Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar globalt. Samtidigt beskriver WHO att viktstigmatisering och viktdiskriminering har ökat de senaste åren. Tidigare forskning visar att stigmatisering av obesa och överviktiga patienter förekommer inom vården. Ytterligare forskning kring deras upplevelser av viktstigmatisering inom hälso- och sjukvården behövs. Syfte: Att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats utfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes som dataanalysmetod. Resultat: Resultatet visade överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Fyra underkategorier identifierades; Att känna skam och skuld, Att känna sig bedömd, Att inte känna sig hörd samt Höra ord som sårar. Två kategorier identifierades; Mötets betydelse och Utmaningar i dialogen.  Slutsats: Upplevelser av viktstigmatisering visades genom vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Fortsatt forskning rekommenderas i hur sjuksköterskor upplever mötet med överviktiga och obesa patienter, samt hur utbildning kan påverka attityder och fördomar gentemot överviktiga patienter. Nyckelord: Hälso- och sjukvård, Obesitas, Upplevelser, Viktstigmatisering, Övervikt / Background: Overweight and obesity are increasing globally. At the same time, WHO describes that weight stigma and weight discrimination have increased in recent years. Previous research shows that stigmatization of obese and overweight patients occurs in health care. Further research around patients' experiences of weight stigmatization within health care is needed.  Aim: To describe overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with healthcare.  Method: A literature study with qualitative and inductive approach was implemented. Ten original scientific articles were included. Graneheim and Lundman's (2004) content analysis was used as the analysis method of the data.  Results: The result showed overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with health care. Four subcategories were identified; Feeling shame & guilt, Feeling judged, Not feeling heard and Hearing words that hurt. Two main categories were identified; Significance of the meeting and Challenges in the dialogue. Conclusions: Experiences of weight stigmatization were shown through the care staff's treatment and communication. Future research is recommended into how nurses experience the encounter with overweight and obese patients, as well as how education can affect attitudes and prejudices towards overweight patients. Keywords: Experiences, Health care, Obesity, Overweight, Weight stigmatization

Den här studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att undersöka hur reality-showen Biggest Loser Sverige 2018 framställer överviktiga. Syftet med studien är att analysera hur seriens finalister framställs när dem är överviktiga respektive när dem är normalviktiga, samt undersöka ifall viktstigmatiserade attityder kommer till uttryck i programmet. Studiens teoretiska ramverk utgår från fältet hälsokommunikation, med fokus på stigmatiseringsteorin och stigmatiseringsprocessen. I analysen undersöks utvalda delar av Biggest Loser Sverige 2018 utifrån olika analysbegrepp hämtade från MCDA. Analysresultatet visar att programmet innehåller viktstigmatiserade attityder genom att finalisterna som överviktiga framställs som olyckliga och lata, iklädda för tighta kläder och ätandes ohälsosam mat. Dessutom filmas de utifrån kameravinklar som gör att deras kroppar ser större ut, samtidigt som ljussättningen är mörk och dyster. När finalisterna är normalviktiga framställs dem som lyckliga, självsäkra och iklädda figursydda kläder. De filmas dessutom utifrån kameravinklar som gör att deras kroppar ser mindre ut, tillsammans med en ljus ljussättning som framhäver deras kroppar på ett exklusivt sätt. Avslutningsvis i studien diskuteras hur den stora skillnaden i framställandet av finalisterna skapar viktstigmatiserade attityder genom att ge en diskriminerande bild av överviktiga människor. / This study uses a Multimodal Critical Discourse Analysis (MCDA) to investigate how the reality-show Biggest Loser Sweden 2018 presents obesity. The purpose of the study is to analyze how the finalists of the series are presented as obese and non-obese, as well as investigate if weight-stigmatized attitudes are being expressed in the program. The theoretical framework of the study is based on the field of health communication, focusing on the stigmatization theory and the stigmatization process. The analysis examines selected parts of Biggest Loser Sweden 2018 based on various analytical concepts. The analysis results shows that the program contains weith stigmatized attitudes, by portaying the finalists as miserable and lazy, dressed in inappropriately fitting clothing and eating unhealthy food. Additionally, they are being filmed from unflattering wiews that makes their bodys look bigger, with a dark lightning. When the finalists are normalweighted, they are being presented as happy, confident and with close-fitting clothes. They are also being filmed from angles that make their bodys look smaller, and with a lightning that emphasizes their bodies in an exclusive way. In conclusion, the study discusses how the big difference in the presentation of the finalists may promote weight-stigmatized attitudes by giving a discriminatory picture of overweight people.

Bakgrund Ätstörningar är ett växande samhällsproblem och kan förekomma hos en person oavsett kroppsvikt, könsidentitet eller etnicitet. Fördomar om hur en stereotypisk person med ätstörning ser ut och beter sig förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Personer med ätstörningar förekommer såväl i primärvården som i den specialiserade ätstörningsvården. Eftersom ätstörningar orsakar ett psykiskt och somatiskt hot mot personens hälsa behöver sjuksköterskan inom alla vårdkontexter ha kunskap och förståelse om personens upplevelse av situationen.  Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att erhålla vård vid ätstörningar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades artiklarna från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet.  Resultat Det sammanställda resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Upplevelser av ett viktfokus, Behovet av att bli tagen på allvar samt Vårdrelationens betydelse. Resultatet indikerar att oavsett ätstörningsdiagnos upplevs ätstörningsvården ofta exkluderande. Därtill är det viktigt att bli bekräftad i sin sjukdom och att utveckla en medmänsklig vårdrelation. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att när ätstörningsvården upplevs inkluderande och anpassar vården efter personen finns goda möjligheter att erhålla ett positivt behandlingsresultat. Med ökad kunskap och förståelse om ätstörningar kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsansvar bemöta önskemålet om att ätstörningsvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. / Background Eating disorders are a growing problem in society and can occur in persons regardless of body weight, gender identity, or ethnicity. Stereotypes about how a person with an eating disorder looks and behaves exist both within society and within the healthcare system. People with eating disorders can seek care and support in both primary health-care settings and specialized eating disorder services. Since eating disorders pose a psychological and somatic threat to a person’s health, nurses in all areas of care need to have knowledge and understanding of the person’s situation.  Aim The aim of this literature review is to describe the person’s experience of receiving care for eating disorders.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using various combinations of keywords. A quality assessment of the articles was conducted based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis approach was used to compile the results. Results The compiled results were presented under three main categories: Experiences of a weight focus, The need to be taken seriously, and Significance of the healthcare relationship. The results indicate that regardless of the eating disorder diagnosis, the eating disorder care is often experienced as excluding. Additionally, it is important for the person to get the illness confirmed and to develop a compassionate patient-caregiver relationship.  Conclusions This literature review showed that when eating disorder care is experienced as inclusive and tailored to the person, there are good opportunities to achieve a positive treatment outcome. With increased knowledge and understanding about eating disorders, nurses through their nursing responsibilities can meet the desire for eating disorder care to be based on a holistic perspective.