St. John’s wort extract is composed of a large number of components, about 150, but the most studied and interesting substance are hyperforin and hypericin. The herb is very popular and it is known for its pharmacological efficacy in numerous disorders. It is used for treatment of mild to moderated depression as an alternative to synthetic antidepressants. The St. John’s wort products are available in several preparations, as tablets, capsules, tea, fresh plant juice etc. Hyperforin is the part of St. John’s wort that gives the antidepressant effect through inhibition of reuptake of neurotransmitters such norepinephrine, serotonin, dopamine, GABA and L-glutamate.Since 1999, several case reports and clinical studies have demonstrated the interactions of St. John’s wort extract with other medical products, resulting in a decreased plasma concentration and potential therapeutics failure. The mechanism behind this is an interaction between St. John’s wort with intestinal and hepatic cytochrome P450 and P-glycoprotein, resulting in inducing these enzymes. In vitro investigations indicated that this induction is medicated by an interaction of hyperforin with the pregnane X receptor.Long-term co-medication of St. John’s wort extract reduces the bioavailability of wide variety of drugs, including digoxin, warfarin, cyclosporine, oral contraceptive and theophylline.The object of the present thesis was to investigate and describe the influence of St. John’s wort extract on the pharmacokinetics of the drugs mentioned above and what this pharmacokinetic interaction has for clinical consequences.Seven studies, with different numbers of participants, performed in different countries, were compiled to describe the effect of St. John’s wort on the drugs.The results from these studies showed that St. John’s wort extract affects the metabolism of these drugs by significant reducing theirs pharmacological effect. This decrease of the bioavailability and plasma concentration can be the results of intestinal and hepatic induction of CYP enzymes and p-glycoprotein. From these results I conclude that St. John’s wort should be used with caution and patients receiving these drugs should regularly monitory theirs plasma concentration.

Background: Sweden is a country where vitamin D deficiency seems to be common, partly because of its geographical position, which reduces the availability of UVB radiation, but also that people avoid sunlight due to increased skin cancer risk. Research shows that vitamin D plays an important role in the prevention of many diseases such as cancer as well as autoimmune and neuropsychiatric diseases.Vitamin D is a fat soluble pre-hormone and a collective name for closely related compounds which act as hormones after undergoing a transformation in the body.Humans can utilize vitamin D through diet and produce it in the body by exposing the skin to the sun. Previous observational studies and epidemiological studies have established a hypothesis that there seems to be an association between vitamin D supplementation and reduction of depressive symptoms. Objective: The aim of this study was to investigate if vitamin D supplements may decrease depressive symptoms. Methods: This work is organized as a literature review and article search is made in the database PubMed in January 2012. Keywords used were “vitamin D and depression” and inclusion criteria were: randomized clinical trials, be conducted on humans, written in English. The studies have been reviewed and assessed using Jadads scoring system. Results: Six studies were selected for the work. Three of the studies show that supplementation with vitamin D can decrease mood/depressive symptoms, and two of the studies cannot prove the same result. The doses given in these studies varies from 400 to 500 000 IU. The final article studies how the levels of calcitriol in the blood increases after light exposure, and whether this has an effect on patients with Seasonal Affective Disorder (SAD) compared to controls. The result of this study are that levels of 1,25(OH)2 D was not affected by phototherapy of SAD patients and controls.Conclusion: The six studies examined in this work haven’t given any convincing results partly because lack of good quality in the studies and they have failed to show convincing correlation. More large randomized controlled trials are required to know whether vitamin D supplements have an effect on depressive symptoms.

Från den 1 nov 2009 är det i Sverige tillåtet att sälja ett stort urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet därtill är att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med denna uppsats är att redovisa och diskutera hur berörda intressenter på den svenska apoteksmarknaden ser på att receptfria läkemedel nu får försäljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som låg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria läkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 18 personer som kunde tänkas ha intressen i och åsikter om de utvalda aspekterna. De intervjuade pekade på att utfallet av avregleringen blivit en ökad tillgänglighet speciellt i tätbebyggda områden och för frekvent använda läkemedel. Trots ökad konkurrens har ingen prispress på receptfria läkemedel ännu skett. För att uppnå en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning är det viktigt att läkemedlen exponeras på lämpligt sätt så att ingen självbetjäning förekommer samt att det finns en åldersgräns för inköp. Krävs rådgivning ska den lämnas av personer med farmaceutisk kompetens. Slutsats: Den ökade tillgängligheten av de vanligast förekommande receptfria läkemedel får konsumenterna betala för genom oförändrade eller högre priser, och minskade ekonomiska möjligheter för apoteken att ge rådgivning.

