SAMMANFATTNING Datum:                                  2022-06-01 Nivå:                                       Kandidatuppsats Företagsekonomi,                  15hp                   Akademi:                             Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                          David Ek                                                                         Grigor Injighulyan960307                                                                                    93/09/01 Titel:                                       Hållbarhetsredovisningens förändring efter införandet av lagstadgad hållbarhetsredovisning Handledare:                       Leanne Johnstone Nyckelord:                          Hållbarhetsredovisning, Legitimitetsteori, Frivillig hållbarhetsredovisning, Årsredovisningslagen Forskningsfråga:            Hur har redovisningen och innehållet kring hållbarhet förändrats efter införandet av EU-direktivet och den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i Sverige? Syfte:                                      Syftet med denna studie är att undersöka förändringen av hållbarhetsredovisningen före och efter införandet av SFS 2016:947. Men även att skapa en förståelse för hur lagen påverkar företagens tidigare frivilliga hållbarhetsredovisning Metod:                                   Kvalitativ metod Slutsats:          Förändringen som skett är numera i linje med vad SFS 2016:947 säger ska finnas med i en hållbarhetsredovisning. Den stora skillnaden är innehållet som har ökat markant efter den nya lagstiftningen. Företagen visar numera tydligare hur de går tillväga för att hållbarhetsredovisa, det vill säga vilka system och processer de använder internt. Dock finns det tydliga indikationer på att samhällets normer och värderingar är betydande för uppbyggandet av hållbarhetsrapporterna, vilket har sin förklaring i legitimitetsteorin.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Diese kumulative Dissertation besteht aus drei eigenständigen Arbeiten aus dem Bereich der empirischen Rechnungslegungsforschung. In jeder Arbeit werden ökonometrische Methoden angewandt, um Hypothesen bezüglich bestimmter Wirkungen und Folgen von Rechnungslegung zu bestätigen oder zu verwerfen. Die erste Arbeit untersucht die freiwillige Anwendung von Rechnungslegungsstandards. Ausgehend von den besonderen institutionellen Begebenheiten Deutschlands werden Determinanten der freiwilligen Anwendung der Deutschen Rechnungslegungs Standards (DRS) identifiziert. Die Ergebnisse einer multinomialen logistischen Regression zeigen, dass die Anwendung getrieben wird durch die Unternehmensgröße, den Wirtschaftsprüfer sowie Fremdkapitalgeber-Agency Probleme. Die Anwendung wird nicht getrieben durch die öffentliche Wahrnehmung eines Unternehmens. Die zweite Arbeit untersucht die Auswirkungen der freiwilligen IFRS-Erstanwendung auf die Rückstellungsbilanzierung von deutschen börsennotierten Unternehmen. Die Änderungen in der Rechnungslegungsqualität durch den Wechsel der Rechnungslegung gemäß HGB zu den IFRS werden durch die Anwendung eines „same firm-year approach“ ermöglicht. Die Ergebnisse zeigen eine signifikant höhere Informationsdarstellung nach IFRS. Dies gilt besonders für Firmen, die typischerweise weniger Anreize für eine gute Rechnungslegungsqualität besitzen. Die dritte Arbeit untersucht den Effekt von Mehrfachmandaten auf die Firmenperformance von deutschen börsennotierten Unternehmen. Das Vorkommen von Mehrfachmandaten wird aus verschiedenen Blickwinkeln betrachtet, da die Wirkung auf die Firmenperformance nicht eindeutig vorhergesagt werden kann. Die Ergebnisse deuten auf einen negativen Zusammenhang zwischen Mehrfachmandaten und Firmenperformance. Positive Eigenschaften von Boardmitgliedern wirken diesem Ergebnis nur begrenzt entgegen. / This cumulative PhD-thesis consists of three papers within the field of empirical accounting research. In each paper established empirical methodology is applied in order to validate or reject predictions on certain accounting outcomes. The first paper deals with voluntary accounting compliance. Taking advantage of the institutional setting in Germany, the paper identifies determinants of voluntary compliance with German Accounting Standards (GAS). The results of an ordered logistic regression show that compliance is driven by size, the auditor’s affiliation to the institution that develops the GAS and debt agency problems. The results do not reveal a relationship between compliance and public exposure. The second paper investigates effects of voluntary IFRS adoption on accounting quality based on provision disclosure using a sample of publicly listed German firms. Changes in accounting quality measures resulting from the transition from German GAAP to IFRS are assessed using a same firm-year approach. Results show that disclosure level is significantly higher under IFRS. The results are consistent with the notion that IFRS adoption has a positive impact on the disclosure aspect of accounting quality regarding accounting for provisions. Positive changes are stronger for firms that typically have fewer incentives to provide accounting information for a broad investor base. The third paper investigates the effect of multiple board appointments on firm performance for a sample of publicly listed German firms. The incidence of multiple board appointments is investigated from several angles since multiple board appointments can be characterized along numerous dimensions and their effect on firm performance is not unequivocally predictable. The results indicate that multiple board appointments negatively affect firm performance. Director characteristics that are expected to have a positive influence on firm performance do not counteract this finding.

