This project sought to develop a system that facilitated the visual inspection of venous leg ulcers by establishing a selection of reliable parameters. The project had three principal aims: to develop a reliable method for capturing the colours exhibited by a venous leg ulcer; to establish a colour range that experienced clinicians believed represented wet necrotic tissue and erythema; and to develop software that highlighted the two manifestations in digital photographs. The project method was divided into three phases. The first phase examined images taken from twenty-two patients over forty-seven episodes of care. During each episode three sequential images were captured using a frame to control for orientation, magnification and lighting resulting in a bank of 141 images. The reliability of the system to accurately capture colour was then determined by examining the amount of colour variation recorded across the set of three images taken at each episode. The second phase asked eight experienced clinicians to examine a set of twenty photographs taken from the bank established in phase one. On each photograph the clinicians were asked to identify areas of wet necrotic tissue or erythema and outline the areas with a colour pen supplied for each manifestation. A colour range was then constructed to represent each manifestation by measuring the range, mean and standard deviation of pixels that were located within the outlined areas. The third phase developed a computerised system that used the colour range established in phase two to highlight areas of a digital image that represented either erythema or wet necrotic tissue. The validity of the highlighted areas was then tested by asking experienced clinicians to identify their level of agreement with the areas selected by the computer system. Analysis of the results from phase one indicated that the system used to record images at each episode of care provided a reliable method for maintaining consistent orientation, magnification and replication of colour. Results from phase two yielded a two distinct colour representation of erythema and wet necrotic tissue. Erythema ranged from 3600 to 3780 of hue with a mean of 369.210, and wet necrotic tissue ranged from 3670 to 3900 of hue with a mean of 387.730. Results from phase three indicated that whilst clearly delineated areas of erythema and wet necrotic tissue were visible, the validity of the representations was varied. 50 per cent of experienced clinicians agreed with the areas selected as erythema and 60 per cent agreed with the areas selected by the computer system as wet necrotic tissue. The system developed during this study for recording images of venous leg ulcers provides a reliable method for further research into the visual progression of this disease. However, the colour range identified as being representative of erythema or wet necrotic tissue and the computer system developed to highlight such areas in a digital image, requires further investigation before it is applicable to the clinical setting. The findings do however provide further insights into the varied nature of expert opinion when judging the colour of venous leg ulceration.

No description available.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor. Ur analysen framkom fyra teman; Samtala och informera för att skapa ökad förståelse, Arbeta med livsstilsrådgivning, Kunna underlätta vardagen samt Kunna se hela människan i omvårdnaden. Slutsatsen är att distriktssköterskorna blir ett stöd för pati-enterna, både under den tid de har sina sår och även genom att ge patienterna kunskap för att förebygga uppkomst av nya sår. Distriktssköterskorna upplever att de kan främja hälsa genom att flytta fokus från bensåret och istället se till hela människan. Fortsatt forskning inom området behövs ur ett patientperspektiv; hur patienter med venösa bensår upplever att distriktssköterskor kan ge stöd och främja hälsa. / Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from slow healing leg ulcers, and about 50 per cent of these ulcers are caused by venous insufficiency. Patients with leg ul-cers often experience being adversely affected physically, psychologically and socially. The purpose of the study was to describe district nurses experiences of being able to pro-mote health in patients with venous leg ulcers. The chosen method was qualitative content analysis with inductive approach. Data was collected through interviews with nine district nurses. The analysis resulted in four themes; Communicate and inform to increase com-prehension, Work with lifestyle counselling, Being able to facilitate everyday life and Be-ing able to have an holistic approach in nursing care. The conclusion is that district nurses become a support to the patients during the time they are affected by ulcers, and also by providing the patients with knowledge of how to prevent the emergence of new ulcers. District nurses experience they are able to promote health by not only focus on the ulcer but also see the person behind the ulcer. Further research is needed from a patient perspec-tive; how patients with venous leg ulcers experience that district nurses can provide sup-port and promote health.

