I projektet VATTENTRATTEN undersöks möjligheten att kombinera pumpvattenkraftverkets princip för energilagring med offentliga funktioner vilka möter miljonprogramsområdet Nickstahöjdens behov - allt inom samma byggnad.  Mot bakgrund av förestående klimatkris är omställningen till en hållbar energiproduktion nödvändig. Därigenom har energilagring framträtt som en knäckfråga för att stabilisera elnätet mot förnybara energikällors väderfluktuationer. En av de mest välbeprövade metoderna för storskalig energilagring är pumpvattenkraftverk. I vattentornet på Nickstahöjden utforskas principens potential tillämpad i mikroformat och urban miljö, med lagringskapacitet motsvarande 40 hushålls dygnsförbrukning av el.  Till lika delar är VATTENTRATTEN en mötesplats och ett landmärke för Nickstahöjden, området med lägst socioekonomisk status i Nynäshamn. För en utveckling bortom utanförskap och segregation är områdets unga en nyckelfaktor. Den tidigare fritidsgården på Nickstahöjden är nedlagd och inom lokalpolitiken höjs röster för behovet av en ny. Därför inkorporeras en fritidsgård i byggnaden, som tillsammans med bibliotek, scen, café, kontor och konferens skapar en livlig mötesplats för alla åldrar.   Helheten sammanhålls av en genomgående strukturlogik: Uppbrutna våningsplan i lättkonstruktion av trä och stål hängs på betongvattentornet med stålvajrar likt en gigantisk tårpil. Således tillåts potentiellt konflikterande funktioner samexistera inom samma socio-maskinella entitet, simultant hanterande globala och lokala utmaningar. Men VATTENTRATTEN blir, med sitt säregna uttryck och synliga läge från pendeltåget, också en kollektiv referenspunkt - en symbol utstrålande tillhörighet och prioritet i ett område som alltför länge förbisetts. / The project VATTENTRATTEN examines the possibility of combining the pumped hydropower plant´s principle of energy storage with public functions meeting the demand of million programme area Nickstahöjden - all within a single building.  In the light of the impending climate crisis, the transition to sustainable energy production is essential. Thereby, energy storage has emerged as a critical issue in order to stabilize the electricity grid against the weather fluctuations of renewable energy sources. One of the most tried and tested methods of large-scale energy storage is pumped hydro power. In the water tower at Nickstahöjden, the applicability of the principle in micro-scale and urban context is investigated, offering a storage capacity equivalent to the daily electricity consumption of 40 households. Equally as important, VATTENTRATTEN is a social venue and a landmark representing Nickstahöjden; the area with the lowest socioeconomic status in Nynäshamn. In favor of a development beyond exclusion and segregation, reaching the young population of the area is to be regarded as a key factor. The former youth recreation center at Nickstahöjden is now disused and, within the local policy, there are calls for the need of a new one. Thus, a youth recreation center is incorporated into the building, which, together with a library, a stage, a café, offices and a conference area, produces a lively meeting point for all ages. The whole is kept together by a consistent structural logic: Broken-up floors, consisting of a lightweight wood-and steel construction, are suspended from the concrete water tower through steel wires like a giant weeping willow. Accordingly, potentially conflicting functions are allowed to coexist within the same socio-mechanical entity, simultaneously addressing global and local challenges. Thanks to its distinctive appearance and visible location from the commuter train, VATTENTRATTEN also becomes a collective point of reference - a symbol, radiating a sense of belonging and priority in an area which for way too long has been overlooked.

Uppsatsen utgår i stora drag från Wolfgang Kemp's receptionsteorier för att diskutera arkitekten Ferdinand Bobergs bidrag till den svenska arkitekturen inom industrin under 1800-talets andra hälft. Vattentornet vid Mosebacke i Stockholm fungerar i detta arbete som en utgångspunkt för att förstå Bobergs arkitekturella värdegrund och formmässiga ideologi. Uppsatsen ägnar också att etablera en övergripande förståelse av vattentornets plats i arkitekturrummet – hur vattentornet samverkar med den omedelbara miljön i både dess samtid och nutid. Mosebacke vattentorns återvändande till tidigare stilepoker inom arkitekturen diskuteras i detta arbete utifrån begreppet historicism och fungerar här som en central frågeställning som kontinuerligt bearbetas i uppsatsen. Utifrån dokumentation i form av artiklar, målningar och fotografier, som berör vattentornet vid Mosebacke, har det kunnat konstaterats att det välkomnades av samtiden och är än idag en påminnelse av den ”nya” arkitekturens frammarsch i den moderna staden. Sökord: Ferdinand Boberg, arkitektur, Stockholm, Genius Loci, industri, historicism, plats, vattentorn, Mosebacke.

According to The Swedish Schools Inspectorate’s (2014) quality review, technology subject is all too often characterized by practical work that does not illustrate the theory. In this study, the theory is used to describe the practical work in technology teaching. The purpose of this study is to increase the knowledge of how practical problem solving together with oral interaction affects students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system. Previous research shows how oral interaction strengthens students’ learning through the zone of proximal development (ZPD). When Students work in groups they can use each other’s knowledge and together support each other to reach a new development zone. Through group collaboration, they also increase their skills in practical problem solving through oral interaction and exchange of knowledge.  The methods in the study are design study, observation with observation schedule and observation with video analysis. The teaching approach in the design study is based on the students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system with the help of practical work in groups. The design of the design study is based on students in year six having to understand the theory behind the water tower by constructing a water tower themselves. The results of the study shows that students in year six through our approach to technology teaching are given the opportunity for a gradual increase of knowledge acquisition. The gradually increasing of understanding is based on the students developing from initially lacking knowledge of the water tower as a technical system in level one and in level four the students understanding how the different technical systems work together. The results shows that this way of working is a good addition to the existing technology teaching, with a focus on the theoretical knowledge in the technology subject.