanalerna. Imagen var svårt att studera genom en innehållsanalys och kräver antagligen andra undersökningsmetoder.</p><p> </p>

<p><em>Titel:</em> - Gör någonting roligt! Vaddå ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.</p><p><em>Författare: </em>Ida Södersten och Ida Östman</p><p><em>Handledare: </em>Yvonne von Friedrichs</p><p><em>Problemformulering: </em>Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler är av betydelse?</p><p><em>Syfte: </em>Syftet med denna studie är att analysera och öka förståelsen kring de variabler som är betydelsefulla när företag skapar ett eget event.</p><p><em>Studiens metod: </em>Kvalitativ</p><p><em>Nyckelord: </em>Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket, nyskapande/unikt</p><p>Dagens mediemättade konsumenter söker individualiserade och värdeskapande lösningar och är inte längre lika intresserade av att lyssna på budskap som är massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sätt att differentiera sig från andra konkurrerande aktörer på marknaden och därigenom väcka konsumenternas uppmärksamhet och intresse.</p><p>Eventmarknadsföring är en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och används till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett <em>eget event</em> eller ett <em>sponsrat event</em>. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvägagångssättet inte hållit jämna steg.  De studier som finns inom ämnet har till stor del utförts och fokuserat på sponsrade event och egna event har inte fått lika stort utrymme i den befintliga litteraturen. Utifrån forskningen kring eventmarknadsföring, både sponsrade och egna event, hittade vi en koppling mellan eventmarknadsföring och <em>interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket</em> och <em>nyskapande/unikt</em>. Vi valde därför att undersöka hur betydelsefulla dessa fem variabler är när man skapar ett eget event genom att utföra intervjuer med företag som arrangerar event.</p><p>Studien visar att det är av betydelse att företaget utgår från sig själva när de skapar ett eget event och anledningen till varför de faktiskt genomför det egna eventet. Vidare är det av betydelse att de kommunicerar och interagerar innan eventet för att bygga förväntningar hos målgruppen, under eventet för att skapa en tvåvägskommunikation och därmed en starkare relation till deltagarna och efter eventet genom uppföljning och utvärdering. Upplevelsen används för att skapa en emotionell förankring till varumärket hos målgruppen och miljön som eventet utspelar sig i bör utformas med samtliga nämnda variabler i beaktande.</p>

Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen. Med denna bakgrund i minnet vill uppsatsens författare leda forskningen vidare och undersöka hur identitet och image kommuniceras ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns en röd tråd gällande den externa kommunikationen. Metod: För att kunna besvara vårt syfte och problemfrågeställning har uppsatsens författare använt teorier från erkända forskare inom området. Uppsatsens författare har även genomfört en kvalitativ innehållsanalys med tio utvalda företag från Universums 100-lista över de mest attraktiva arbetsgivarna enligt ekonomistudenter 2010. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns en rödtråd gällande den externa kommunikationen rakt igenom för något företag i studien. Att det förhåller sig på detta vis kan bero på att marknadsförings- och HR-avdelningen för de utvalda företagen ännu inte utvecklat ett tillräckligt välfungerande samarbete. För vissa företag (främst de topplacerade företagen) i studien uppfattas den röda tråden som starkare än för andra företag. Universums 100-lista kan allstå sägas ge en förhållandevis rättvisande bild av styrkan i den röda tråd företagen förmedlar genom sin externa kommunikation. Identiteten kommuniceras generellt på lite olika sätt gällande de studerade kommunikationskanalerna. Imagen var svårt att studera genom en innehållsanalys och kräver antagligen andra undersökningsmetoder.