Bakgrund: Många personer lever idag med någon typ av bensår, varav venösa bensår är de allra vanligaste. Bensåret uppkommer ofta till följd av ett yttre hudtrauma hos de med venös insufficiens. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till omhändertagande och behandling av patienter i denna grupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio studier analyserats. Resultat: Litteraturstudien utmynnade i fyra kategorier samt tio underkategorier. Svårläkta venösa bensår påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, dels på grund av de fysiska symtomen och dels på grund av den negativa psykiska inverkan som känslor av skam och nedstämdhet har. Såret innebär att ingå i ett förhållande med sjukvården, där kontinuitet och delaktighet är viktigt för patienterna. Olika metoder för att hantera situationen framkom. Konklusion: Resultaten visar på vikten av att se på patienten och omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv, där inga aspekter får glömmas bort. Reflektioner över litteraturstudiens resultat leder till en bredare kunskap om hur vården kan förbättras för dessa patienter. / Background: Many persons are affected by hard-to-heal wounds with venous leg ulcers being the most common. The ulcer is usually caused by trauma to the leg in patients suffering from venous insufficiency. Nurses carry an important role in caring for this group of patients. Aim: The aim of this literature study was to explore patients’ experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Method: Literature study with a qualitative approach, where ten studies have been analyzed. Results: Four categories and ten subcategories emerged. Hard-to-heal venous ulcers greatly affect patients’ everyday life, partly due to the physical symptoms and partly to the psychological impact of feelings of shame and depressive thoughts. Developing an ulcer means entering into a relationship with health care professionals, such as nurses, and the study found that patients place a high value on the continuity of care and involvement. Different strategies to cope with the situation emerged. Conclusion: The results point to the importance of holistic care and provide a broad understanding of the experiences of patients’ living with hard-to-heal venous ulcers; the results can be used to improve care for these patients.

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling. Sjuksköterskor beskrev att behandla bensår kunde leda till en rad olika känslor och det fanns mycket som påverkade behandlingen, som patienters motvillighet och följsamhet, sjuksköterskors egen kunskap samt samarbetet med andra professioner.SLUTSATSSjuksköterskor visade brister i sitt ansvar vid behandling av bensår då de inte följer professionens etiska kod. Många sjuksköterskor erfor en otillräcklig kunskap inom bensårsbehandling och en motvillighet att ta sig an patienter med bensår, då de inte såg det som givande.

Chronic diabetic foot ulcers, venous leg ulcers and pressure ulcers affect a large subset of the United State population yet they remain a challenge for physicians to treat. There are many different types of products on the market for the treatment of chronic wounds. Some use living cells but only two are FDA approved to heal chronic wounds. A new type of product recently garnered attention in the wound care market because it also contains living cells: hypothermically stored amniotic tissue products. Hypothermically stored amniotic tissue is unique because it maintains living cells and offers the benefits of containing signaling molecules and maintaining an intact extra cellular matrix. While there are other types of amniotic or placental tissue products in the wound care market, they are processed by dehydration or cryopreservation which limits their capacities for maintaining living cells. This thesis will explore the potential for hypothermically processed amniotic tissue products to treat chronic wounds.

