Bakgrund: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är centralt för god omvårdnad. Det är när kommunikationen fungerar bra som en terapeutisk relation mellan båda uppstår. För mekaniskt ventilerade patienter innebär att kommunikation med tal är helt eller delvis nedsatt. Sjuksköterskan behöver därför använda strategier och hjälpmedel för att kommunicera med sin patient.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors strategier vid kommunikationen med mekaniskt ventilerade patienter. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Artiklar söktes från CINAHL och PubMed och granskades utifrån Braun & Clarkes tematiska analysmetod. Resultatet: Teman som framkom var att använda materiella hjälpmedel, att använda icke-materiella hjälpmedel och att skapa en god förutsättning. Det viktigaste fyndet var att sjuksköterskan behövde skapa en god förutsättning, både genom sin egen inställning men också i sin relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskor använde olika strategier, både materiella och icke-materiella. På grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning föredrogs enkla materiella hjälpmedel eller kroppsspråk. Oavsett val av strategi var en god förutsättning ett faktum detta genom att lära känna sin patient, ha gott om tid och vara trygg i sin arbetsroll.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie. Det visade sig att tidig mobilisering kan genomföras på ett bra och säkert sätt. Tidig mobilisering hade goda effekter på respiration och ventilation som förbättrad lungkapacitet och förbättrad saturation när patienten mobiliserades på sängkanten eller ur sängen. Den tidiga mobiliseringen hade också goda effekter på cirkulationen. Hos de patienter som mobiliserades tidigt förbättrades bland annat medelartärtrycket. De patienter som mobiliserades tidigt hade färre dagar i ventilator behandling och tiden för den totala sjukhusvistelsen blev också kortare för de patienterna som mobiliserades tidigt. De patienter som genomförde lättare fysiskt aktivitet tidigt hade fler positiva effekter än de patienter som utsattes för lite hårdare aktivitet. Kanske beror detta på att patienterna som deltog i studierna hade allvarliga grund sjukdomar sedan tidigare som gjorde det svårare att utföra den hårdare fysiska aktiviteten.

Målen med denna uppsats var att studera två aspekter av temperatur inducerade spänningar med referens till kärnkraftsanläggningen Forsmark F1. Ena aspekten inkluderade den termiska kyleffekten av de ventilerade spännkabelrören i cylinderväggen. Det var av intresse att studera om den termiska kyleffekten av de ventilerade spännkabelrören hade en positiv global effekt som var relevant att beakta i globala tredimensionella modeller. Den andra aspekten inkluderade inverkan av ingjutet stål i den övreringplattan. Med syftet att studera om ingjutet stål var en aspekt som ansågs nödvändigt att beakta i transienta analyser.   Huvudanalyseringsverktyg var finita element metoden (FEM), genom användning av det kommersiellt tillgängliga finita element programmet SOLVIA.   Inverkan av den termiska kyleffekten av de ventilerade spännkabelrören indikerade en spännings reducerande effekt, med reducerade zoner av sprucken betong i cylinderväggen vid förhöjda temperaturer. Inverkan av ingjutet stål indikerade ökade temperaturskillnader mellan det ingjutna stålet och den omgivande betongen, med sprucken betong lokalt mellan stålet och betongen vid förhöjda temperaturer. Den termiska kyleffekten av de ventilerade spännkabelrören ansågs relevant att beakta i globala tredimensionella modeller. Ingjutet stål ansågs vara nödvändigt att inkludera i transienta analyser. / The aims of this thesis were to study two aspects of temperature induced stresses with reference to the nuclear power plant Forsmark F1. One aspect included the thermal cooling effect of the ventilated tendon ducts in the cylinder wall. It was of interest to study if the thermal cooling effect of the ventilated tendon ducts had a positive global effect which was relevant to consider in global three-dimensional models. The other aspect included the influence of embedded steel in the upper ring slab. With the purpose to study if embedded steel was an aspect that was considered necessary to include in transient analyses.   The used main analysis tool was the finite element method (FEM), through the use of the commercially available finite element program SOLVIA.   The influence of the thermal cooling effect of the ventilated tendon ducts indicated a stress reducing effect, with reduced cracked concrete in the cylinder wall at elevated temperatures. The influence of embedded steel indicated increased temperature differences between the embedded steel and the surrounding concrete, with cracked concrete locally between the steel and the concrete at elevated temperatures. The thermal cooling effect of the ventilated tendon ducts was considered relevant to consider in global three-dimensional models. Embedded steel was considered necessary to include in transient analyses.