Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år 2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårt gods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp som sker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långa avstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till att försöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden. Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar för transportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reducerade transportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade till transporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund för varusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktar sig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag som jobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudie med en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihet att arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras dels varusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- och nackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samt tillkortakommanden. Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier som tagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamlades till studien. / Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be made regarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden, road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions. To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas, scientists have researched the possibility of coordinating the transports. The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate, lower transportation costs, and because of those two factors, lowered their carbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation and present an example of a decision model. The decision model mainly aims towards decision makers in rural municipalities but also companies that work toward these rural areas. Methodology: This research undertook a qualitative research approach in an exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the pros and cons with coordinating freight transports the researchers interviewed key persons for the rural municipalities in a semi structured or structured nature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with a coordination of freight transports and the criteria’s needed to build an example of a decision model. Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many, but one stands out, and that is the increase of lead times as a negative factor the rural areas, because of the coordination. The citizens and companies these rural areas are more interested in consistency and reliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build the decision model.

I Sverige finns cirka 3000 småorter och dessa utgör sammanlagt 3 procent av landetsbefolkning. Många av dessa glesbygder tampas med logistiska utmaningar och en problembild finnsgällande halvtomma leveranser som kör långa avstånd utan koordinering. Detta har lett till att flertalet kommuner såsom Ljusdal och Södra Årefjällen har undersökt lösningar i form av samordning. Den starkaste drivkraften för samordning är den minskade miljöpåverkan och ett minskat antal fordon påvägen. Utöver detta bidrar det till att lokala aktörer får ökad konkurrenskraft. Det har visat sig att i kommuner där samordnad varudistribution implementerats så har antalets leveranser reducerats med 50-80%. Studiens syfte är att undersöka hur varutransporter kan samordnas inom och mellan Sorsele kommun och centralorter. Vidare syftar studien till att analysera hur en samordnad varudistribution förändrar transporterna ur ett miljöperspektiv, ekonomiskt perspektiv och hur det påverkar servicenivån. Resultatet av studien har sammanställts av den teoretiska referensramen samt den empiriskt insamlade informationen. Det framkommer att den mest lämpade lösningen för Sorsele kommun är att privata aktörer används för samordningen. Två alternativ rekommenderas för implementeringen. Antingen kan en enskild privat aktör i kommunen ta över samordningen, använda sin egna terminal och samlasta med sina övriga transportuppdrag för att optimera transporterna. Annars kan flertalet parter samarbeta med samordningen och arbeta i zoner inom kommunen samt samlasta sina transporter. Implementeringsprocessen vid samordningen bör följa Vägverkets 6-stegs process;planering, beslut, nulägesanalys, genomförande och utvärdering. Vidare presenteras effekterna som samordningen kommer ha såsom reducerade frakt- och transportkostnader samt minskad miljöpåverkan. Antalet transporter reduceras vid samordning vilket leder till reducerade utsläpp och mindre slitage på vägar.

Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be maderegarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden,road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions.To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas,scientists have researched the possibility of coordinating the transports.The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate,lower transportation costs, and because of those two factors, lowered theircarbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation andpresent an example of a decision model. The decision model mainly aimstowards decision makers in rural municipalities but also companies thatwork toward these rural areas.  Methodology: This research undertook a qualitative research approach inan exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the prosand cons with coordinating freight transports the researchers interviewedkey persons for the rural municipalities in a semi structured or structurednature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with acoordination of freight transports and the criteria’s needed to build anexample of a decision model.  Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many,but one stands out, and that is the increase of lead times as a negativefactor the rural areas, because of the coordination. The citizens andcompanies these rural areas are more interested in consistency andreliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build thedecision model. / Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårtgods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp somsker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långaavstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till attförsöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden.Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar förtransportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reduceradetransportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade tilltransporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund förvarusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktarsig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag somjobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudiemed en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihetatt arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras delsvarusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- ochnackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samttillkortakommanden.Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier somtagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamladestill studien.