No description available.

Post-traumatic stress disorder (PTSD) kan uppkomma efter att en person upplevt en traumatisk händelse. Det kan vara i fysisk form som våld eller trafikolycka, eller i emotionell form till exempel genom att bevittna trauma eller utsättas för psykiskt våld. I krigsdrabbade länder och områden är det inte bara militärer som bekämpar kriget som utsätts för trauma, utan även den civila befolkningen. För personer som upplevt trauma och fått PTSD kan det innebära en stor förändring i livet, som kanske aldrig blir sig likt igen. Veteraner som genomfört utlandstjänst utvärderas rutinmässigt när de kommer hem vilket gör det enkelt att fånga upp de som lider av PTSD. Flyktingar utvärderas inte i närheten i samma utsträckning, vilket gör att det finns ett stort mörkertal. Psykisk ohälsa ses som något svagt och är nästan tabubelagt såväl bland militärer som flyktingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med PTSD efter krigsrelaterade händelser. En kvalitativ design användes och 23 vetenskapliga artiklar granskades och bland dessa användes tolv. Analyserna av artiklar om flyktingar respektive veteraner skedde separat. Detta resulterade i totalt åtta slutkategorier, tre för flyktingar och fem slutkategorier för veteraner, som vi har valt att redovisa i två separata delar. Resultatet visade att flyktingar och veteraner skiljer sig i vad de rapporterar som de största bekymren med att leva med PTSD. Flyktingar rapporterade en större mängd fysiska besvär och att avsaknad utav familjen var stora hinder till förbättring. Även psykosomatiska besvär var vanligt hos flyktingar. För veteraner är en känsla av att inte höra hemma i samhället och känna sig som en outsider i samhället det största besvären. Veteranerna upplevde också att en känsla av att ha förändrats utav sina upplevelser. Det fanns en person före och en person efter krigsupplevelsen.

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers’ experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces. All of them have participated in international service missions. The results of this study show that the soldiers experience barriers to care during the transition back to everyday life in Sweden. What emerged is that they are experiencing mental depression and a need for a recovery period. It’s also revealed that the stigma surrounding mental illness in the military and in society precludes a good reintegration into everyday life. The study concludes that more research is needed on what support soldiers need when they return home, and that the responsibility for veterans support efforts need to be clearer between all responsible parties in Swedish society.

Bakgrund: Krig har en negativ effekt på människors psykiska hälsa. När människor utsätts för starka negativa påfrestningar kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. PTSD kan manifestera hos både soldater och civila. Dessa grupper av människor förekommer som veteraner eller flyktingar i icke-stridande länder som Sverige och kräver i allmänhet större mängd vård inom såväl psykiatrin som somatiken än personer utan PTSD på grund av PTSD's höga co-morbiditet. För att behandla dessa patienter korrekt behöver vårdpersonal vara medveten om hur patienter med PTSD ska bemötas. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar vårdpersonalens bemötande av personer med PTSD i vården med trauma relaterat till krig. Metod: De artiklar som användes i studiens resultat var kvalitativa och hittades med hjälp av databaserna CINAHL, MedLine och PubMed. Datan samanställdes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Resultat: Denna studie presenterade tre kategorier som påverkade vårdpersonalens bemötande av patienter med PTSD; faktorer relaterade till relationen med patienten, faktorer relaterade till vården och sociokulturella faktorer. Mötet mellan vårdpersonal och patienter med PTSD påverkades av patienternas inställning till vården, bakgrund och erfarenheter. Ett gott samspel mellan vårdpersonal och patient utgjorde basen för en fungerade relation. Slutsats: Det finns en brist på studier som undersöker mötet mellan patienter med PTSD och vårdpersonal. Patienter riskerar onödigt lidande när bemötandet från vården brister.  Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis hjälpa till att lägga grunden för vidare forskning i ämnet och utvecklingen av hälso- och sjukvårdsplaner för att medvetandegöra vikten av ett gott bemötande / Background: War has a negative effect on people's mental health. When people are exposed to strong negative strains they can develop post-traumatic stress disorder, PTSD. PTSD can manifest in both combatants and civilians. These groups of people are found as veterans or refugees in non-warring countries like Sweden and generally require a greater amount of healthcare in both psychiatric and somatic care than the average person due to PTSD´s high co-morbidity. In order to treat these patients properly healthcare personnel need to be aware of how to meet patients with PTSD. Aim: To highlight factors that influence the meeting between healthcare personnel and people with PTSD in healthcare. Methods: The articles used in this studies result where qualitative and were found using the electronic databases CINAHL, MedLine and PubMed. The data was compiled using a qualitative content analysis with an inductive method.  Results: This study found three major categories that effected the meeting between patients with PTSD and health care personnel; factors related to the relationship with the patient, factors related to health care and sociocultural factors. The meeting between healthcare personnel and patients with PTSD was affected by the patient’s attitudes to care, backgrounds and experiences. A good interaction between healthcare personnel and patients formed the basis for a working relationship. Conclusion: There is a lack of studies that investigate the meeting of patients suffering from PTSD and health care personnel. Patients risk unnecessary suffering when the meeting with healthcare personnel fails. Clinical significance: This study will hopefully help lay the foundation for further research in this subject and the development of health care plans dedicated to raise the awareness of the importance of a good meeting.

No description available.