Background: Chronic wounds are a significant health problem in various populations. Psychosocial stress is a lifestyle factor that has been shown to directly influence wound healing. Current findings support roles for assessment and reduction of psychosocial stress in the comprehensive management of chronic wounds, however, a gap remains between current research and current clinical practice. Purpose: To develop a novel method by which to educate nurses about the effects of psychosocial stress on wound healing while incorporating state-of-the-art technology that is sensitive to the needs of individuals with various learning styles. Objectives: To review current literature documenting the relationship between chronic psychosocial distress and delayed wound healing to identify essential content to include in educational modules for nurses. To develop three educational modules for nurses in inpatient and outpatient settings that address the relationship between chronic psychosocial distress and delayed wound healing, and the effects of stress-reduction interventions in formats that meet the needs of different learning styles. To conduct a focus group discussion with nurse-participants regarding educational module content and delivery methods in order to evaluate and improve these educational modules. Methods: A series of literature reviews were performed between June, 2010 and October, 2013, using articles identified through searches using the databases PubMed and CINAHL. Essential content regarding psychosocial stress and its impact on wound healing was identified, and was used in the development of educational modules, designed to meet the basic needs of individuals with different learning styles. A purposive sample of nurses was recruited through the use of flyers, reviewed the educational modules online, and met for a focus group to discuss their experiences with these modules. Outcomes: A novel method was developed by which to deliver educational material to nurses about psychosocial stress and delayed wound healing. Participants were motivated to learn, had self-awareness of their preferred learning styles, and responded positively to this method of education delivery; they were able to articulate the basic concepts presented in the modules. These findings may be generalizable to a larger audience and may inform the development of future education-delivery approaches in this area.

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om distriktssköterskan ser patienten som en enskild individ, har helhetssyn och samarbetar med patienten samt är kunnig och erfaren, har patienterna lättare att tolerera behandling med kompressionsbandage. Kontinuitet i vården, det vill säga att ha en och samma distriktssköterska genom hela behandlingen, är även en viktig faktor för patienters följsamhet. Bättre dokumentation, generella riktlinjer för behandling och mer utbildning i sårvård behövs för att förbättra vården för bensårspatienter. / Leg ulcer is a chronic disease and the patient often gets lower leg oedema  which makes the ulcers difficult to heal. The most important treatment to avoid oedema is compression bandaging. Many patients with leg ulcer find the healing process hard to tolerate and have roblems to comply with compression therapy. The aim of the study was to examine which      factors that influences patients to comply with compression therapy. The study has been done as a literature review of scientific articles. The result shows that if the district nurse sees the patient as an individual, has a holistic approach and work with the patient and is knowlegeable and experienced, patients were more likely to accept treatment with compression bandages. Continuity in care, having the same nurse throughout the treatment, is also an important factor for patient compliance. Better documentation, general guidelines for treatment and more education in wound care is needed to improve care for leg ulcer patients.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed. Artiklarnas innehåll granskades utifrån likheter. Kvalitet, likheter och skillnader granskades i den metodologiska aspekten urvalsmetod. Resultat; Sju teman identifierades varav tre berörde patienters svårigheter till följsamhet av egenvård; kunskap och tro på sig själv och behandlingen, patienters svårigheter vid kompressionsbehandling som egenvårdsåtgärd, patienters svårigheter vid fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd och fyra behandlade aspekter i sjuksköterskans motiverande arbete; kunskap och information, patientens inställning, organisationsproblem och relationer. Gällande granskningen av artiklarnas urvalsmetod påvisades en varierande kvalitet. Konklusion; Kunskap och inställning hos både sjuksköterska och patient samt en god relation mellan dessa är av största vikt för få en fungerande egenvård och på så sätt minska prevalensen av venösa bensår. / Background; 3 % of the world’s population suffers from venous leg ulcers. Women and elderly are most affected. Compression therapy and physical activity is the most common self-care treatment for patients with venous leg ulcers and the nurse has a great responsibility to motivate patients to self-care. Aim; The aim of this study was to describe difficulties venous leg ulcer patients’ may experience performing self-care, to describe the nurses essential factors to motivate patients to adhere to self-care and to examine the quality of sampling methods in the studies included. Methods; A descriptive design was used and this study included four qualitative studies, three quantitative studies and three studies with both qualitative and quantitative design and was published between 2004-2014. The scientific articles were found in the database PubMed and the content of the articles was examined of their resemblance. Quality, similarities and differences were examined in the methodological aspect selection method. Results; Seven themes were identified and three of them described patients difficulties to adhere to self-care. Knowledge and belief in the treatment and themselves was found to be essential and the next two themes described patients’ difficulties to adhere to compression therapy and physical activity. The residual themes described the nurses’ essential factors to motivate patients to adhere to self-care, knowledge and information, the patients’ attitude towards self-care, organizational problems and the relationship between the nurse and patient. Regarding the review of the articles selection method, a varying quality was found. Conclusions; There are many factors influencing venous leg ulcer patients’ adherence to self-care. The nurses’ and the patients’ knowledge and attitude towards self-care activities is an important part of a functional self-care needed to reduce the prevalence of venous leg ulcers.

