Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten. Styrningen av mindre företag och organisationer som ofta är ägarstyrda skiljer sig från betydligt större organisationer. I takt med att verksamheten växer kommer det en kritisk punkt där styrsystemet för företaget måste utvecklas och byggas ut. Utifrån de här tankarna kring styrningen av en verksamhet så har vi ställt oss följande fråga; Vilken betydelse har verksamhetsstyrningen för tjänsteföretags framgång? Denna frågeställning har sedan mynnat ut i tre delfrågor: Hur använder sig tjänsteföretag av strategiarbete? Vilka prestationsmått är tongivande? Hur delegeras ansvar inom organisationen samt hur styrs medarbetarna? För att få svar på vår frågeställning har vi genomfört sju personliga intervjuer och en telefonintervju med framträdande personer från sju olika fastighetsmäklarbyråer. Anledningen till att vi valt att en specifik bransch är för att minimera störande faktorer som olika branschtillhörigheter skulle kunna innebära. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna lägga vikten vid verbala formuleringar. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat mäklare som antingen varit fristående enheter eller tillhört en kedja via franchiseavtal. Omfattningen av företagens strategiarbete, som är en viktig del inom verksamhetsstyrningen, har dock ingen större betydelse om företaget tillhör en kedja eller är fristående. Strategiarbetets omfattning beror istället av stoleken på kontoret samt ledningens kunnighet och intresse. Prestationsmått som kundnöjdhet är ett mått som samtliga byråer vi intervjuat prioriterat högt och som har en stor inverkan på företagens framgång. Samtliga byråer genomför kontinuerliga kundundersökningar för att kunna förbättra sina säljprocesser, utveckla sina medarbetare samt för att så småningom erhålla en större andel marknadsandelar. Mäklarna anser att det är kunden som är i fokus, vilket gör det naturligt att utgå från kundnöjdhetsmått. Ytterligare en punkt som är genomgående för byråerna är att de använder sig av informell styrning. Detta innebär att medarbetarna arbetar fritt med eget ansvar inom uppställda ramar. En tendens kan urskiljas från de genomförda intervjuerna och det är att utvecklingen börjar gå mot grupprovisioner och olika former av teamarbete. Genom vår empiriska undersökning har vi kommit fram till att verksamhetsstyrning bidrar till fastighetsmäklares framgång, men att det inte är allt. Entreprenörsanda är en faktor som visat sig ha stor inverkan. Trots att utvecklingen går mot större enheter, vilket talar till kedjornas fördel, finns det två fristående mäklare bland de fyra största i Kalmar. Dessa byråer anser vi präglas av en gedigen entreprenörsanda som i stor utsträckning har bidragit till den position på marknaden som de har idag.

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning. / Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods. Tre modeller inom verksamhetsstyrning presenteras, den av dessa tre valda modeller som vi ansåg representera verksamhetsstyrning bäst med hänsyn till syftet och fallföretagen var Jan Lindvalls modell, vilken ligger till grund för analysen. Slutsatserna visar att det nu råder en enhetlig syn på marknadsklimatet mejerierna emellan vilket har lett till fler samarbeten med andra mejerier och satsningar på dagligvaruhandelns ”egna märkes varor” i och med ändrade konkurrensstrategier. Vi kan konstatera att om mejeriernas förmåga att anpassa sig till marknaden och dess omgivning skiljer sig, beror det inte på grund av olikartade syner på marknaden som helhet utan snarare på grund av differenser i de interna verksamheterna och mejeriernas respektive förhållande till omgivningen. Milko och Arla Foods produktions-kapacitetsstorlek leder till fler tillväxtmöjligheter än vad Gefleortens har med sin enda produktionsanläggning. Gefleortens ringa storlek och lokala inriktning medför att de är mer beroende av sina konkurrenters agerande än de övriga två. Vidare gäller att både Arla Foods och Gefleortens är betydligt mer ekonomiskt inriktade än vad Milko är, både när det gäller visionen och målen, men även när det gäller strategin. Detta är intressant eftersom fastställandet av målen och följaktligen strategin präglar hela styrningen. Milko har större fokus på ickefinansiella aspekter av verksamheten än vad både Arla Foods och Gefleortens. Det betyder att Milko kan anses ha en modernare styrning än de övriga två. Det är intressant att det minsta företaget i vår undersökning, och som följaktligen borde ha lättast att anpassa verksamheten till omgivningen, finner det viktigt att ha korta strategiplaner för att kunna vara flexibla. Vi anser emellertid att detta beror på Gefleortens reaktivitet, eller snarare Milkos och Arla Foods proaktivitet. De sistnämnda kan av egen kraft bana väg och sätta trender på marknaden, medan Gefleortens ständigt tvingas att anpassa sig till marknaden.

Sammanfattning Titel: Verksamhetsstyrning - Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt sin verksamhet? Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sin verksamhet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet och vilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla detta kommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellan de olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningen eventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuades perspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är den hermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt då vi fördjupat oss i redan befintliga teorier. Vi har ändå varit aningen induktiva då vi kompletterat med ytterligare teorier. Teori: Inom ämnet vi valt att studera finns det mycket litteratur. Framförallt teorier gällande budget och balanserat styrkort har använts då dessa teorier är centrala inom området. Vi har använt oss av både svenska och engelska författare. De mest kända inom området är Kaplan och Norton vilka även är upphovsmännen bakom av det balanserade styrkortet. Slutsats: De företag vi studerat använder sig av olika tekniker för att styra sin verksamhet, det finns inte bara en väg att gå. Det existerar likheter och skillnader mellan dels de enskilda företagen och även mellan branscherna i sig. Företagen har även behov av att kunna anpassa sig till omvärldsförändringar då dessa påverkar deras sätt att styra verksamheten.

No description available.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi.

En hårdnande marknadsbild och allt mer hårdnande konkurrenssituation ställer dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva måste organisationer föra en ständig kamp för att förbättra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast några decennier sedan har effektivisering likställts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder håller nu på att ersättas av andra metoder som bättre reflekterar de antaganden och förutsättningar som styr vårt samhälle. LSG Sky Chefs är en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta är en bransch som sedan händelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lågprisflyget utsatts för stora förändringar och hårdare konkurrens. Trots detta kännetecknas arbetet på LSG:s inköpsavdelning av en struktur som leder tankarna till äldre teorier baserade på inaktuella förutsättningar. Med processteori som utgångspunkt skulle LSG kunna eliminera några av de brister som de visat symptom på och som associeras med äldre organisationsteorier. Men först måste det undersökas om processteori är applicerbart på LSG. Studien är gjord på inköpsavdelningen och slutsatsen är att det inte finns några synliga hinder för införandet av processorientering även på andra avdelningar inom organisationen och företaget som helhet.

Sammanfattning Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.

<p>Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi.</p>

No description available.