Menorrhagia is a heavy menstrual bleeding that exceeds 80 ml during a cycle. It can also be defined as a regular heavy cycle that affects the quality of life. It affects 10 % of all women in fertile age, but is most common between the ages of 30-40 years. Symptoms are tiredness, anemia and impaired quality of life. About 50 % of the cases are idiopathic, but it can also be due to systemic illness, abnormalities in endometrium or be iatrogenic. Tranexamic acid is a well-known antifibrinolytic drug. It inhibits plasmin, resulting in a reduction of the blood loss during a cycle. It can also improve the negative impact that is connected to heavy menstruation. Common side effects are nausea and vomiting. The aim of this study was to examine the efficacy of tranexamic acid on blood loss and quality of life in women with menorrhagia. It was a literature study based on five studies from the database PubMed. All studies used reduced blood loss as a primary endpoint and impact on quality of life as a secondary endpoint. The outcome was presented with average scores for the treated groups. Two studies had a group that received tranexamic acid 3,9 g and a group that received placebo. They showed that tranexamic acid gives a statistically significant reduction of blood loss and improvement of quality of life compared to placebo. The reduction of blood loss was considered to be meaningful for the participants. Three studies, which lacked a placebo group, showed that tranexamic acid 2,0 g and 3,0 g gives a significant reduction of blood loss compared to before treatment started. They also showed an improvement in quality of life. In conclusion, treatment with tranexamic acid showed a significant effect on both blood loss and quality of life.

Pulmonell arteriell hypertension är en sjukdom som engagerar de små arteriolerna och venolerna i lungkärlbädden. Det är främst arterioler som drabbas och det handlar om en ökad proliferation, remodellering samt minskad apoptos vilket leder till en hypertrof kärlvägg med minskat kärllumen. Det föreligger samtidigt en obalans av mediatorer som reglerar kärltonus. Tillsammans ökar förändringarna flödesmotståndet eller den pulmonella vaskulära resistensen och höger kammare försöker att kompensera för det ökade trycket samt upprätthålla normala hjärtminutvolymer. Det höga lungartärtrycket leder till ökat afterload, minskad slagvolym, högersidig hypertrofi av hjärtmuskelceller  och efterföljande högerkammarsvikt samt död. Tracleer (bosentan) är en endotelin-receptor antagonist och syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera Tracleers effekt vid behandling av pulmonell arteriell hypertension. I studien granskades 6 artiklar hämtade från pubmed, 4 randomiserade kliniska prövningar och 2 långtidsstudier utan kontrollgrupp. Resultatet visar att Tracleer (bosentan) har klinisk effekt vid behandling av pulmonell arteriell hypertension, men det behövs flera studier för att helt kartlägga substansens effekt i samtliga undergrupper av sjukdomen. I två av fyra placebokontrollerade studier förbättrade patienter statistiskt signifikant sina funktionella klassificeringar. I tre av studierna förbättrade patienterna sitt resultat i ett 6 minuters gångtest statistiskt signifikant. Sammanfattningsvis är Tracleer (bosentan) ett bra alternativ för behandling av pulmonell arteriell hypertension, men nya behandlingsalternativ behövs och kombinationsterapi av flera preparatgrupper bör övervägas om patienterna är svårt sjuka eller befinner sig i funktionell klass IV som Tracleer (bosentan) inte är indicerat för. I framtida forskning skulle adekvata långtidsstudier och kombinationsterapi vara intressanta områden att utvärdera.

Cancer uppstår i kroppen då det blivit fel i noga reglerad programmering av cellers livscykel. Cancer kan uppstå i de flesta av kroppens celler, vanligast är i de labila cellerna i till exempel epitel. Den vanligaste behandlingen idag är operation, strålning eller cytostatika med olika verkningsmekanismer, som monoterapi eller kombinationsbehandling. Strålning och cytostatika har många biverkningar då de slår generellt mot delar i cellcykeln som är gemensamma för tumörceller och friska, differentierade celler. 1995 upptäcktes HAMLET (Human α-lactalbumin made lethal to tumor cells) som en tumoricid faktor i human modersmjölk, som slår selektivt mot tumörceller och lämnar friska celler oberörda. Syftet med detta arbete är att närmare studera på HAMLETs verkningsmekanismer samt att försöka utreda om HAMLET kan vara en möjlig framtida behandling vid cancer.   Ytterligare studier som gjorts mellan 2004-2015 utreder HAMLETs verkningsmekanismer in vitro och in vivo. Alla de artiklar som är upptagna i detta arbete är publicerade av i grund och botten en grupp forskare med fäste i Lund som leds av Catharina Svanborg. Svanborg är förutom forskningsledare även styrelseordförande i HamletPharma, det företag som startats för att ta fram HAMLET som läkemedel. HAMLET slår mot flera viktiga delar i cellproliferationen och celldöden, men dessutom cellens metabolism. Bland annat påverkas Rasproteiner, p38 MAPK, glykolysen och citronsyracykeln. HAMLET dödar tumörceller både in vitro och in vivo i flera olika tester. Prognosen för att HAMLET ska kunna användas som terapi mot cancer i framtiden är god, men flera utförligare studier bör utföras.