本研究主要探討當公司管理階層選擇自願性會計政策變更時，是否影響市場對於各該公司所發布相關訊息的反應情形，進而造成股價持續波動之狀況。本研究亦探討是否會計政策的異質性(公司進行會計變更後採用與其同業不同的會計政策)會影響到前述自願性會計變更與股價反映之關係。本研究以採用自願性會計政策變更之美國上市公司為研究對象，樣本期間為1994年至2008年，並將研究對象之競爭對手或產業領導者納入比較樣本。此外，為了觀察股價持續反應的情況，我們設立了季報發布期間和季報發布後期間，以檢驗此研究之假說。 此研究結果顯示，整體來說，自願性會計政策變更在季報發布期間對於未預期盈餘和報酬的關係，會有顯著正向之關聯。此外，考慮了會計政策之異質性後，若公司在會計變更後採取了與同業相同之會計政策，在季報發佈期間對於未預期盈餘和報酬的關係會有顯著正向之關聯，而在季報發佈後期間對於未預期盈餘和報酬的關係會有顯著負向之關聯；若公司在會計變更後採取了與同業不同之會計政策，市場在季報發布後期間對於未預期盈餘和報酬的關係會有顯著正向之關聯，比較多的資訊反映於季報發佈後期間。所以，當公司會計變更後採取異質性的會計政策，外部使用者對於公司發布之相關資訊可能無法及時的消化和理解，進而導致市場遞延反應。 因此，雖然公司採用自願性會計政策變更可能是為了要更真實反映公司之營運狀況，提升外部人士對於公司的實質了解，但根據本研究的實證結果顯示，外部使用者對於自願性會計政策變更後之相關訊息可能需要比較長時間的理解，導致股價會有持續反應的情況。 / This study investigates the relation between voluntary accounting changes (VACs) and post-earnings announcement drift. In addition, this study examines how accounting choice heterogeneity (different from the VAC firms’ peers) before and after VACs is associated with such association. This study collects VAC firms in the U.S. among 1994 to 2008 and identifies the heterogeneity of accounting choices between VAC and non-VAC firms. To test the hypotheses, this study considers the 10-Q filing window and a post-filing drift window. The results demonstrate that, overall, VACs have a positive effect on the three-day market reactions to 10-Q filings. In addition, after taking into account the accounting choice heterogeneity, this study observes that more of earnings-related stock price reaction occurs in the 10-Q filing window and less of earnings-related market reaction appears in the post-filing drift window. Moreover, VACs are positively associated with the post-filing period drift when VACs are different from their industry peers after VACs. That is, VAC firms adopting different post-change accounting method from non-VAC firms may make external users harder to digest related earnings information and lead to delayed market reaction, thus, more of stock price drift occur in post-filing window. In conclusion, though VACs may enhance market participants’ understanding of firms’ activities, the results demonstrate that market participants may spend more time to comprehend and digest VAC information disclosed by VAC firms compared to non-VAC firms, which leads to post-earnings announcement drift.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning. Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige. Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd. / Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting. Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach. A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting. Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden. Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.