Titel: - Gör någonting roligt! Vaddå ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event. Författare: Ida Södersten och Ida Östman Handledare: Yvonne von Friedrichs Problemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler är av betydelse? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och öka förståelsen kring de variabler som är betydelsefulla när företag skapar ett eget event. Studiens metod: Kvalitativ Nyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket, nyskapande/unikt Dagens mediemättade konsumenter söker individualiserade och värdeskapande lösningar och är inte längre lika intresserade av att lyssna på budskap som är massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sätt att differentiera sig från andra konkurrerande aktörer på marknaden och därigenom väcka konsumenternas uppmärksamhet och intresse. Eventmarknadsföring är en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och används till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvägagångssättet inte hållit jämna steg.  De studier som finns inom ämnet har till stor del utförts och fokuserat på sponsrade event och egna event har inte fått lika stort utrymme i den befintliga litteraturen. Utifrån forskningen kring eventmarknadsföring, både sponsrade och egna event, hittade vi en koppling mellan eventmarknadsföring och interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket och nyskapande/unikt. Vi valde därför att undersöka hur betydelsefulla dessa fem variabler är när man skapar ett eget event genom att utföra intervjuer med företag som arrangerar event. Studien visar att det är av betydelse att företaget utgår från sig själva när de skapar ett eget event och anledningen till varför de faktiskt genomför det egna eventet. Vidare är det av betydelse att de kommunicerar och interagerar innan eventet för att bygga förväntningar hos målgruppen, under eventet för att skapa en tvåvägskommunikation och därmed en starkare relation till deltagarna och efter eventet genom uppföljning och utvärdering. Upplevelsen används för att skapa en emotionell förankring till varumärket hos målgruppen och miljön som eventet utspelar sig i bör utformas med samtliga nämnda variabler i beaktande.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur väl fastighetsmäklarföretag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang för företagets varumärke hos sina anställda. Vi har i studien även studerat organisationskulturens roll i byggandet av ’corporate identity’. Vår undersökning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tolv aktiva fastighetsmäklare som tillhör olika organisationer inom mäklarbranschen. Detta gjordes för att samla in data om mäklarnas uppfattning och upplevelser kring varumärket och andra faktorer som påverkar deras syn på sitt företags varumärke. Från det insamlade materialet hittade vi nyckelord som sedan användes för att identifiera mönster och likheter mellan respondenternas svar. Samtliga respondenter beskrev att deras företag arbetade internt med företagets varumärke. Dock varierade metoderna och resultatet för att skapa engagemang och medvetenhet för varumärket och dess önskade värden hos de anställda och inom organisationskulturen. Vissa företag har lyckats bättre med detta och i de organisationer fann vi bidragande faktorer som förstärkte de anställdas engagemang för varumärket. I dessa organisationer fanns introduktionsutbildning för nyanställda, de hade kontinuerlig säljträning och de uppmuntrade de anställda att ge feedback till organisationen. Detta skapade ett engagemang för företagets varumärke och dess önskade värden. Vi fann också indicier till samband mellan den interna marknadsföringen och de anställdas uppfattning om sina kollegor. De organisationer som hade en mer aktiv intern marknadsföring ansågs också arbetskamraterna i större utsträckning vara viktigare. Vi tror att vår studie kan öka förståelsen för hur företag i praktiken kan arbeta med intern marknadsföring som en metod för att få de anställda engagerade till företagets varumärke. Vi anser att än mer forskning om förhållandet mellan intern marknadsföring och organisationskultur kan hjälpa företag att effektivisera sitt interna arbete. / The purpose of this paper was to examine in what extent companies in the real estate business managed to create awareness, acceptance and commitment to the brand with their employees. This study also looked at the role of organizational culture in building corporate identity. This thesis is based on a qualitative study where data have been collected through semi-structured interviews. We have interviewed twelve active working real estate agents from different firms within the business. To gather information, about the real estate agents’ perceptions and experiences about the brand and other factors that influence their view of the brand, we used semi-structured interviews. We found keywords from our data that we used to identify patterns and similarities between the respondents. We found that the companies that our respondents worked for managed to internalize their brand in their employees. However, the methods and results varied between the firms, in their achievement of commitment and awareness of the brand, and it ́s desired values, in the organizational culture. Some of the firms have come further in their work to strengthen their employees commitment to the brand and we found factors that were similar for those firms. These organizations had introduction training for their new employees, sales training on a regular basis and encouraged their employees to give feedback to the organization. This created commitment to the company and it ́s brand. There were also connections between the internal marketing and the way the employees perceive their colleges. In organizations with a more active internal marketing were colleagues more important. Our study shows that companies who work actively with internal marketing and internalizing their brand within the organization can achieve employees that are committed to the brand. We believe our study can help to raise the understanding how companies can, in practice, apply internal marketing as a method to get committed employees. We think that more research in the field between organizational culture and internal marketing can help companies to improve their internal work.