Introduktion Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är idag de mest använda läkemedlen för behandling av depression, både i Sverige och runt om i världen. Studier som gjorts pekar dock på att användning av dessa preparat under graviditet kan medföra vissa risker för fostret. Ett samband har setts mellan moderns exponering för SSRI och ökad risk för persistent pulmonell hypertension hos nyfödda (PPHN). Det är en ovanlig men mycket allvarlig kardiovaskulär sjukdom, där omkring 10-20 % av de barn som drabbas avlider. Trots detta är SSRI ett förstahandsval vid behandling av gravida, då obehandlad depression anses innebära en större risk för såväl kvinna som foster. Syfte Att studera sambandet mellan SSRI och PPHN, och uppskatta hur stor risk som behandling under graviditet innebär. Dessutom undersöks skillnader, vad gäller risk, mellan specifika preparat. Metod Den här litteraturstudien omfattar sju originalstudier där risken för PPHN vid behandling med SSRI har studerats. Sex kohortstudier och en fallkontrollstudie har inkluderats, där fyra av dessa undersökt om tidpunkten för själva exponeringen har någon betydelse. Artikelsökningar har gjorts i databasen PubMed. Resultat Fem av sju studier visade på en signifikant ökad risk för PPHN vid SSRI-behandling under sen graviditet, medan två studier inte fann något samband. Den relativa risken varierade mellan 1.12 - 6.1 i de studier där ett samband påvisats. För behandling under tidig graviditet visade två av fyra studier på ett signifikant samband, med en relativ risk på 2.3 resp. 2.4. Inga stora skillnader mellan specifika preparat kunde påvisas, dock sågs en något högre risk vid behandling med paroxetin, jämfört med övriga SSRI. Diskussion I flera av studierna finns många felkällor, där störfaktorer och bias bidrar till osäkerhet. Studierna har stor variation vad gäller inklusionskriterer, antal deltagare och hantering av eventuella störfaktorer, vilket gör resultaten mer eller mindre tillförlitliga. Slutsats Behandling med SSRI under graviditetens andra hälft tycks vara förknippat med en ökad risk för PPHN. Den låga relativa risken och det faktum att sjukdomen är mycket ovanlig innebär dock att den absoluta risken är väldigt låg. Ett eventuellt samband vid behandling under tidig graviditet kan inte uteslutas. Preparaten sertralin och citolapram är att föredra framför paroxetin.

Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire. Vektorn för viruset är fortfarande okänd men förmodas vara flygande hundar (fruit bats) som själva är resistenta. Symtomen innefattar bl.a. feber, trötthet, kräkning, diarré, ledsmärtor och mukosala blödningar. Behandlingen består vanligen av vätskeersättning. Det finns varken godkänt vaccin eller läkemedel i dagsläget men flertalet studier pågår för att utveckla bl.a. antikropparna ZMapp och antiviral behandling med Brincidofovir. Syfte: Redogöra för tidigare och pågående utbrott av ebola och undersöka vilka faktorer som bidragit till att epidemin 2013-2015 inträffat och fått stora proportioner i Västafrika. Metod: Till det aktuella ämnet har den senaste informationen inhämtats via WHO och CDCs respektive hemsidor mellan 23/2-9/3 2015. Resultat: En kombination av faktorer har bidragit till att det pågående utbrottet blivit större än tidigare. Länderna som drabbats har inte varit förberedda, virusarten ebola Zaire har hög dödlighet, sjukvård och infrastruktur är svag och kulturen är djupt grundad i ett samhälle där utbildningen är låg. Befolkningen behöver respekteras och utbildas för att de aktivt ska kunna vara delaktiga i att stoppa smittspridningen av viruset. Ju mindre geografisk yta viruset är fördelat på desto lättare blir det att kontrollera och bekämpa det. Diskussion: Guinea, Liberia och Sierra Leone har alla drabbats extra hårt av pågående EVD utbrott och behöver nu få hjälp med återuppbyggnad av ett fungerande sjukvårdssystem som befolkningen kan lita på och med personal som kan arbeta under säkra förhållanden. Stort fokus bör också läggas på att implementera kulturen i de skyddsåtgärder som behövs för att förhindra ytterligare spridning och framtida utbrott. Ytterligare forskning krävs för att kunna erbjuda bättre behandling och profylax.

