Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten. Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar. Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie. Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvården genomgått stora förändringar. Ett av de begrepp som implementeras är Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad. Syfte: Syftet med denna studie är att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare. Metod: Vi uppfyllde vårt syfte genom att göra en multipel fallstudie på sex sjukhus tillhö-rande två landsting, Skåne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar på sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat/Slutsats: Vi har med utgångspunkt i den teori som sammanställts och den empiri som insamlats kommit fram till att olika delar av verksamhetsstyrning i olika stor utsträck-ning stödjer Lean Healthcare. I analysen av de fem kategorierna framgår det att de olika delarna på olika sätt stödjer Lean Healthcare.

Abstrakt/Sammanfattning Titel: Det balanserade styrkort –den omedvetna användningen i små och medelstora företag. Nivå: Kandidatuppsats Författare: Elin Karlsson & Evelina Larsson Handledare: Stig Sörling & Tomas Källquist Datum: 2014 augusti Problem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess användning i små och medelstora företag. Det kan även finnas en omedveten användning då många chefer i dessa mindre företag inte är medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa den omedvetna användningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att få en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkäter. Vi skickade enkäterna till alla registrerade små och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken. Utifrån dettautvecklade sedan vår förstudie meden kvalitativ metod i form av sexstycken intervjuer. Vi samlade sedan in sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar för att jämföra meddenprimärdata som vi samlat in. Det varmed hjälp av enkäter, intervjuer och sekundärdatasom vi sedan kunde utföra vår analys och komma fram till vårtresultat. Resultat och slutsats:Studien visar att de små och medelstora företag som vi har intervjuat har de verktyg som krävs för att implementera det balanserade styrkortet i företaget, men det kommer krävas mer jobb. Förslag till fortsatt forskning:Det behövs mer forskning när det kommer till det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Detvore intressant att forska mer kring fjärde generationen och det balanserade styrkortet som informationssystem. Nyckelord: Små och medelstora företag, balanserat styrkort, omedvetenhet, verksamhetsstyrning

Titel: Affärssystem i praktiken – Möjligheter och utmaningar Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Högström & Elin Visuri Handledare: Tomas Källquist & Stig Sörling Datum: 2015 – juni Syfte: Tidigare forskning om affärssystem har fokuserat på implementering och inte på den praktiska användningen när affärssystemet väl finns integrerat i ett företag. Syftet med vår studie är att belysa användningen av affärssystem i praktiken och dess utmaningar och möjligheter med avseende på verksamhetsstyrningen i SMEs. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med hjälp av en fallstudie och ett abduktivt synsätt. Studien utgår från hermeneutiken som forskningsansats och socialkonstruktivismens synsätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Analysen bygger på att vi ställer empirin mot teorin för att påträffa likheter och skillnader mellan de två delarna. Resultat & slutsats: Studien har svarat upp till syftet genom att belysa den praktiska användningen av affärssystem i SMEs och dess möjligheter och utmaningar. Studien pekar på att det kan finnas olika möjligheter och utmaningar i praktiken för SMEs än vad tidigare forskning har uppvisat. Utmaningar som enligt teorin är vanligt vid användningen av affärssystem, fann vi i denna studie ej stämma då det förekom en mer positiva inställning till användandet av affärssystem än vad teorin tidigare visat. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie har två SMEs med väl inarbetade affärssystem studerats. Förslagsvis vore det intressant med en jämförande studie som belyser användningen av affärssystem i större företag där förutsättningarna är annorlunda i jämförelse med SMEs. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att belysa användningen av affärssystem och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas. Vidare bidrar studien med en ökad förståelse att personalens syn på affärssystem är en nyckelfaktor för ett effektivt användande.

No description available.

Titel: Dialogens användning inom verksamhetsstyrningen i ett kommunalt bostadsaktiebolag: En fallstudie om Halmstads Fastighetsaktiebolag Problemformulering: Hur används dialogen i ett kommunalt bostadsaktiebolag för att styra mot uppsatta mål? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur dialogen används i styrningen av ett kommunalt bostadsaktiebolag genom att utgå från mått, beslut och ansvar, för att senare analysera mönster, likheter och skillnader mellan personer i ledande ställning gentemot medarbetares upplevelse av detta. Metod: I denna studie har en abduktiv forskningsansats använts med både deduktiva och induktiva steg. Studien är kvalitativ och tillämpas i enlighet med hermeneutiken. Detta innebär ett tolkande baserat på respondenternas upplevelser av dialogen. Sju personer på olika organisatoriska nivåer har intervjuats inom en verksamhet. Studien är således en fallstudie.  Slutsats: Studien har lett till följande slutsatser;  Denna studie påvisar att dialogen har en viktig roll inom denna multimålsstyrning för att verksamheten ska uppnå målen. Dialogen har en betydande roll i hantering, uppsättande samt uppföljningen av mått. Respondenter i ledande ställning använder sig av mått i större utsträckning än personer inom kategorin medarbetare.  Dialogen ligger till grund för beslutsfattandet och styrandet av verksamheten. Chefer och personer i ledande ställning upplever en större möjlighet till inflytande över de beslut som tas. Motsatsvis gäller medarbetarna vilka har en upplevelse av att de är mindre delaktiga. Dialogen kring ansvar är ett sätt att säkerställa att verksamhetens mål och styrningen mot dessa genomförs. Studien visar att ansvar varierar beroende på vilken yrkesroll personen innehar.  Utöver dessa visar studien även att dialogen har en central roll i verksamhetsstyrningen av hybridorganisationer. Dialogen förekommer i alla delar av verksamheten och genomsyrar de aktiviteter samt processer som återfinns inom denna och dess styrning.