Social responsibility has a long history and it is evolved from the genuine altruism of human beings. On the other hand, corporate social responsibility finds its roots from organizations. The interactions of an organization and the public enable CSR to emerge and affect both organizations and human beings.The term CSR is evaluated differently in different contexts with different approaches by the scholars.One type of CSR, strategic CSR, aims for evaluating CSR from a strategic point of view. As strategic CSR is a long term investment, it provides a competitive advantage over competitors once a company invests in CSR and communicates CSR properly. The interest of consumers in products is the main drive for the introduction of the brand concept. Brand becomes important due to the fact that organization wants the products and services to be recognizable by the public. This recognition is followed by formation of brand reputation which requires long term investments to be established.The purpose of this study is to analyze how strategic CSR and brand reputation are perceived to affect competitive advantage in a specific company. This study traces the perceptions of CSR, the brand reputation and the competitive advantage concepts in this company, with particular focus on how they are perceived by the employees in the organization.In this case study, Exploratory Sequential Mixed Methods Design is used to have different insights from qualitative and quantitative analyses. In this design, first qualitative analysis has been conducted and it is followed by the quantitative analysis.Findings of this study reveal that in the specific company, the perceptions of management and nonmanagement employees differ for the given concepts. The non-management employees think that CSR enables competitive advantage whereas management favors brand reputation more and thinks that it is crucial for competitive advantage of the specific company. Although management thinks that CSR is an important concept that the organization might benefit from, there is no plan to evaluate CSR strategically in the specific company.A crucial attribute of a company is to be dynamic and to adapt rapidly to the industry and market changes. This is followed by generation of the brand and improvement of the brand to provide reputation. From this perspective, it is a necessity that both CSR and brand reputation should be evaluated strategically in ACME AB and if neglected, the competitive advantage of a company cannot be realized. / Socialt ansvar har en lång historia och det utvecklats från äkta altruism av människans inneboende altruism. Å andra sidan, finner samhällsansvar (CSR) sina rötter i organisationer. Samspelet mellan en organisation och samhället möjliggör för CSR sikt att växa och påverka både organisationer och människor.Termen CSR utvärderas olika i olika sammanhang med olika metoder av akademiker. En typ av CSR, strategisk CSR, syftar till att utvärdera CSR ur ett strategiskt perspektiv. Eftersom strategisk CSR är en långsiktig investering ger det en konkurrensfördel gentemot konkurrenterna när ett företag investerar i CSR och kommunicerar CSR väl.Konsumenternas intresse av produkter är den viktigaste drivkraften för införandet av varumärkesbegreppet. Varumärket blir viktigt på grund av att organisationen vill att deras produkter och tjänster ska kännas igen av allmänheten. När väl varumärket etablerats kan dess rykte börja byggas upp.Syftet med denna studie är att analysera hur strategisk CSR och varumärke uppfattas påverka konkurrensfördel i ett specifikt företag. Denna studie analyserar uppfattningar om CSR, det varumärke och konkurrensfördelar uppfattningar om begreppen i ett specifikt företag, med särskilt fokus på hur de uppfattas av de anställda i organisationen.I denna fallstudie används metodiken Exploratory Sequential Mixed Methods Design för att få insikt både via kvalitativa och kvantitativa analyser. I denna metodik, har första kvalitativ analys genomförts och det följs av den kvantitativa analysen.Resultaten av denna studie visar att i ett specifikt företag skiljer sig uppfattningarna om de givna begreppen mellan anställda i ledande och icke ledande ställning. Anställda i icke ledande befattningartror att CSR ger konkurrensfördelar, medan ledningen gynnar varumärke mer och tycker att det är avgörande för att ge företaget konkurrensfördelar. Även om ledningen anser att CSR är ett viktigt begrepp som organisation kan dra nytta, finns det inga planer på att utvärdera CSR strategiskt i ett specifikt företag.En avgörande egenskap hos ett företag är att vara dynamiskt och att kunna anpassa sig snabbt till förändringar i branschen och dess marknad. Detta bidrar till att bygga upp varumärket och, på längre sikt, ge det ett got rykte. Ur detta perspektiv är det en nödvändighet att både CSR och rykte utvärderas strategiskt i ett specifikt företag och om de försummas, kan deras associerade konkurrensfördelar för ett företag inte förverkligas.