Bakgrund: År 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska på läkemedelskostnaden. Efter införandet är apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill säga utbyte till billigare och likvärdiga läkemedel inom läkemedelsförmånen till patienten. Vilka läkemedel som anses som utbytbara bedöms av Läkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv inställning till generisk substitution. Generisk substitution innebär dock problem för en liten andel av patienterna. Utbyte av läkemedel kan medföra täta läkemedelsbyten, otillräcklig information och otydlig märkning. Dessa tre faktorer kan bidra till felmedicinering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka problem och möjligheter som förekommer vid generisk substitution på apotek. Med problem och möjligheter menas hur kvalitén på informationen kan påverka användandet av generika, vilka faktorer som är viktiga vid valet av receptförskrivna läkemedel och hur mycket kunden är villig att betala i merkostnad för att få behålla sitt receptförskrivna läkemedel. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning. Apotekskunder som var 18 år eller äldre och hämtade läkemedel till sig själva som ingick i en utbytesgrupp tillfrågades om deltagande. I undersökningen besvarades 77 enkäter av 43 kvinnor och 34 män. Medelåldern för deltagarna var 60,7 år. Resultat: 69 av de 77 deltagarna hade fått information om generisk substitution från apotekspersonal och/eller förskrivare. Dessa deltagare fick besvara en fråga ”Hur har informationen från förskrivare och/eller apotekspersonalen varit?”. Medelvärdet var 3,5 på en fyrgradig skala, där fyra var mycket bra information. 46 av 69 deltagare hade bytt ut alla sina läkemedel, 11 deltagare hade inte bytt ut något av sina läkemedel och 12 deltagare hade båda bytt och inte bytt ut sina läkemedel den dagen de besvarade enkäten. Mer än hälften av dessa deltagare tyckte att informationen var bra eller mycket bra. De 77 deltagarna som besvarade enkäten hämtade tillsammans ut 132 receptposter. Deltagarna kunde tänka sig att betala en merkostnad för 65 av de 132 receptposterna. Merkostnaden varierade mellan 5-150 kronor beroende på vilket läkemedel som skulle bytas ut. Där medelvärdet av summan för de 65 receptposterna var 33 kronor och standardavvikelsen var 35 kronor. De tre viktigaste faktorerna vid valet av receptförskrivna läkemedel var tillgängligheten av läkemedlet, biverkningar och annat. Slutsats: Studien visar att de flesta deltagarna hade fått mycket bra information om generisk substitution. Däremot kan studien inte påvisa om kvalitén på informationen påverkar användandet av generika. Deltagarna var villiga att betala en merkostnad för drygt hälften av alla recept. En rimlig merkostnad var mellan 5 till 150 kronor för de olika läkemedlen. Studien visar att tillgängligheten av läkemedlet, biverkningar och ”annat” var tre viktiga faktorer vid valet av receptförskrivna läkemedel. Materialet i studien är litet för att säkerställa resultatet och kan inte jämföras med större studier. Däremot ger studien en indikation på hur verkligheten ser ut. Utifrån denna studie kan det vara intressant med vidare forskning inom på vilket sätt farmaceuten och förskrivaren informerar patienten om utbyte.

Cystisk fibros är en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och rubbat näringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvär i GI-kanalen samt dålig viktuppgång. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmåga för slemmet i luftvägarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rådande behandlingen är både tidskrävande och livslång. Syftet med den medicinska behandlingen är att göra det sega slemmet i luftvägarna mer lättflytande och förebygga infektioner. Vanligt använda slemlösande substanser är bromhexin och acetylcystein. Inhalationsläkemedel som innehåller luftrörsvidgande substanser är salbutamol (Ventoline®) eller terbutalin (Bricanyl®). Antibiotikabehandling hos CF patienter används mot luftvägsinfektioner. Utan antibiotikabehandling riskerar CF-barn att tidigt få lunginfektion som slutligen utvecklas till livshotande andningssvikt. Fysisk aktivitet och träning minskar risken för att insjukna i lunginfektion. Tre viktiga andningstekniker är djupandning, huffandning (en forcerad utandning) och PEP-andning (andas ut mot ett motstånd). Eftersom det sega slemmet täpper till bukspottkörtelgången har CF-patienter svårt för att ta upp energi och näring till kroppen. Därför äter CF-patienter kosttillskott av pancreasenzymer, järn, vitaminer och mineraler. Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur det är att leva med sjukdomen cystisk fibros. Detta är en kvalitativ, djupintervjustudie. För att få studiesyftet besvarat har både läkarkontakt och patientkontakt erhållits. Totalt deltog fem patienter och en barnläkare. Många CF patienter anser att varje dag är en kamp för att inte försämras i sin sjukdom. Behandlingen är oerhört krävande och tar upp en stor del av vardagen. Att leva med CF är inte lätt för patienterna eftersom sjukdomen är kronisk och det krävs en strikt behandling, morgon och kväll, med inhalation av bronkvidgande och slemlösande läkemedel, antibiotika, komplettering till födan med pancreasenzymer för att motverka viktnedgång, andningsgymnastik samt vara försiktig med vilka miljöer man utsätter sig för.