I argue that common beliefs regarding mathematics originate in the practices of elementary mathematics instruction rather than in science. While learning how to solve mathematical problems in school, we come to believe that mathematics has a set of properties in itself, for instance that it is useful in everyday life, even though this is not necessarily so. I call this object of belief the mathematics of schooling (skolans matematik), while the system of practices by which the belief is produced is called mathematics education (skolmatematik). I introduce a terminology inspired by psychoanalytic theory to describe the peculiar properties of the mathematics of schooling and suggest that it can be understood as a sublime object of an ideology propagated by the system of education. To substantiate this claim I give an overview of the history of Swedish mathematics education, based on curricula, textbooks, discussions in teacher magazines, and other published material – covering in general terms the eighteenth to the twenty-first century. The historical narrative moves between social factors determining the practices of mathematics education, the changing ideas about mathematics expressed in these contexts, and the interplay between external social factors and internal “ideological” meaning. My conclusion is that while elementary arithmetics is, and should be, a part of common knowledge, the mathematics of schooling is something quite different. This object is thoroughly ideological and plays a central part in society mainly by making the social effects of mathematics education – keeping children away from production while sorting them – to appear as something else, namely as most often failed attempts to give children a necessary knowledge of mathematics.

Diss. Göteborg : University, 2003.

Recent studies indicate that teaching the theory of evolution in Swedish secondary schools is not as uncontroversial as expected considering that Sweden is often described as one of the World’s most secularzied countries. A recent study indicates that Swedish teachers have a varity of tactics to avoid coming in conflict with their students or even parents of students that believe they have a rightto dictate how evolution should be taught. This study had fourmain aims; the first being to analyse both the previous curriculum and the new to see how the teaching of evolution is adressed, and if any changes have been made in the curriculum. The second being to look into how teachers interpret the curriculumand if they have noticed any changes in the new curriculum which have had an affect on their teachingmethods? The third being if teachers have met resistance when they teach evolution and the origins of life, and if so, how do they deal with these conflicts? The fourth and final aim of this study was to see if instances of conflict are on the rise as indicatedin the literature.The results of this study indicate that there has been no siginificant changes made in the curriculum with the exceptionthat the new curriculum is more clear and precise as to what teachers are expected to teach and that pseudoscience, such as intelligent design, has no place in science classroomsexcept when teachingthe philosophy of science. The teachers interviewed indicatad that they had not changed their teaching methods since they had not interperted any significant change in the curriculum. Swedish teachers have oftan at one time or another met some resistance when teaching evolution but this resistance was described as a “passive conflict” which was often solved though discussion. No conclusion could be made as to if these instances of conflict were on the rise.The importance of teaching students the philosophy of science seemed to be key in the teaching of evolution.

<p>Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.</p>

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.

This study is a text analysis of 30 master’s theses, written by students at the Swedish School of Library and Information Science in Borås 2005-2008, concerning the subject sociology of literature. The aim is to twofold; to show how the subject sociology of literature manifests itself within these LIS theses and to produce discourse arguments concerning sociology of literature as an LIS subject. The theorists I refer to in my study are Thomas. S Kuhn, Frickel &amp; Gross and Richard Whitley, who devoted themselves to the theory of science. Their theories are used to explain how and why a subject, in this case sociology of literature, develops and why it is important to be able to justify and define limits vis-à-vis other academic subjects. Since LIS is an interdisciplinary based subject, it is interesting to try to find out what purpose and field of application the subject sociology of literature in specific has within the LIS field. This study has found that there are some common denominators in the analyzed theses concerning perspective, empirical material, theory and method. For example, a number of the authors used a gender perspective in their theses. If you choose to believe the authors of these theses, sociology of literature within Library and Information Science is necessary in order to remember the deeper meaning in literature.

<p>Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges.</p><p>Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det.</p><p>Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.</p>

<p>Inställningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i årskurs tre på naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas inställningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan många elevers vetenskapsteori tillskrivas samhällets vetenskapsteori, som karaktäriseras av en pragmatisk och tillämpningsorienterad syn på naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ”vardagligt” förnuft, vilket troligen gäller allmänt för modern fysik. En sådan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna när de skall lära undervisningsstoffet i fysik. Från undersökningen kan även de viktigaste orsakerna till elevernas inställning spåras: (i) en av skolan institutionaliserad vardagsförståelse av begreppet elektron; (ii) att det inte ”lönar sig” att fokusera på begreppsförståelse vid examination i modern fysik; (iii) att det inte anses, ens av eleverna själva, allmänbildande med kunskap i naturvetenskap. Flera aspekter av undervisning med vetenskapsteoretiska perspektiv diskuteras.</p>

Inställningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i årskurs tre på naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas inställningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan många elevers vetenskapsteori tillskrivas samhällets vetenskapsteori, som karaktäriseras av en pragmatisk och tillämpningsorienterad syn på naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ”vardagligt” förnuft, vilket troligen gäller allmänt för modern fysik. En sådan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna när de skall lära undervisningsstoffet i fysik. Från undersökningen kan även de viktigaste orsakerna till elevernas inställning spåras: (i) en av skolan institutionaliserad vardagsförståelse av begreppet elektron; (ii) att det inte ”lönar sig” att fokusera på begreppsförståelse vid examination i modern fysik; (iii) att det inte anses, ens av eleverna själva, allmänbildande med kunskap i naturvetenskap. Flera aspekter av undervisning med vetenskapsteoretiska perspektiv diskuteras.

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges. Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det. Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.