Bakgrund  Venösa bensår är vanligaste typen av bensår och orsakas i de flesta fall av en nedsatt cirkulation i nedre extremitet, venös insufficiens. De venösa bensåren är oftast svårläkta med lång duration och har hög återfallsrisk. En åldrande kropp ger risk för lång läkningsprocess. Då venösa bensår är vanligast hos den äldre befolkningen och i takt med en åldrande befolkning förväntas problemen med venösa bensår öka. Att belysa hur de äldre personerna upplever att leva med venösa bensår, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal som troligtvis kommer möta dessa personer. Detta kan bidra till en helhetssyn där personen och upplevelsen sätts i fokus. Syfte Syftet var att belysa den äldre personens upplevelse av att leva med venösa bensår. Metod För att besvara syftet valdes en icke-systematisk litteraturöversikt som metod. I denna litteraturöversikt har 15 artiklar inhämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades med en integrerad analys och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag.  Resultat  De venösa bensåren bidrog till att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang på grund av skam, smärta och immobilitet. Självkänslan påverkas då många upplevde en penibel känsla när såren luktande och vätskade igenom. Förbanden doldes i många fall med långa kläder och det var svårt att hitta skor som passade de lindande fötterna. Smärta och rädsla försvårade de äldre personernas möjlighet till fysisk aktivitet.  Slutsats Sammanfattningsvis visar denna litteraturöversikt att många äldre personer med venösa bensår upplever att livet begränsats ur ett socialt, emotionellt och fysiskt perspektiv. Många äldre personer med venösa bensår upplever otillräcklig kommunikation med sjuksköterskan. Många upplevde bristande förtroende för sjuksköterskan på grund av inkonsekventa och utdragna behandlingar som inte gav resultat. Det saknas ny och relevant forskning gällande de äldre personernas upplevelse av att leva med venösa bensår och mer forskning behövs för att optimera upplevelsen och öka välbefinnandet. / Background Venous leg ulcers are the most common type of leg ulcer and are caused in most cases by a reduced circulation in the lower extremity, venous insufficiency. The venous leg ulcers usually have a difficulty to heal with a long duration and have a high risk of recurrence. An aging body carries the risk of a long healing process. As venous leg ulcers are most common in the older population and in step with an aging population, the problems with venous leg ulcers are expected to increase. To highlight how older people experience living with venous leg ulcers, it should also be of interest to healthcare professionals who are likely to meet these people. This can contribute to a holistic view where the person and the experience are put in focus. Aim The aim was to highlight the older persons’ experience living with venous leg ulcers. Method To answer the purpose of this study, a non-systematic literature review was undertaken. This study has included 15 articles collected from the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed with an integrated method and Quality controlled with Sophiahemmet University’s assessment basis. Results Many older persons experienced that venous leg ulcers contributed to withdrawing from social contexts due to shame, pain, and immobility. Self-esteem was affected when many experienced an unpleasant feeling when the ulcers smelled and exuded. The bandages were often hidden with long clothes and there were difficulties to find fitting shoes to fit the wrapped feet. Pain and fear complicated the older persons ability to participate in physical activities. Conclusions In conclusion, this literature review shows that many older persons with venous leg ulcers experience that their life has been limited from a social, emotional, and physical perspective. Many older people with venous leg ulcers experience insufficient communication with the nurse. Many experienced a lack of trust in the nurse due to inconsistent and protracted treatments that did not yield results. There is a lack of new and relevant research regarding the older persons experience of living with venous leg ulcers and more research is needed to optimize the experience and increase well-being.