Problemformulering: Hur styr fastighetsbolagen sina verksamheter ur ett hållbarhetsperspektiv och varför är det viktigt?   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur fastighetsbolagen styr sina verksamheter med ett hållbarhetsfokus. Genom en ökad förståelse vill vi utforma en modell som förklarar styrningen ur alla tre dimensionerna kopplat till företagets verksamhet.     Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. En kvalitativ studie har genomförts där sex respondenter från två olika grupper, allmännyttiga- och privata fastighetsbolag, intervjuats. Utformandet av den teoretiska referensramen har genomförts med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och internetkällor.    Slutsats: Resultaten visar att samtliga fastighetsbolag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner med den ekonomiska aspekten som utgångspunkt. Genom ett strukturerat och tydligt förhållningssätt styr bolagen sin verksamhet med hjälp av uppsatta mål och policys. Studien visar också att när verksamheten styr sitt hållbarhetsarbete utifrån dessa förhållningssätt gynnar det fastighetsbolagens intressenter.

Problemformulering: Hur arbetar statliga myndigheter med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur statliga myndigheter arbetar med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete. Vi intresserar oss särskilt för situationer där anställda inte tidigare erbjudits distansarbete. För att uppfylla syftet analyseras verksamhetsstyrningen vid två statliga myndigheter utifrån PAR-ramverket och huruvida det finns inslag av möjliggörande och tvingande logik. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där författarna i studien använder sig av en deduktiv forskningsansats. Intervjuerna har genomförts genom en semistrukturerad intervjuguide där 9 personer från två olika myndigheter har deltagit. Slutsats: Resultatet av den här studien visar att verksamhetsstyrningen inte har genomgått några större förändringar i och med det tvingande distansarbetet. Det som framkommit är tillit från cheferna till de anställda verkar vara nyckeln. Tvång och möjliggörande har inte heller förändrats.

Titel: Verksamhetsstyrning inom detaljhandeln vid en digital förändringFörfattare: Olivia Eriksson och Emma NilssonHandledare: Henrietta NilsonNyckelord: Digitalisering, ledarskap, verksamhetsstyrning, digital transformation, detaljhandelBakgrund: Digitaliseringen har haft stor påverkan på företag och samhället det senaste decenniet. Detta har inneburit att företag måste anpassa sin verksamhet och styrning för att kunna fortsätta utvecklas och vara framgångsrika. Att implementera nya arbetssätt och digital teknik kan vara utmanande för företag, därför krävs det en tydlig verksamhetsstyrning för att företag ska kunna hantera dessa förändringar. Inom detaljhandeln har det blivit möjligt att nå fler kunder än tidigare då allt fler handlar online, detta gör att företag måste synliggöra sig på nya plattformar för att vara fortsatt konkurrenskraftiga.Forskningsfråga: Vilka effekter har digitalisering på verksamhetsstyrning inom detaljhandeln?Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett ledarskapsperspektiv förstå digitaliseringens effekter på detaljhandelns verksamhetsstyrning.Genomförande: Författarna av studien har använt sig av en kvalitativ metod och anser sig vara hermeneutiker då de gör subjektiva tolkningar. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i ledande roll på olika företag.Slutsats: Digitaliseringen visar sig ha flera olika effekter på verksamhetsstyrning inom detaljhandeln. Det krävs att företag genomgår större digitala förändringar för att anpassa sig till det digitala samhället. Som ledare är det viktigt att vara förändringsorienterad, innovativ och flexibel. Det är viktigt för företag att utnyttja de digitala kanaler som kunderna använder för att vara synliga och konkurrenskraftiga. Studien visar även att de företag som lagt mest tid och resurser på att anpassa sin verksamhet efter digitala förändringar är de som lyckats bäst. Det visar sig även i studien att implementering av e-handel leder till ett ökat kundflöde till den fysiska butiken. Digitaliseringen har varit en stor utmaning för företagen men också utgjort stora möjligheter som inte fanns tidigare. Trots att konkurrensen blivit allt hårdare så har företag möjlighet att nå fler kunder och öka deras lönsamhet.

Bakgrund: Digitaliseringen har medfört ett ökat behov av att kunna hantera stora datamängder. Därmed har informationssystem utvecklats för att underlätta hanteringen, lagringen och överföringen av digital information. Informationssystem har bidragit till att förenkla och automatisera många arbetsprocesser, samt öka samarbete och kommunikation inom organisationer. Syfte: Syftet var att analysera hur företag styr sin verksamhet med hjälp av informationssystem samt hur denna styrning kan leda till olika ekonomiska konsekvenser. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär. Empiriska data samlades in genom 16 semistrukturerade intervjuer med respondenter som innehar ledarroller i företag i olika branscher. Slutsats: Informationssystem har haft en betydande inverkan på hur företagen styr sin verksamhet. Informationssystem har bidragit till effektivare beslutsprocesser. Dessutom möjliggör informationssystem att företaget kan identifiera och analysera trender och därmed få en förbättrad förberedelse för framtida förändringar. Beslut baserade på data från informationssystem kan kommuniceras genom ökad transparens, vilket kan stärka medarbetarnas engagemang. De positiva effekterna av informationssystem var svåra att kvantifiera, men vissa företag upplevde en positiv nettoeffekt, medan andra behövde avvakta tills systemet slutas användas för att kunna bedöma det.