Univ., Diss.--Freiburg (Schweiz), 2007.

<p>Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991). Uppsatsen följer en hermeneutisk metod och analysverktygen utgörs till största del av de allmänna diskussionerna som förs i uppsatsens första del. En central fråga i uppsatsen är hur dessa filmer återger historien, hur filmernas narrativ är uppbyggda för att uppfattas på ett visst sätt. Uppsatsen kommer sedermera att argumentera för att Maria Brauns äktenskap och Europa inte utger sig för att vara historiskt korrekt återgivande, detta grundat på analyser av filmernas respektive berättarformer.</p>

Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991). Uppsatsen följer en hermeneutisk metod och analysverktygen utgörs till största del av de allmänna diskussionerna som förs i uppsatsens första del. En central fråga i uppsatsen är hur dessa filmer återger historien, hur filmernas narrativ är uppbyggda för att uppfattas på ett visst sätt. Uppsatsen kommer sedermera att argumentera för att Maria Brauns äktenskap och Europa inte utger sig för att vara historiskt korrekt återgivande, detta grundat på analyser av filmernas respektive berättarformer.

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2013-05-24T13:45:08Z No. of bitstreams: 1 Virgínia Jorge Silva Rodrigues.pdf: 64284 bytes, checksum: 9f50958cd507d598399cef53d51eb89a (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-24T13:45:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Virgínia Jorge Silva Rodrigues.pdf: 64284 bytes, checksum: 9f50958cd507d598399cef53d51eb89a (MD5) Previous issue date: 2006 / Este trabalho pretende investigar os mecanismos da representação melodramática em um determinado período filmográfico da obra do cineasta dinamarquês Lars Von Trier, conhecido como Trilogia do Coração de Ouro, que compreende os seguintes filmes: Ondas do Destino (1996), Os Idiotas (1998) e Dançando no Escuro (2000). Para tanto o trabalho divide-se em quatro partes: a primeira promove uma revisão da literatura acadêmica sobre o melodrama cinematográfico; a segunda traça um panorama da evolução do modo de representação melodramático ao longo do tempo, localizando suas origens e seus modos de operação; a terceira e quarta partes focam no trajetória filmica de Lars Von Trier até o corpus analítico escolhido, investigando o modo de organização interna dos elementos fílmicos e os efeitos que tais composições visam provocar no espectador. Esta dissertação utilizou como perspectiva teórico-analítica o método conhecido como Poética, proposto no Laboratório de Análise Fílmica do Programa de Pós-graduação em Comunicação e Cultura Contemporâneas da Universidade Federal da Bahia, sob a orientação do Professor Wilson Gomes / Salvador

<p>The aim with this essay is to penetrate the opinions of how women should be represented on screen. I am using a selection of contributions from the gender debate that Lars von Trier´s movie <em>Antichrist</em> caused in Sweden in spring 2009. The focus of the debate was mainly about the way the female actress was displayed. The provocative thing considered by many was that the female part could be interpreted as evil and in connection with Antichrist. But is that a obvious negative way to present women? In a historical view the discussion have been constantly fluctuated when it comes to the ideas of the correct way to visualize women in the movies which have left us without a true answer to that question.</p><p>I am interested in investigating what is considered today as the best way to represent women by Swedish debaters.</p><p>By using Michel Foucault’s term discourse as theory in a text analyse I am trying to look trough their language and see their ideological position.</p>

The aim with this essay is to penetrate the opinions of how women should be represented on screen. I am using a selection of contributions from the gender debate that Lars von Trier´s movie Antichrist caused in Sweden in spring 2009. The focus of the debate was mainly about the way the female actress was displayed. The provocative thing considered by many was that the female part could be interpreted as evil and in connection with Antichrist. But is that a obvious negative way to present women? In a historical view the discussion have been constantly fluctuated when it comes to the ideas of the correct way to visualize women in the movies which have left us without a true answer to that question. I am interested in investigating what is considered today as the best way to represent women by Swedish debaters. By using Michel Foucault’s term discourse as theory in a text analyse I am trying to look trough their language and see their ideological position.

Diss.--Fernuniversität Hagen, 1997. / Notes bibliogr. Index.

Dissertation--Fernuniversität Hagen, 1997. / Bibliogr. p. 428-452.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--Saarbrücken--Universität, 1990.

Submitted by Pós-Com Pós-Com (pos-com@ufba.br) on 2011-04-20T13:12:34Z No. of bitstreams: 1 VirgíniaJorge.pdf: 945184 bytes, checksum: 1e629a48fa48e7df6a14fb9cfa8d9887 (MD5) / Made available in DSpace on 2011-04-20T13:12:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 VirgíniaJorge.pdf: 945184 bytes, checksum: 1e629a48fa48e7df6a14fb9cfa8d9887 (MD5) / Este trabalho pretende investigar os mecanismos da representação melodramática em um determinado período filmográfico da obra do cineasta dinamarquês Lars Von Trier, conhecido como Trilogia do Coração de Ouro, que compreende os seguintes filmes: Ondas do Destino (1996), Os Idiotas (1998) e Dançando no Escuro (2000). Para tanto o trabalho divide-se em quatro partes: a primeira promove uma revisão da literatura acadêmica sobre o melodrama cinematográfico; a segunda traça um panorama da evolução do modo de representação melodramático ao longo do tempo, localizando suas origens e seus modos de operação; a terceira e quarta partes focam no trajetória filmica de Lars Von Trier até o corpus analítico escolhido, investigando o modo de organização interna dos elementos fílmicos e os efeitos que tais composições visam provocar no espectador. Esta dissertação utilizou como perspectiva teórico-analítica o método conhecido como Poética, proposto no Laboratório de Análise Fílmica do Programa de Pós-graduação em Comunicação e Cultura Contemporâneas da Universidade Federal da Bahia, sob a orientação do Professor Wilson Gomes.