Zugl. Kurzfassung von: Bielefeld, Univ., Diplomarbeit, 1999 u.d.T.: Grube, Angela: Vagane Lebensstile als pädagogisches Problem

Universiẗat, Diplomarbeit, 1999 u.d.T.: Grube, Angela: Vegane Lebensstile als pädagogisches Problem.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost. Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost. Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval. Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167). Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre. / Background There are studies suggesting that midwives’ knowledge of nutrition could be insufficient, that midwives perceive having limited knowledge of vegetarian diets, and that they felt unprepared to offer dietary advice to pregnant vegetarians. There are today no studies investigating how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife. Aim To investigate how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife and if they perceive it differently than pregnant women eating a mixed diet. Method A web-based quantitative cross-sectional study using a convenience sample Results Pregnant women eating a vegan diet perceived the midwife had less knowledge of their diet than the women eating a mixed diet did (p<0,001). They also felt less secure talking about their diet with the midwife (p<0,001) and perceived the attitude toward their diet as more negative than the pregnant women eating a mixed diet did (p=0,011). There was no difference between the groups in how they perceived the midwife utilized their own knowledge and experiences regarding diet (p=0,192), the general satisfaction with the encounter with the midwife (p=0,108) and if they perceived their chosen diet influenced how the midwife received them (p=0,167). Conclusion The pregnant women eating a vegan diet and the pregnant women eating a mixed diet perceived the encounter regarding diet with the midwife differently. An increased knowledge about vegan diet among midwives might help pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet as more satisfying.

The purpose of this paper is to examine how vegetarians and vegans ascribe meaning to the process of changing from a meat-based to a plant-based diet. Using Brenda Dervin's sense-making methodology, I look into the complex and dynamic ways vegetarians and vegans experience their worlds. In contrast tomuch of mainstream research which regard vegetarians and vegans as static, the paper tries to answer the following questions: How can you understand vegetarians and vegans from the sense-making term”verbings? That is, how do vegetarians and vegans make and un-make sense during their changing process? What kind of contexts in form of inner and outer effect is and has been important in their making and un-making of sense? How do my interviewees in this particular moment in time and space seethemselves and their changing process in relation to the rest of society? The results presented are based on six semi-structured interviews influenced by sense-making's life-line method. Four interviews were conducted with vegetarians and two with vegans. Their age ranges from twenty to thirty two, and the amount of time they have been vegetarian or vegan range between eight months to eleven years. As shown in other studies, vegetarians and vegans are phenomenons that are more complex than mainstream research gives them credit for. My findings support this claim in concluding that my respondents use adiverse set of both internal and external hows to make sense of their vegetarianism and veganism. Forexample, internal in form of emotions and external in form of facts. Furthermore, my results may help to broaden our understanding of lifestyle changes beyond dietary, like going from a sedentary to an active life.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier.  Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp. Det ena är att tillskriva begreppen en delvis ny mening som är förenlig med syftet att förändra djurens status eller minska utnyttjandet av djur. Det andra är att peka ut olika begrepp som bärare av antropocentriska maktstrukturer, och därav ta avstånd från dem. Begreppen hanteras på olika sätt hos olika skribenter i tidskrifterna och i huvudsak kan vi finna två större omfattande ideologier. Den första kommer främst ur äldre djurskyddsrörelse. För denna linje är medlidande, empati, det andliga och subjektiva bärande begrepp. Den andra linjen som utvecklas och blir allt mer utpräglad under 1970-talet bemöter djurförtrycket med begrepp som generellt är i ett dualistiskt förhållande till den första linjen, däribland rationalitet, rättighet, vetenskaplighet och objektivitet. Begreppen frihet och frigörelse får också en viktig funktion för att förändra djurens status, vilket kopplar samman såväl den äldre linjen med den senare, då dem kopplas samman med begreppen rättighet och medlidande.